Aftonbladet – 2 juli 1851, sida 2

Diskussionen i Borgarestindet öfver judarne, den 19 Mas 1851 (Sut frän n:o 146.) Herr Petre; Den päminnelse, en talare här nu gjort om borgareständets liberala åsigtier, i frågan om de mosaiske trosbekännarnes medborgerliga rättigheter, är för mig rätt angenäm, emedawm den innefattar erinran om ett omisskänneligt beyviis på framätskridande. Jag erinrar mig ännu ganskka väl, huru, under en längesedan förfluten riksdagsttid, jag och några få vänner inom detta riksstånd fförgäfves sökte att i denna fräga göra gällande dylikca åsigter af tolerance, men mötte starkt motständ af em majoritet, som ansäg judarnes : emancipation förenlig hvarken med mensklighet, statsklokhet eller rättvisa. För närvarande, och då de mänga anmärkningarne emot utskottets betänkande äro af beskaffenhet att päkalla närmare öfvervägande och ärendetsformella behandling icke vinner på, att mån här fattar ett fristående beslut, anser jag i förevarande fall återremiss vara lämpligast. Det är öfverflödigt, att nu upprepa alla de sakförhällanden, som tala till fördel för mosaiska trosbekännare. En omständighet, vid hvilken jag särskildt fästat mig, såsom warande af tänkvärd art, är den, som hr Winge nyss vidrört, då han yttrat förhoppning, att plogen en (dag skall introduceras i judens hand. Sker det, såå skall måhända äfven bondeståndet med blidare bllickar betrakta judarna och med välvilja omfatta frägan om utvidgade medborgerliga rättigheter för dessa mosaiske trosbekännare. Herr Almgren: Äfven jag har icke kunnat undgå att fästa mig vid det anmärkningsvärda förhållande, att, om förevarande betänkande bifalles, så blifva de mosaiska trosbekännarne till och med mera inskränkte, än hittills varit fallet, uti deras frioch rättigheter här i riket. Detta strider helt coch hället emot sy) ftningen med de i ämnet väckta motioner, äfvensom emot den anda af större toleranace och fördomsfrihet, afseende ä nämnda trosbekänmnaare, som, i synnerhet sednare tider, gjort sig gällanåde. Jag instämmer fördenskull med dem, som yrkat.t äterremiss å betänkandet. Jag begagnar äfven dettta tillfälle att tillkännagifva, det inom Stockhöblms fabrikssocieteter finnas flere mosaiska trösbekännaare, hvilka i de flesta fall, såsom värdige medlemmnar af samhället, gjort sig förtjente af det allmännas aktning. Herr Sundler: Jag har begärt ordet, för att förklara, det jag förmodar, att hr Winges yttrande, till förmån för de mosaiske trosbekännarne, endast haft afseende ä dem, som äro här i landet infödda och nu bosatta, men icke ä inflyttande förr, än de ätminstone här i riket tre är sig uppehållit, före hvilken ids förlopp de torde böra betraktas lika med andra itländningar, och icke få förvärfva eller besitta fatighet ä landet, Herr Rinman: Hufvudsakligen i denna fråga intämmande uti de åsigter, som finnas uttalade uti riherre af Ugglas, utskottsbetänkandet bifogade reervation, önskar jag likväl, att skillnad i rättigheer bestämmes emellan de här i riket infödda och aturaliserade bekännare af den mosaiska tron. Att lifva här naturaliserad, är nermligen nu för dem anska lätt, och uppmärksamhet; bör äfven fästas derid, att representationen icke här, såsom i en del ndra länder, deltager i naturaliisationen af främlins ar, hvarigenom naturalisationen ibetydlig mån blefvo Örsvärad. Jag förenar mig i tillstyrkande af äteremiss å betänkandet. Hr Falhem: Af innersta öfvectygelse förenar jag vig med de flera upplysta talare, hvilka frigjort sig vän vidskeplighet och fördomar samt talat för framängen af den sak, som gäller att vinna bättre medorgerliga rättigheter äfven för bekännare af den wosaiska tron. Redan dessas längre vistande här i ket torde göra dem af sädan röättvisa förtjente, Det ock hög tid, att vi i denna frräga ej stå efter ana eiviliserade nationer, säsom de, i afseende å an. a stora reformer och uti lagstiftning i 2llmänhet, mnat oss längt efter sig. Det förtjenar väl att an