Aftonbladet – 3 juli 1851, sida 3

ll Laforssen i Färila soeken, eller så långt laxen: ar sin gäng, finnas flere kronan tillhörige laxfisken, vilka alltså förutsätta kungsädrans tillvaro, och hvilen dessutom icke lärer kunna saknas i en af rikets törsta floder. Är nu detta factum kändt och erkändt, i mäste deraf ostridigt följa och med allmänna laens stadgande i 17 kap. 4 4 samt 20 kap. 2 och 3 ; byggningabalken, 1766 ärs fiskeristadga samt kgl. refvet den 4 Februari 1824 öfverensstämma, att i enna ådra farled, hvarmed flottled utgör liktydig enämning, alltid mäste en hvar trafikant till begagande vara förbehållen fri och okränkt, och churu, uligt kongl. brefvet den 8 April 1811 och kongl. ammarkollegii cirkulär den 7 Maj samma är, blands Sfdingarne uti de län der flottning uti strömmar och attudrag är öflig, böra för de vattudrag, hvarest tottoeh farleder varit och vara böra, vid sig derom: ppande tvister och efter förrättade undersökningar hvarje sådant ställe samt vederbörandes hörande v enom utslag föreskrifva, vid hvilka tider, huruledes a ch med hvad vilkor, flottningen må få utöfvas, så d it den å ena sidan ej obehörigen hindras, eller med v skäliga afgifter betungas, men ä andra sidan icke! eller mä lända jord-, strand-, vattenverksoch fisk-s sgare till skada och förfång, så gifrer likväl nämnde : tadgande ingen rätt för konungens befallningshafvande, att mot flottningen utfärda absolut förbud... Denna embetsmyndighet har, sin pligt likmätigt, och. 1å det visade sig att flottningen icke kunde regleras : senom öfverenskommelse emellan trafikerande och), iske-egare, den 24 Juli sistl. är anmodat domaren i, brten att härom hälla undersökning, hvilken äfven nu; ir verkställd, men först den 5 sistl. Dec. afslutad. 3ehofvet af ytterligare undersökning, grundad på ve-; :enskapliga forskningar, har sedan visat. sig, och är! sfven förordnad, men kan ej hällas förrän värfloden ji sfrunrät, och följaktligen icke heller derförinnan ut). slag meddelas. n Beträffande åter det mot embetsmyndigheterna rikade klander, att de icke hindrat eller förbudit den omnämnda sågverksbyggnaden, sä torde med skäl deremot kunna frågas, hvilken rätt embetsmyndigheer tillkommer, att förbjada eller hindra jordägare att :ppföra, det vare sig sägverk eller annan by enad å egen mark? Ingen öfversvämning är ens ;jlig, j eler öfverklagad, icke eller olofliga dammbyggnafer uppförda. Att gräfva nya skyrdar och ränlars,; annan till förfång, belägger lagen med 10 daler silf-1 -ermynts böter och skadeersättning, men sädant bör j blifva föremäl för allmän åklagare, som ej kan sesigtiga eller veta utaf alla nya rännilar, och länsyrelsens inblandning häri hade i allt fall varit olämp-j ig, sedan fiskeägarne redan den 21 Augusti 1950 ir svämt Woxna bruksägare till Norrala ting med påståti g ff M Ti r n 1 fi t v s P k 1: snde om ansvår för olo sen samt att de måtte ga byggnader vid och i elfäggas dem borttaga. Insänaren är långt ifrån att gilla, utan ogillar o beslagar fast heldre, den afvikelse från ilag föreskri !ormer, sågverksägarne sig tillåtit, i synbar afsigt att vastigt uppnå mälet för sina bemödanden; men han sklagar ännu mera, att saken blifvit framhåällen såsm en partisak emellan nägra få herremän å ena, amt fiske-Sgarne å andra sidan, med förbiseende af wogägares och innehafvares rätt att begagna den ada för aflägsna trakter möjliga bana, som naturen -avisat, och den utomordentliga vigten deraf, att -enna ieke stänges eller försvåras. Men frägan röver i öfrigt mindre Woxna bruksägare, hvilka uteslu:ande hemta sågtimmer från de efter Woxnåa elf och ess sidogrenar liggande skogar, än andra trafikanter; ! y vid Ljusna-elfvens stränder, ofvanom det ställe, er båda strömmarne sammanfalla, ligga timmer och jelkar upphandlade under nu förlidna vinter från kattehemmans skogar inom Bollnäs, Arbä, Unders-; ik, Jerfsö oeh Färila socknar till flere tunnor gulds -ärde, och äfven inom Herjeädalen, hvarifrån trävaar tillförene allrig utgått, äro likaledes flere tusende immerblock huggna, i ändamäl att efter elfven nedYottas, deruti Woxna bruksägare icke hafva del, men vilket allt vittnar huru den nya näringen af behof! t påkallas och välgörande skall inverka ä landets adustriella förkofran. Vid fortsatta undersökningar torde alltså menigheerne i landets öfra soeknar lemnas tillfälle att sin ätt bevaka och talan föra, och fiskägarne möjligen 1å öfvertrgas, att elfven ieke uteslutande är tillkomnen för att gifva dem lax, men att deras obestridda seh uråldriga fiskerättighet alltför väl står att förena ned öfra landets flottningsrättighet, på lika sätt som . nordligare elfvar och Clara-elfven, under längliga ider varit öfligt, allenast ä ömse sidor billighet och rättvisa iakttages. Slutligen kan insändären i aing af en i tidningen Helsin nyligen införd ins3ad artikel, hvaruti bland annat br tandshöfdingens hos Xongl. Maj:t gjorda underdäniga framställning om gelägenheten af undersöknings anställande till upp-örande af plan och kostnadsförslag för utförande af le renspiugsarbeten i Ljusna elf, som en ordnad flottsed för trävaror utför Ljusna elf och dess förnämsta lsidogrenar mX erfordra, bittert klandras, yttra den sannolika förmodan, att samma artikel synbart i ilkommen i följd af den bland Söderhamns handande rådarde farhäga för en ordnad flottning ä fjusna elf, af hvilken en ny, men vigtig export-ort eke förbigå, att i anledI mynningen. liedande frän de gamla stapelplatserna ör ej 1 lsam, utan är förhållandet alldeles enahanda i öfrig :I nordliga lin, såsom i Medelpad, der detta lands b för träv ror skulle bildas vid Nyhamn, en af Norrhvämsta sjöhåmnar, ech i närheten till elfIngen kan derpå undra, om det för Jenna stads handlande är en nagel i ögat, attaf an0 Ira personer än de i staden boende, en trävaru-röre!se i hast blifvit bildad, hvars värde uppskattas för äret till öfver 100000 rdr rgs; men denna trävarurörelsens Yr 1aottbara floder utfalla i hafvet på lika afständ frö 3undsvall, som Ljusnan från Söderhamn, utan ar lenna omständighet menligt inverkat på denna stad rörelse. fjettrar, latser Det ligger i tidens sträfran att lossa d af hvilka bandeln varit vid bestämda stapel fästad, och att landet derpå i sin helhet vin fo! :laer, torde vara utom allt tvifvel, sämt är i n rande fall desto pätagligare, som utan fi relse vestra Helsi nds skoj ångar äro få r båd n ;! tt dödt och ov7i köpn de skola uta 1 ce last heldre vel svart inse sin fördel, att int täflingsbanan, och sämedelst ieke blott bibeh ka det avssende flere deras aktningsvärd medlemmar såsom e rer Big tillvunalt. (Insö I anlddning af Aftorblac sistl. Juni, angåenle 3öderhamn, har plats bli! tne räntebidraget ti för följ Upplysning rörends försutt hamn efter år 1839. Anordningar om från början utgjort 300 stnureten eh etsdang äildete arje är före 1840, ntan reqvisit idraget N e på savnna b