Aftonbladet – 15 juli 1851, sida 2

Naturforskare-Mötet. Sedan vid det preliminärmöte, som hölls söndagsaftonen d. 14 Juni kl. Y, 7. kommitteen redogjort för de mått och steg, hvilka blifvit vidtagne i och för mötet, samt ledamöterna ordnat sig i föjjande sex sektioner: 1) Fysisk-Kemiska sektionen, 2) Mineralogiska och Geologiska, 3) Zoologiska, 4) Botaniska, 5) Medicinska och 6) Athnografiska, och dessa sektioner sammanträdt samt utsett hvar sin ordförande samt dansk, norsk och svensk sekreterare, höllos påföljande måndag klockan 1, 10—7, 12 f. m. möten i de 3 sektionerna och kl. 12 det första a!männa mötet. Prof. Elias Fries helsade deltagarne i mötet välkomna med ctt varmt och i flera hänseenden inspireradt tal; han påminde om de sorgliga förhållanden, som uppskjutit dessa sammankomster: hvem kunde tro, då vi sist lustvandrade i Sorgenfrie, att krigets fasor skulle så snart hemsöka det sköna lugna landet, yttrade talaren; han påminde om det deltagande, hvarmed vi följt brödrafolket, kämande och segrande. De stora förluster, e) lott Norden utan hela den bildade verlden gjort genom Berzelii och Örsteds bortgång, omnämdes:; dock hänvände tal. sin blick på det unga frisska, som vexer upp just genom de stora andlar. som, om de ock synas gå bort, lefva och verka all tid. Dessa möten äro just de medel, som bäst befordra vetenskapens framåtskridande och bestånd; men för att vetenskapen mitte kunna nå sin utveckling, fordras hos naturforskarne att de å ena sidan sluta sig till det framfarna, det konstant gifna, och å den andra, att de gå med kontinutet cch induktion framåt. MNaturforskningen finnes hvarken i det transcendentalas öknar eller abstraktionens tomma rymder; den är iakttagelse af det lefvande, följdriktigi sina slutsatser, sanningsilskande i hela sitt väsende. Så hafva genom ärligt forskande många fordom s. k. qualitates occulte blifvit till nu klart insedda och obestridda naturlagar; men till skapelsens ursprung kunna vi ej komma; och då naturforskningen ej heller uppsatt för sig ett sådant mål, må vi afstå från att fylla klyftan hvarken med dialektiska hypotheser eller poetiskt ordsvall. Det genom iakttagelse och erfarenhet insedda kan och skall naturforskaren ej söka omskapa, blott för sin uppattning gifva det en sann form, Väl mökta