Upplysning. I anledning af hvad som i Aftonbladet för den 17:de sistl. Februari bland annat förekommer uti en artikel med öfverskrift: Några anmärkningar vid Justitie-Ombudsmannens granskning af lagskipningen, nemligen fölJande: Emellan de tvenne, krigslagfarenhetenrörande besluten af 1843 och 1849 förekommer ej heller nägot vindkast i domarnes åsigter. I det äldre mälet hade den tilltalade erkänt, att han ieke, då åtalet skedde, hade fullgjort honom såsom embetspligt för två a tre år sedan äliggande utbetalningar, hvarföre hans försök att skydda sig med mellankommande generalmönstringar ogillades. I det sednare mälet ifrägasattes verkligheten af utbetalningar, dem den tilltalade påstod sig hafva gjort i rätter tid för mer än 10 år sedan, men derä han ej förvarat qvittenser, då under tiden hvarken vid mellankomna generalmönstringar eller annnorledes utbetalningarne blitvit ifrägasatte. Annan bevisning om ett motsatt förhållande, än de förmenta fordringsegarnes egne uppgifter, fanns ej heller. Högsta Domstolen, som i detta mål befriade den tilltalade, sade derigenom ej annat, än att vid omförmälda förhällande fränvaron af tioåriga qvittenser ej: utgjorde lagligt bevis på det åtalade embetsfelet; och detta står ganska väl tillsammans med yttrandet i förra målet. har en med det äldre målet nogsamt bekan man, begärt få upplysa, att den tilltalade : detta mål redan omkring ett år före den tid. då tilltalet skedde, fullgjort honom såsom embetspligt åliggande utbetalningar, och at några få riksdaler, marcheaflöning för en dag. hvarom fråga först väcktes vid sjelfva krigsrättstillfället, äfven dessförinnan blifvit utbetalte. Detta innehöll äfven den tilltalades bekännelse, men ej något med artikelförfattarens uppgift öfverensstämmande.