Aftonbladet – 15 juli 1851, sida 2

(Insändt.) Några ord om Regeringsformens 28, angående embeten och tjenster, samt om våra Lagars anda i afseende på intödings-rätten. (Slut fr. gärdagsbl.) Men på samma gång man önskar antagandet af dessa konstitutionsutskottets, i allmänhet väl motiverade förslag till utvilgning af regeringens rättighet, att till vissa embeten och tjenster kalla och befordra utlärdske män af utmärktare förtjenster och skicklighet, samt att genom en specifik lag bestämma sättet att vinna svensk medborgarerätt, eller såsom det kallas naturalisationsrätten, Måste man beklaga, att utskottet icke endast lemnat åsido, att utreda och bestämma begreppet om infödingsrätten, utan såsom det äfven vill synas, ingått på en princip, hvilken hvarken öfverensstämmer med våra lagars anda eller bokstaf och som till och med, bevishgen, om ock vär regering icke konseqvent tillämpat den, likväl af henne blifvit i vissa afseendem erkänd. Några betraktelser deröfver synas vrara lämplige — helst deräst de innebära mitsstag, saken är af den framtida vigt, att en idiskussion derom bör interessera hvarje medborgare. Utan att begreppet om hvem som är inländsk man bestämmes, och så länge man i frågan om infödingsrätt och naturalisation icke utgår från en upphöjdare synpunkt än nyttans och fördelens, måste mängdens opinion angående såväl dessa förhållanden, som om religionsförhällandena förblifva fingslad i fördomar och i den illa förstådda egennyttans giller. Utskottet har nemligen, ibland de i öfrigt ganska välgrundade motiverna till det föreslagna tillägget i 28 angående en naturalisationslag, anfört följande, 1 flera afsecenden betänkliga åsigt. Det gällde länge såsom en allmänt vedertagen grundsats inom en stor del Europeiska samhällen, att allena det factum att vara född uti ettland, vare sig af inhemska eller utländska föräldrar, medförde in