Aftonbladet – 15 juli 1851, sida 2

iper ryggen, och härleder sig från samma mal sak, som i Norrbotten. I IHelsingland är arb vetälskan vanligare och sprider sig oftareit. ngs floddalarne inåt landet. I denna ochSto fvanliggande kustprovinser till och med Än-ner ermanland finnas väl frossan, men ej inhemsk. Ifori tan införd, med hemkommande båtsmän. su Gestrikland visar sig i Gefle frossan årligen stig 2 o . I öst och vår återkommande, och således förjafs: jrsta gången såsom inhemsk. Här förekomitll rer ock en egen sjukdom, neml. svulst pål I alsen, hvilken äfven sprider sig i Dalarne, der (10 jen når sin höjd, så att vid Fahlun hvar 50siti erson dermed är behäftad; högre upp går lats en ej. Endemisk sjukdom i Orsa socken pro r bröstsjukdom till den grad att 34 af dödajde: flida i lungsot. Den torde härleda sig afjsk: mnevånarnes stränga arbete med slipstenstillerkningar. Kring Siljan härjar ofta Rödsotenstr rymt bland barn; på en söndag begrafdes pr fver 100 lik af denna sjukdom, som före-hr .ommer hufvudsakligen i de byar, som liggalho sundt och lågt. Detta är ock det enda ställe br: Sverige, der denna sjukdom synes endemisk. fär Westmanland, Nerike, Upland och Södermansig and finnes ingen endemisk sjukdom. Lika-no edes i Wermland. Dahlsland har en egendom-lon ig sjukdom, neml. Strypsjuka hos barn i så-! mc lana trakter som bastå af djupare dalar. 8o-llat uslän har den af norrmännen s. k. Radesygen, (2 om egentligen finnes blotti3:ne härader, ochlex f hvilken årligen 100 personer bemäktigas.loc )rsaken till denna svåra sjukdom är oviss,24 len torde dock kunna sökas i folkets dåligalje osthåll. I TWestergöthland på den s. k. Fal;ygden är, såsom bekant, osnygghet i höglve rad rådande, och med den också en osnygg-so ietens sjukdom, neml. Skabb; man tror der, tt skabb hör till ett godt välbefinnande ochllf( wuslig trefnad; den skall nemligen mota allalvi ndra sjukdomar och derföre är man nöjd med Ifö skabben. Östergöthland är en frisk provins; ilte ;n enda socken, den egendomliga Wånga socsen, hade tvenne från tyska och norska kri-sk sen 1813 återkommande soldater medfört enC smittsam ögonsjukdom, som hastigt spred sig.lsl D:r Hanssen i Norrköping, som såg det elände, Ity som häraf uppstod, och insåg, att sjukdomeno: kunde hämmas i sin början, tog-in till sig enlo qvinna, som han undervisade i sjukdomensld botande, och denna qvinna har sedan med mycken framgång lyckats i hög grad förmin-le ska sjukdomens allmännare förekomst. In Småland och Blekinge är det mycket friskt. Blott i Carlshamnsdalen herrskar bland barnig vatten i hjernan samt inflammation i luftrörens j förgreningar till den grad, att det ej finnes ett(C hushåll, som derifrån är befriadt; de angripalt alla lika, både dem, som skötas väl och min-Jv dre väl, och förorsaka ofta snar död. I Stånels äro skroflerna, som för öfrigt finnas hela östersjökusten utefter, allmännast, ehuru ej af vådligare beskaffenhet. Deras orsak ligger i allmogens stora osnygghet; de hafva nemligen den åsigten, att barn aldrig böra tvättas ochlåå flera dylika. Hallands befolkning är fattig ochl( föga snygg; den har ock hudsjukdomar i högls grad, samt frätsår i ansigtet. I Marstrand,lt som är utsatt för alla vindar, finnes ingenl lungsot; på 7 år hafva blott 6 fall inträffat) och detta inom samma familj. Den kan der-l! före betraktas som Sveriges Madeira. Dere-li mot återkomma flussfebrar i början af April! hvarje år. På Gottland är friskt, utom attl nerffebrar der kunna sägas vara endemiska. Sådant anförde talaren tillståndet vara i dej särskilda provinserna. Gemensamma sjukdo-! mar för hela Sverige nämndes Magsyra och Bleksot. Magsyran är till den grad allmän. att i vissa landsorter högst få personer derifr n äro befriade; den är hos oss allmännare an i något annat land. Orsaken är att söka i folkets lefnadssätt, deri mycket salt mat, surt dricka, sur mjölk och framför allt bränvin och kaffc till öfverflöd ingår. Bleksoten som för 30 år sedan var en bland allmogen okänd Isjukdom, angriper nu dem vid 15 år, så att den nu är den allmännaste sjukdomen hos oss, blott i Småland är den ännu ej införd. Denna qvinnornas sjuklighet se vi hafva till Iföljd, att i de sednaste ären beväringsynglingarne äro svaga och undermåliga, samt till ej obetydlig grad kasseras. Orsaken till denna i nationen alltmer kringgripande försämring ligger dels deri att qvinnorna nu mera ej så -Isom förr sysselsätta sig med landtmannagöromål, att de mot den varma hemväfda ylleklädningen bytt till sig den finare af utländsk tillverkning, och detta omåttliga kaffedrickande (ensamt inom Jerfsö socken konsumeras månadtligen 30,000 skålpund kaffe !). Andre mena att det tidiga gåendet i folkskolan hämmar kroppens fria utvecklig. Hos männen deremot är det missbruket af bränvin som undergräfver den gamla kraften, och till kroppslig svaghet lägger andlig ohelsa. Talaren slutade med ett varmt och ädelt uttalande af sin sorg öfver denna nationens försämring , hvilken han såsom läkare såg grunda sig i bränvinssupandet. Redan 1747 stridde partierna om frihet eller tvång i bränvinsbrännandet. Här ligger, yttrade då någon, i den ena vågskålen vårt fosterlands väl, och i den andra bränvinsintresset; väljen!, Och ännu i dag väljer man, eller rättare, man väljer ej mer, ty det enskilta intresset har segrat och skall segra, och rikets väl uppoffras. Talaren vände sig till de möjligen närvarande ledamöterna af rikets ständer med de yttrandet, att denna sak torde vara vigtigarc än mången annan, som är föremål för deras handläggning. Statsmakterna tillhörde det at lyssna till fosterlandsvännens, till erfarenhetens röst, då den höjdes mot en landsplåga, som står hotande vår nationella lycka. 4. et HV He SR I St AA OM Ett besök i Slöjdexpositionen vid Brunke bergs torg. Sjunde Artikeln. I det sjette expositionsrummet, eler de stora salen, ser man biand de redan om nämnda taflorna med ramar äfven en förgyllc