Aftonbladet – 4 juli 1851, sida 2

BD MR OA NV Bengt Gudmundssons, med vilkor att den af Sahl-t ström gjorda modifikation deri intogs. ; Lars Gezelius från Stora Kopparbergs län förenadelr sig med Strindlund och Johan Johansson. r ) Jöns Månsson från 8käne talade för antagande afle Bengt Gudmundssons reservation, men hemställde til-s lika om ej utskottets förslag med dervid gjorda an-!1 märkningar kunde blifva alternativt hvilande. Häromls förenade sig Erik Carlsson från Stockholms län. 4 Pehr Ifansson från Wermland kunde ej förena sig!s med dem som yrkat landstingets väljande i orterna,1 hufvudsakligen derför, att man inom folktinget och; här i Stockholm fruktade för intriger och korrumpe-!c jring vid valen. Ilan hyste ingen fruktan för nägon!l dylik fara, liksom han äfven förmodade att värdiget representanter i folktinget skola utse fullt värdiga ka-!1 paciteter jemväl i landstinget, om de erhålla valupp-t jdrag. At dem som ville insinuera om intriger m. m. s skulle han för sin del säga likasom ät dem som frukta t för sådant: jag fruktar icke; jag stär fast på den !l plats jag stär. Att folktinget tillsätter landstinget, c kunde han alltså icke se nägon fara vid. Huru kunde t man vilja föreställa sig, att en menighet skall stå öfver den riksdagsman som den utsett, i insigter och I omdömeskraft. Man väljer ju till representant vanoc ligen den bäste, och denne mäste i en dylik valfräga s iga samma kontroll på sig, som i alla andra frågor. 1 Han bör äga större erfarenhet än sina kommittenter, s hvilkas rätt och bästa han efter samvetspligt bör! iakttaga. Tal. hade velat uttala denna mening, den i mätte falla i mer eller mindre tycke hos ständskamraterne, önskande ock att de icke mätte tro höghetens glans eller penningens klang, kunna på honom inverka. En värdig representant bör endast tänka på d det gemensamma målet: fäderneslandets bästa. f I Da öfverläggningen på e. m. fortsattes, yttrade hk Johan Jakob Rutberg: Då jag icke hyser den förr 1 hoppning, att det representationsförslag,. som: Bengt I Gudmundsson i sin reservation framlagt, kan. wifina c bifall af vära medständ, då är jag af den öfvertyd gelse, att hvarje förslag, som är gruhdadt päden allc männa valprincipen, har lika liten utsigt för sig om d framgång, samt då grefve Lagerbjelkes af utskottet s s e I I LU understödde representationsförslag åtminstone medför 2:ne väsendtliga fördelar, nemligen sjelfskrifvemlittens upphörande och hittills orepresenterades ifrymmande vy i riksförsamlingen, så finner jag mig föranläten att g rösta derför, att detta förslag, med de af Strindlund I m. fl. här gjorda ändringar och tillägg, må blifva s ständets gemensamma tanka i ämnet, samt basis för 1 aterremissen af memorialet till utskottet. äö Efraim Larsson från Elfsborgs län och Olaus Eriksg son frän Bohus län röstade för antagande af Bengt c Gudmundssons förslag såsom gemensam tanke. f Nils Strinnlund ville näfnna några ord till dem, som s pästätt att icke nägon fördel vunnes genom antagande r af grefve Lagerbjelkes förslag, med deri gjorda-äns dringar. För vederläggningen deraf upprepadehan r hvad Rutberg sagt rörande sjelfskrifvenheten och de a orepresenterades inrymmande. Derförutan och då bondeständets ledamöter i riksnämnden komme att rF utgöras af 100, så behöfde man endast 50 ledamöter f af de andra ständen för att alltid ernä enkel plurac litet och dä 2 stånd stannat emot 2, blefve denna h enkla pluralitet gällande, liksom den komme att gälla t i alla ekonomiska frågor, och i följd deraf mäste r också riksdagarne nödvändigt blifva förkortade. Blott k detta vore en omständighet att behjerta, och en. anlj nan vore den, att derest icke det nu framlagda. före slaget med nödiga förändringar toges för godt, sä f skulle de 2 första ständen aldrig gå in på nägot anff nat, ty, tillade han, vi veta ju sjelfva huru svärt 1 det är att lemna bort fördelar och privilegier, som vi d engäng förvärfvat oss. I Förre talman Anders Eriksson: Då jag, sist jag hade ordet och i ämnet yttrade mig, kom jag ej att nämna! hvad i Bengt Gudmundssons förslag finnes intaget, F nemligen att valet till landstinget försiggär i slutet af hvarje riksdag, men ej i början. Dettastadgande har tillkommit derföre att san vanligen i slutet af riksdagarne mer känner till säväl sina kamrater, som 4 riksdagsförhällanderna och förthy kan med mera urli skillning förrätta valen; hvarförutan äfven den omti ständighet bör ägga de väljande, att de skola begifva sig till sina hemorter och kommittenter äter, hvilka icke torde änyo invälja dem i folktinget, derest man är missbeläten med deras val af landstingsmän. Som P jag icke har stor förhoppning i dessa reaktionära tie der att vi med denna riksdag få något representati tionsförslag hvilande, som nästa ständer kunna anYr taga, så synes det mig hvarken klokt eller rätt att nu frångå allmänna valprincipen, den man sedermera icke så lätt kan äterfå, och detta endast för löften,! lemnade af en anonym brochyrförfattare, utan garen-;U tier för dess uppfyllande. Man må gerna lofva oss D 150 ledamöter, det är detsamma, ty intet allvar är tc med dessa löften i alla fall. Man har här sagt att g Bengt Gudmundssons förslag aldrig kan komma utt ; af medständen antagas. Jag tror likväl det, ty hvarje god och rättvis sak skall till slutet kräfva ut sin rätt och segra, Vi veta huru det tillgår i England, dä! nägon ändring i chartan eller konstitutionen är i fråga.! o Der agiteras, hällas offentliga möten och tal, der utfå vecklar sig den goda ideen, den vexer till och griper omkring sig så, att parlamentet och regeringen blifva nödsakade att gifva efter, och på det sättet förekommas revolutioner. Jag hade trott det skulle kunna ! tillgå här på samma sätt, och Örebroförslaget är så Mm rättvist och nationelt, att det till slutet bör segra.!lä Uti alla Europas konstitutionella länder genomgär per-! sonlighetsoch allmänna valprincipen folken. Mätte sc ifven deppa anda nä hit, och må vi ej tappa sträten, lä vi en gäng äga den. , De fördelar vi skulle skörda af grefve Lagerbjeles förslag blefve inga, och jag uppmanar än enr säng ständsbröderne, att vara konseqventa i att hälla lig var allmänna valprincipen samt läta tiden för öfrigt rä erka. Nämnde princip tillväxer mer och mer, ty 2 len är rationell och den skall slutligen tillväxa till n oemotståndlig opinion. Derföre lätom oss vara f sonseqventa och hoppas på framtiden. Anders Rylander från Wermland jemte en mängd OC if ständets ledamöter instämde. nl Anders Andersson från Skaraborgs län ansåg syftettil ned det tillstyrkta förslaget. endast vara, att vinna tid!ha eh att slå blå dunster i ständets ögon. Han upp-!ru nanade derföre ännu en gäng ständet till konseqvens ch antagande af Bengt Gudmundssons reservation, ned den förut nämnda modifikationen angående lands-de hingets val. ut Pehr Östman från Westernorrland ansåg detta sed-är are ehuru önskligt, likväl vara en detaljfråga, men gi styrkte blott ständet att, troget sin princip, för0 lara de grundsatser, som finnas i Bengt Gudmundshk ous förslag, för sina, samt att vidare hvila på ha! en, intill dess man fär se huru angelägenheterna iM4 .uropas länder, af hvilka Sverige, oaktadt en statre! ör sig, är beroende, komma att hvälfva sig. an David Andersson från Halland yttrade sig utförligt iso ngäende oantagligheten af det framlagda förslaget må ch förklarade sig hylla Bengt Gudmundssons. vä Pehr Sahlström: Sedan det numera är kändt huru I i tgängen på denna vigtiga fråga fallit i borgarestän-M2 et, så hoppas jag att ständet skall anse det vara en till ke ringa eftergift frun min sida, då jag nu förkla jtill ir att jag likväl fortfarande hyllar Örebroförslaget,rar om tillkommit genom utmärkte män från nästan alla kets provinser och säledes är af folket till det mesta nir lladt. Denna koncession gör jag, oaktadtjag anser .. et fallna förslaget med de ändringar hr Brinck dersät ti vidtagit för landet nyttigast, men jag gör det dock ter ndast med det uttryckliga förbehäll, att den aflka engt Gudmundssons förslag, som bestämmer lands-lick ngets utväljande af folktinget förändras på så sätt, ty t valen till bäda tingen komma att försiggå ilands0 terne. Om ständet envist bibehåller Örebroförslaget VIC ven i den punkten, som berättigar folktinget att välja för ndstingets ledamöter, hvilket beslut fattades medjiryr napp pluralitet, så sätter sig ständet uti en tvety-lick sg dager och svär ställning, Vi ställa oss isolerade yin, h böra besinna, att vi svärligen derför kunna stå kel 1 svars inför vära kommittenter. Jag upprepar det ska nun an gänAe. ti hära ctälla Ace ec att wi fran lalneo e