Aftonbladet – 9 juli 1851, sida 2

kande representant bakom ljuset, och — tagande hans ft fosterländska känsla för Sverige i anspråk — lockat ri honom att, i otid och rakt stridande mot just hela if den svenska befolkningens egen direkta fördel, sätta sig på de höga hästarne mot Norge. Der i landet brukar hvarken regering eller folk försofva eller oanmärkt låta förnärma sig. De skulle säkerligen ej heller nu lemna en kastad — en oförsigtigt, i oträngdt mål och mot vårt eget intresse kastad — handske oupptagen. Om begge statsmakterna hos oss skulle låta sig öfverraskas — med den ena har det, ty värr! redan skett —; och om de ätgärder kommerse-kolles) k i s ; t n k Yr i yu yu ; l 5 k a ? t n r f dd a ar 4 2 t t. gium och generaltullstyrelsen i deras uti ämnet ind fordrade underdäniga utlåtanden tillstyrkt, blefve af s Kongl. Maj:t gillade och anbefallde, så vore i och d med detsamma tullkriget förklaradt mellan de begge q brödrarikena , vid tanken på hvilkets omätliga och ti förstörande följder den enskilda vinningslystnaden, i som underbläst lågan, borde rysa, helst den sederg mera ej lärer undgå att, vid en oafvislig och allvar t sam efterräkning, blifva föremål för en lika bitter t som rättmätig förtrytelse af hela svenska folket. En a af patronerna befinner sig visserligen längt för detta c utom skotthäll för den allmänna oviljans verkningar, v derigenom, att han uti Skottland lefver och förtär elf ler skrinlägger de ofantliga revenyer han suger från v Sverige.s I Den andra af de sednast utkomna skrifterna I kallas: Svar och upplysningar uti frågan om det Fredrikshalls sockerbruksbolag meddelta monopol å sockerinförsel till Sverige,, och utgör en replik dels emot den näst förut omnämnda skriften, dels emot påminnelsernav. 1 Författaren af detta svar upptager först den här ofvan omförmälda beräkningen angående skillnaden i priset på raffinadsocker i Hamburg emot här och den slutsats, som deraf drages, att priset på raffinad härstädes ännu 1 är för högt, och yttrar derom: För att komma till denna slutföljd, behöfves icke! blott att uppgifva priset i Hamburg omkring en sk... lägre, än det är, för vara af samma qvalitet som den svenska raffinaden till 19!7, a 20 sk., utan äfven att. uppgöra en kalkulation, hvarigenom de tulloch öfriga afgifter, hvilka drabba det svenska fabrikatet : beräknas till endast 4!V, sk. i stället för att de rätteligen utgöra: ) sk. rst. Tull med transitolindring i medeltal. . Bko 2. 3. I Afgift till handelsoch sjöfartsfonden . — 2,,. Tolag och vägpengar or sv B — lYG Bko 2. 6,9. Som efter 70 procents produkt af 100 I skålpund råsocker gör . Bko 3. 87,9. eller rgs 5. 63,Hvarförutan, om en kalkyl skulle göras utan alltför stor ensidighet, följande förhällanden, hvilka för raffinadörerna i Hamburg äro fördelaktigare än i Svevige, mäste tagas i betraktande, nemligen: I a) Tullfri införsel ä räämnet, hvilket ger fabrikanten tillfälle att raffinera holländsk lump, som t. o. m. i är sälts i England till samma pris som ordinärt råsocker. db) Minst 2! kapitalet. ec) Att Hamburgs fabrikanter ej behöfva spekulera! i råsocker, utan kunna köpa det för dagen, hvilket! besparar ätskilliga kostnader. d) Tillfälle till kontant försäljning, då deremot försäljningarne i Sverige ske på läng tid och ofta nog! föranleda förluster. Lägges säledes till Hamburgerpriset 13 sk., totala tullafgiftsbeloppet i Sverige 5 sk. 67,, rst., uppkom-! mer en summa af 18 sk. 65,, eller endast 117,, rst. mindre än nu gällande partipris 19!7, sk. för en dy-! , Nn å 3 procents lägre ränta ä förlagsllik qvalite, hvilka 1177,, rst. säledes skulle saldera: de ojemförligt mera ofördelaktiga förhållanden, som här ega rum. Den ringa importen af cirka 400,000skålpund under förlidet är och i är hitintills ingen! införsel af raffineradt socker torde oek vara ett ojäfaktigt bevis på de läga noteringar, hvaruti svenska sockerfabrikanterna hålla sin vara. I parenthes anmärkes här, att under det vi. anse nu införda beräkning 1 öfrigt riktig, lärer dock uppgiften, att tullen på råsockret måste fördelas på endast 70 skålpund raffinad, något litet behöfva jemkas, när fråga är om sådana fabriker, som koka socker i lufttomt kärl, och der den afkastning som lemnas i sådan vara, hvilken kan säljas i toppform, nemligen raffinad och melis tillsammans, alltid bör kunna beräknas till 80 procent, om icke alltför dåliga ;sockersorter eller blott den sämre bruna maI I skovaden begagnas. Dessutom bör äfven observeras, att vid denna beräkning all tullen räknas på sockret, men ingen på sirapen, som dock äfven är en säljbar biprodukt, och hvilken står så betydligt högre i pris här än i Hamburg, att den bör kunna räknas draga låtminsone något af tullafgiften. Förf. till svaret, visar härefter, att det norska sockerbruksbolaget måst göra åtskilliga medgifvanden, hvilka förändra dess första uppgifter i afseende på de olika afgifter, som drabba det norska och det svenska raffinadsockret, och kommer häraf till den slutsatsen att de norska sockerbruken genom sina privilegiiförmåner ligga öfver och hafva fördel framför de svenska med 58a:dels runstycken per skålpund, äfven med antagande af cn produktion af 90 precent raffinad af råsockret; i hvaremot denna fördel, om man antager endast 70 procents utbyte i raflinad skulle utgöra 1 skilling 374y:dels runstycke. 2:o Angående den serskilda frågan, huru mycket raffinad verkligen fås ur råsockret. I detta afseende åberopas och meddelas betyg jaf tvenne vetenskapsmän, engelsmannen Dn jUre och professor Mosander härstädes, hvilka betyg äfven torde förtjena att här införas. Vi anmärka blott, att af hvad som i dessa betyg kallas Bastards, kan någon del dock öfven ytterligare tillgodogöras till toppsocker: London 24 Bloomsbury square 6 Juni 1851. Harmedelst intygar jag, att vid praktisk sockerraffinering 100 skälp. hvitt och brunt Bahiasocker, hälften af hvarje af dessa båda qvaliteer, icke lemna öfver 70 till 75 skälp. raffineradt toppsocker, och 30 till 25 skälp. sirap, bastards och affaN. Jag lemnar ofvanstående eertifikat, grundadt på min länga erfarenhet säsom praktisk chemist, och säsom använd af engelska regeringen att leda experimenter vid sockerkokningen, för att utröna det belopp e ofvanstående predukt, som erhålles af Ett hundra skålp. räsocker. Andrew Ure, så Med. dokt., ledamot af K. l Vetenskapsakademien. I Pp hb! nAnmodad att uppgifva huru myeket toppsocker er. hälles af cen gifven mängd råsocker fär jag, stödjande