Aftonbladet – 3 juli 1851, sida 3

jm Ljaäsna elf och skogarne i Helsingland. Under denna titel har till Red. blifvit inänd en artikel, som vi förmoda skall hafveltt ganska stort intresse genom de uppgifter lensamma innehåller om en ännu obegagnac ik källa till trävaruexport ifrån Helsingland. rtikeln är insänd från en af de mera bety-l: lande embetsmännen i orten, som är i tillälle att noga känna provinsens topografi. sUnder rubrik: Oroligheter i Söderala i Helsingatd har tidningen Bore i A 66 fästat allmänheten ippmärksainhev på -evt i nämnde socken den 11 näst idneMars tinadt våldsamt uppträde, föranledt deraf. utt egarne till Woxna bruk, som undfätt vederbö iNätelse att-iljusta elf, vid dess utlopp från sj Marmen (ti detsså kallade Forsshufvudet, anlägg: ett sågverk, sådan anläggning uppfört, icke å nämnde synade och tillätna ställe, utan tre fjerdedels mil längre ned vid elfvens uttopp i hafvet. Detaljerna a: denna tilldragelse och dess anledning har Bore, 83väl i denna artikel, som i flera påföljande, omständligen berättat, och tillika lemnat sägverksegarne Öppet att med svar möta det klander de sig ådragit ge nom nämnde mera okloka än lagstridiga förfarande att utan dertill sökt och vunnen rättighet uppförs byggnaden å annan plats, än den redan tillätna. Sådan denna sak med dess omständigheter nu blifvi för allmänheten framställd, visar den sig endast ang? sägverksegarne ä ena oeh Söderala socknemän ä andra sidan, af hvilka de förra ansett sig be ttigade att på egen mark och vid egen strand sågverket upp föra, och att till detsamma efter Woxna och Ljusnz elfvar nedflotta timmer från de ofvanom Woxna bru? liggande stora skogar, men de sednare deremot befarat, att denna anläggning, jemte timmerfiottningen. skall förstöra eller skada de i elfven anlagda indrägtiga larfisken, och sämedelst antingen tillstoppa elle: förminska en af deras förnämsta näringskällor. Fra gan, såvidt den afser rättighet och vilkor för flottled: begagnonde efter Ljusna elf, alt neå till hafvet, rörer dock ieke ensamt desse stridiga parter; äfven ir. nevänarne i de omkring elfven och dess mänga sidogrenar hörande vidsträekta och folkrika socknar inor jsödra och vestra Helsingland samt Herjcädalen följ med spänd uppmärksamhet den väckta striden, och hafva dervid ett stort intresse att bevaka, det nemligen, att denna för landets industriella förkofran och för tillgodogörande af dess rika skogstillgångar så I vigtiga elf icke må af fiskeägarne kunna stängas, utan flottleden blifva fri och öppen. Ljusna elf, hvilken börjar i norska fjällen, sam: i först genomlöper den skogrika, men vidsträckta och lödsliga provinsen Herjeådalen och derefter från nordI vest till sydost diagonaliter på längden genomskär kelr f provinsen Helsingland, eger med sina mänga tilloppsgrenar ett flodomfäng af omkring 190 qvadratwmil. hvaraf vid pass?ena hälften tillhör Herjeådalen oc! Iden andra Helsinglandisi Af. hela denna areal kar Iman högst antaga S-qvadsajanil utgöra inägor oc! skogsängar, men allt det äfriga. utmarker. Vill mer ytterligare från äterstoden afräkha Herjeådalens odu liga fjelltrakter samt kärr, nioskår och sjöar, hög: till en tredjedel af rymden, så återstå ändå skogbt rande eller till skogvext tjenliga, men ieke odlings I bara marker till en rymd af 120 qvadratmil. I Med få undantag följer odlingen Ljusnans oeh des största biflod Woxnans stränder, likväl inskränkt p n längd från hafvet efter Tjusnaeifvens alla kröt ningar till 14 och efter Woxpans sidogren från de: förening med Ljusnan till 4 mil; men dessa lika v? lodlade, som tätt bebyggda dalsträekningar omgifva af skarpa bergväggar, hvilka hindra all utvidgning F bredden, likasom denna icke är möjlig på längden -lanseende till de ofvanom de nurarande bygderna vit tagande icke odlingsbara hedmarkerna. Inom des: tränga dalar bor ett lika idogt som frisinnadt oc Jallvarligt folk, hvilket, utem af åkerbruk oeh boskap skötsel, haft en rik inkomstkälla i linodling och VY g nader. Denna ivkomstkälla är dock nu i ett r bart aftynande, i anseende till det ärligen ökade br lket af Lomullsväfnader; och verkningarne af des rfabrikater, om äfren i andra orter vä 1-1 dock i denna skadliga, genom nedsat Jlandets produkt, linet, och näringslöshet I D. I sutna persenal, hvilken hufvudsakligen grundat s l-! avkomst å donna produkts förädling till garn ech vä