Aftonbladet – 10 juli 1851, sida 2

lopp blefve inskränkt till Norrström med Stallkanalen jemte hvad genom slussvägen kan afgå, fallandet under den torra årstiden skulle kamma att blifva mindre, än förut under enahanda onständigheter. — Såsom den mest betydarde ibland de sednare tilldragelserna vid riksdagen lär mad kunna anse vällofl. Borgareståndets och hedervärda Bondeståndets beslut i fråga om det af Regeringen äskade ans!aget af 161.000 rdr till ersättning af kostnaden för inredning af D. K.H. Kronprinsens och Kronprinsessans våning, samt til möblering, silfver och husgeråd derstädes m. m., dervid de båda omförmälda stånden, Borgareståndet genom votering, sedan blott en talare hade: yttrat sig, och Bondeståndet utan votering, afslagit detta anslag. Hurudan den slutliga utgången på denna fråga än blifver, då densamm: kommer att gå till förstärkta Statsutskottet, sedan nu två stånd stannat emot två (ty Addn och Presteståndet hafva å sin sida utan votermg bifallit), så äger 1i allt fall beslutet i Borgareoch Bondeständen en viss märkvärdighet i flera afseenden; dels derföre, att dessa båda stånd iro de som representera den talrikaste delen af folket och de näringsidkande klasserna; dels också derföre, att det var första gången, som man sett någon dylik motgång träffa önskningar, som angått ökade bidrag till första hufvudtiteln, eller det kungliga huset, då sådana frågor förut merändels behanduats blott med ett stumt jakande och såsom et noli me tangere. Att döma af de temligem bittra utgjutelser, som framträdde i vissa tidningar redan i anledning af återremissen i detta mål, lärer kunna väntas, att ännu värre klagomål från samma håll icke uteblifva i anledning af det nu inträffade afslaget, äfvensom att en och annan skall söka tillskrifva detta afslag sådana motiver eller orsaker, -hvarigenom uppmärksamheten kan afledas från beslutets verkliga karakter. Af denna anledning kan det vara skäl att framhålla ett par faktiska omständigheter i afseende på frågans historik under dess behandling vid riksdagen, hvilka icke sakna vigt i afseende på bedömandet af det hela. Den ena af dessa omständigheter, som allmänheten sjelf kan kontrollera, är att det denna gången blir svårt, ja nästan omöligt, att skylla på tidningarna, att hafva varit osak till hvad som inträffat. Förhållandet mec pressens behandling af denna sak är nemligen, att t.ex. Aftonbladet blott ett par gånger under riksdagen innehållit framställningar angående första hufvudtiteln, hvilka kunna anses hafva gått ut på att motverka det ifrågavarande anslaget; och den ena af dessa framställmingar var för öfrigt omedelbart föranledd och påkallad af ett visst famöst bihang till Posttidningen, hvars öfverdrifna och otillförlitliga uppgifter icke gerna kunde lemnas ovederlagda; men något egentligt bemödande, någon ifver eller värma att motarbeta anslaget framträdde visserligen ej i dessa artiklar, än mindre hi något slags agitation ägt rum från Aftomladets sida, något försök att åstadkomma eller stegra opinionen i en viss riktning. Detsamma har förhållandet varit med Bore. Vi erinra oss nu icke ens bestämdt, om någon artikel der förekommit emott berörde anslag; men om så varit förhållandet, så har det åtminstone, likasom i Aftombladet, skett endast såsom en i förbigående tiillkännagifven mening för egen del, utan att för öfrigt deraf göra någon hufvudfråga, och detta i båda tidningarne troligen af det enkla skälet, att mare fväntade att det i allt fall skulle gå nu, likaJsom vid förra riksdagarna med lylika frågor. ) Det vissa är i allt fall, att under hela tiden, Tnäst före frågans afgörande i riksstånden sednare gången och sedan återremisssen, har icke någon enda ledande artikel i dettta ämne förekommit, hvarken i Aftonbladet eeller Bore. ÅA andra sidan deremot är dert väl bekant, att många tidningsartiklar till förrordande dels af detta, dels de öfriga begärda nya anslagen på första hufvudtiteln varit synliiga i de officiella eller salarierade bladen, såsom PosttidTningen, Dagbladet och Morgonbladet, äfvensom i skandalbladet Folkets röst, så att man kan Jantaga, att åtminstone tre gånger så mycket inom pressen varit ordadt för som emot dessa anslag ; och det var just en af dessa artiklar i den förstnämnda eller Posttidningen, som Iföranledde Aftonbladet att upptaga frågan en? gången, då vi behandlat den. Man måste följaktligen vara fullt berättigad Itill den slutsatsen, att de två stånden handlat alldeles oberoende af någon inverkan, eller såsom det stundom plägar kallas, inpregling från pressens sida. Alla omständigheter förena sig således att gifva vid handen, att orsakerna ttill hvad som händt mäste härledas från inre förhållanden. Att utreda dessa kan också icke hafva nåIgon serdeles svårighet, helst hvar och en som velat se, redan nogsamt känner dem. De ligga nemligen utan all tvifvel dels deruti, att I propositionen för pluraliteten af såväl stänIderna som allmänheten kom oväntad, sedan Kronprinsens apanage vid förra rilksdagen blifvit förhöjdt med 75,060 rdr, och. då på samma gång första hufvudtiteln på det hela är högre än tillförene, genom det amslag Enkedrottningen serskildt erhållit af 80,000 rdr bko årligen; dels också uti missbelåtenheten med den riktning, som regeringens politik på de sista ären tagit, tvärtemot hvad blket år 1844 hoppades. Konungen gaf då bwis på liberala sympathier i flere hänseendm, och flere handlingar af så sann humanitet och i det legentliga folkets samt i de stora rättigheternas intresse framträdde, att det väckte en allmän enthusiasm att börja med, och endast fåvälRECERENETSEK OATDGR t STST AISE SMESTNANTANS TOMASO Ja der an a ÅA da