Aftonbladet – 7 juli 1851, sida 2

NORGE Odelsthinget hade sysselsatt sjg med värnepligts-lagen. Vi skola framdeles meddela berättelse om de flera motförslag, som afgifvits i anledning af Komitterades utlåtande, som icke tyckes vinna bifall. Storthinget behandlade Tulltariffen. — Uppmärksamhet hade blifvit fästad på det besynnerliga förhållande att hos en handlande sålts kläde, som varit tillverkadt på allmänna tukthuset för kronans räkning, 1 och för armeens beklädnad. Intendenten upplyser att klädet utlemnats, i stället för öfverskottet på en för några år sedan gjord utländsk klädes leverans, och att armåens förråder innehafva mera kläde än som egentligen borde derifrån redovisas, emedan ofta klädesstyckerna vid leveranserna innehålla mera, än hvartill de från leverantörerna beräknas. 2 a Riksdagen Lördagens Plena i Riksstanden. RIDDERSKAPET och ADELNS aftonplenum i lör dags företedde ingenting märkligt. Behandlingen af statsutskottets utlåtande N:o 167, sednare afdelningen i anledning af ätskillige enskilda motioner rörande skatteväsendet, afslöts nu. Punkterna N:o 16 rörande arrendeafgifter för statens egendomar, 17 rörande markegängssättninggarne och omröstningen dervid samt 21 om efterlysningar af personer, som häfta för obetalta kronoutskylder blefvo, de bäda sednare efter votering afslagna. N:o 7, 8, 12—14 lades till handlingarne; de öfrige punkterna, hufvudsakligen tillstyrkande en mängd smäskatters, såsom ost-skatten i Herjeådalen, drängespann, halmstädjan m. fl., utgäende i fix penningeränta, biföllos. Härvid fortfor hr Printzensköld att konsequent, dock, utan framgäng, motsätta sig äfven dessa små förändringar och begärdes efter vidlyftiga orationer vanligen votering, hvilket synbart uttröttade höfloflige ständet så att det slutligen lät honom vinna i en votering, rörande en formfräga, för att om möjligt sedan slippa den sega talaren. Derefter företogos och biföllos statsutskottets utlåtanden N:is 181—187, lagoch statsutskottets N:is 14 och 17 samt bankoutskottets N:o 55.