hemställan. Derefter törekom skatteförenklingsfrågan. De punkter af Statsutskottets utlåtande derom, som vä f. m. medhunnos, blefvo bifallna. Tillstyrkanlena i afseende på grunderna för markegäångsprisens vestämmande väckte dock flera betänkligheter; de afrjordes genom en votering, som utföll med 21 röster ör bifall mot 12 för återremiss. BORGARESTANDET valde i dag 21 ledamöter ill Förstärkt Statsutskott och 10 suppleanter. Sedan valen, som varade öfver 2 timmar, tförsiggätt, gjorde hr Petr hemställan, att skatteförenklingsfrägan eller Statsutskottets utlåtande N:o 167, som stod först på föredragningslistan, måtte nästkommande onsdag af ståndet behandlas. Denna äsigt delades af Ekholm, men bestreds af hr Lagergren, som slutligen yrkade votering, hvarigenom, med 41 röster mot 11, hr Petrs förslag bifölls. Derefter företogs Statsutskottets utlåtande N:o 173 om ersättning för omkostnader i anledning af Kronprinsens och Kronprinsessans förmölning. Hr Petr yttrade först, att dä Rikets Ständer är 1823 beslöto att ersätta thronföljarens utländska resor och förmälning, hade det blifvit anfördt att Norge förmodligen ej skulle vilja undandraga sig deltagande uti omkostnaderna, utan lemna svenska statsverket nägon ersättning för de gjorda utgifterna; dock hade aldrig derom någon framställning från K. M:ts sida afhörts. Denna omständighet, jemte förut uppgifne motiver, bestämde talaren att yrka afslag. Hr Lagergren tyckte liksom förut att Kongl. M:t med fog och skäl kunnat begära hela bosättningssumman ersatt, samt att ett afslag skulle vara en historisk tilldragelse, som utitideböckerna skulle qvarstå säsom nägot märkvärdigt, enär det stred mot bäde lag och häfd. Äfven hr Gezelius yrkade bifall och kunde ej anse Norge böra bekosta reparationer på Stockholms slott. Hr Petr genmälte på hr Lagergrens vädjande till historien, att historien kommer att skrifvas af opartiska domare, samt att mängen läser historien men på ett sätt att han deraf bildar sig föreställningar, som hafva en skadlig inverkan bäde på det enskilda och allmänna lifvet. Anslag som ifrågavarande hade i fordna dagar utgått genom allmänna gärder och detta hade blifvit föreslaget uti undertaligt statsräd och tycks hafva tillkommit mera genom ögonblicklig inspiration än genom mogen öfverläggning. Angående summans förmenta obetydlighet, så fann talaren detta skäl ej gälla mycket, då ständerna just till följe af bristande medel ej kunnat handlägga allmänna välgörenhetsfrågor, hvarigenom de mest trängande behof hvarken från enskildes eller frän det allmännas sida kunnat tillfredsställas. Hr Halling talade om huru folket strömmade till vid förmälningen och fröjdade sig öfver att se sig värdigt representeradt i det kongl. slottet, hvarföre han yrkade bifall på utlätandet; äfvenså hr Almgren. Vid voteringen afslogs utlåtandet med 28 röster mot 23. Bland dem som reserverade sig märktes hrr Bahrman, Gezelius, Indebetou, Palander, Halling, Engzell, Eklund och Lagergren, hvilken sistnämnde påminde om en lika olycklig utgång i en fråga, som för 10 är sedan förekom. Följande betänkanden dels biföllos, dels lades till handlingarne, nemligen: Statsutskottets N:is 174— 186, 188—193, 195, hvaremot M 194 äterremitterades. . För anslag till. Räby institut talade hrr Halling, Billström och Sundler,, men det afslogs på begäran af hrr Wern och Indebetou. För anslag till Lunds lasarett yttrade sig hr Billström, men på hr Petrås hemställan afslogs äfven detta. En längre debatt fördes öm anslag af 12,000 rdr för uppköp och utdelning åt folkskolorna. af tidskriften Läsning för folket. För anslaget talade hrr Petr, Wern, Lindström och Gustafsson; för återremiss hrr Indebetou, Palander och Berger. Genom 27 röster mot 14 bifölls anslaget. BONDESTÅNDET har under hela förmiddagen varit sysselsatt med statsutskottets skatteförenklingsbetänkande. Efter föredragning af 1:a punkten angående grundräntornes förenkling börjades en varm och vidlyftig diskussion, hyartill vi återkomma, och hvarunder Johan Johansson från Örebro, Strinnlund, Carl Ersson, David Andersson, Uhr m. fl. uppträdde till bifall för utskottets förslag, emot Sahlström, f. talm. Anders Eriksson, Matts Persson, Anders Eriksson från Elfsborgs län, Nils Persson m. fl., hvilka önskade antagande af den reservation herrar Wallensten och Gäinther vid den kongl. propositionen afgifvit. Votering anställdes och denna del af betän. kandet återremitterades med 49 röster emot 43. Andra punkten, angående ändring i sättet för in. delta räntors och kronotiondes utgörande bifölls. Tredje punkten, angäende grunder för markegängsprisernes bestämmande, äterremitterades med anmärkningar af Ola Mänsson, Sahlström, David Andersson och P. Pettersson från Jönköpings län.