Aftonbladet – 3 juli 1851, sida 2

— Cm användandet af riksgäldskortereis behållningar, De fleste af Aftonbladets läsare terde hafva observerat en i allmänna tidningarne införd kungörelse derom, att riksgäldskontoret, medelst uppköp och belåning af räntebärande obligationer utlemnar en del af sin kontanta behållning... Då denna kungörelse oafbrutet varit synlig ända sedan sistlidne April månad, har det förefallit mången besynnerligt, att nämnde kontanta behållning ännu icke kunnat göras fruktbärande, oaktadt nya hypotheksföreningar under innevarande år uppstått och äfven de förut existerande haft svårt att anskaffa nödige medel för sin lånerörelse, och å andra sidan är det klart, att rörelsen 1 landet måste lida af den temporärarpenningebrist som uppstår derigenom ätt er ej ringa del af skattebidragen tidtals äfö skrinlagda. Man klagar allmänt, att hypotheksföreningarne indraga utländska kapitaler, för hvilka räntorna gå ur landet, och det torde derför icke sakna interesse att undersöka anledningen hvarför de i riksgäldskontoret och åtskillige andra publika kassor hopade ganska betydliga kapitaler ligga ofruktbara vid samma tid landet skuldsättes hos utländningen för anskaffande af nödige rörelsemedel för vår hufvudnäring, jordbruket. Vi hafva i detta hänseende fått emottaga nedanstående hos herrar fullmäktige i riksgäldskontoret förde protokoll, i anledning af väckt fråga om försäljning af Smålands me flere provinsers hypotheksförenings obligationer och vi kunna icke neka, att nämnda protokoll i mer än ett hänseende förtjenar att allmängöras, enär man deraf torde erhålla en temligen tydlig förklaring öfver orsaken dertill, att hypotbeksföreningarne icke till någon betydligare del kunna grunda sin rörelse på inhemska kapitaler. Som man vet hafva nemligen hypotheksföreningarne för ändamål att åt jordägare bereda visshet att icke inom nå