Aftonbladet – 1 juli 1851, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. SKEPPET KURRAMANYS BRAND. Kurramany, ett af Calcuttas förnämsta och största fartyg, har nyligen blifvit rof för en eldsvåda i Hooglys vatten vestligaste grenen af Ganges utlopp i Ostindiska oceanen). Af de personer, som. befunno sig ombord och hvilkas antal steg till 465, omkommo icke minlre än 366. Detta skedde ett stycke nedanom Kedgeree. Fartyget var, utom 111 mans besättning, till största delen upptaget af en sorts emigranter, som kallas Coolies, d. v. s. frie arbetare från Bengalen, som söka arbetsförtjenst. Anledningea till eldsvådan, som inträffade midt på natten, känner man icke. Att beskrifva den förvirring, som uppstod, dä nära 500 personer om natten plötsligen öfverraskades at ropet att elden var lös, skulle nästan vara en omöjlighet. Hade ej nägra ängfartyg i nödens stund ilat till räddning, så skulle sannolikt än färre hafva blifvit räddade, än de 99 personer, som nu upptogos ur vattnet. . — DEN NYA PLANETEN, som hr Hind upptäckte har på sir John Herschells förslag fått namnet Irenen. — EN ICKE ANVÄND EXPOSITIONS-ARTIKEL:. En man från Mols lät i London göra förfrågan, huruvida hans son, som är luden öfver hela kroppen skulle kunna få en plats på den stora expositionen derstädes. Han erhöll derpå ett i handstil mycket korrekt skrifvet svar, hvari erinras: att för allt, som skall expoeeras., mäste priset uppgifvas och huru stort parti man vill lämna, utsättaso. — I London finnes nu ett exemplar af en fågelart utan vingar, fängad på Lord Howe, en ö nära Nya Holland. — Dourens Förstånp. I zoologiska trädgärden i London hafva ett par fåglar, nemligen en papegoja och en kakadu gifvit ett nytt exempel på djurens förstånd. Dessa fäglar lefva tillsammans i en bur. När besökande räcka ät dem nötter, så emottager den lilla papegojan dessa och klättrar dermed upp till den store kakadun som tager mot nöten knäcker den och delar derefter kärnan med kamraten. — Den namkunnige kemisten Faraday har gjort den upptäckten, att fullkomligt luftfritt vatten icke kokar vid 212 grader Fahrenheit eller 100 gr. Celsii utan först vid 270 gr. Fahrenheit, och att förvandlingen då sker plössligt, med explosion, utan nägon föregående uppbrusning. Experimentet fordrar derföre stor försigtighet. Man erhäller ett kemiskt luftfritt vatten derigenom, att man läter vattnet frysa till is, emedan alla gaser utdrifvas vid frysningen. — ELEKTRICITET GENOM MATTOR. Professor Loomer i Förenta Staterna har i nägra boningsrum i New-York observerat en så stark elektricitet, att till och med dörrläsen gifva gnistor ifrån sig. Detta tillskrifver han de tjocka mattor som i New-York nyttjas i sällskapsrummen, och anser att elektricitet uppstår när man går derpå. — KLEYLEs proc. Från expositionen i London skrifves att bland äkerbruksredskaperna derstädes finnes en plog, förfördigad af hr Kleyle i Wien, som företagit sig att på mathematisk väg söka den bästa formen för detta instrument och efter jordmänens och arbetets medelförhällanden beräknat plogbillens storlek och form. Detta skall han varit sysselsatt i flera är att noga studera, och resultatet af de dermed i förening gjorda praktiska försök uppgifves hafva varit så fördelaktigt, att denna plog vid jemförande försök med andra lemnat det bästa arbetet. Det är svårt att veta, om detta är mer än en puff, men det kan i allt fall förtjena annoteras af dem som på åkerbrukets vägnar besöka Londonsexpositionen, för att taga kännedom om ifrågavarande plog. En annan sak blir sedan att få den lika mathematiskt väl utförd. — MEDEL MOT NÄRSYNTRET. Ett nytt sätt af Turnbull att behandla närsynthet ses ätergifveti flera medicinska tidskrifter och är för den ifrägavarande äkomman i allmänhet af högsta vigt. Turnbull föreskrifver T:ra Zingiberis att ingnidas å pannan, öfver ögat, fem till tio minuter dageligen. Härigenom skall iris, som hos närsynta vanligen gör vidgad pupill, väckas till sammandragning och cornea afplattas. I de fall, der pupillen endast är ringa utvidgad och iris långsamt rörlig, använder T. på lika sätt T:ra: Piperis. Båda tinkturerna beredas af 1 del zing. ell.