Aftonbladet – 26 juni 1851, sida 3

tori, och anslaget bifölls. Likaså, efter någon diskussion, anslaget till Carlsborgs fästnings fullbordande, Utskottets afstyrkande af linieskeppens förändring till fregatter bifölls; men ett förslag af prosten Holmberg till förändrad redaktion af utlätandet i denna del föranledde ätskilliga yttranden, äfven i hufvudsaken, hvarom dock alla voro ense. Frägorna om anslag till förbättring af hamnarna vid Landskrona och Calmar, afstyrkta af utskottet, blefvo äterremitterade; och medan man var i farten härmed, tänkte doktor Broman äfven få det afstyrkta förslaget om anslag till förbättring af segelleden mellan Roxen och Linköpings hamn under förnyad pröfning af utskottet; men dr Gumeelius satte sig deremot, oeh vid votering bifölls utskottets hemställan — men blott med en rösts öfvervigt. Hos BORGARESTÅNDET afgjordes statsutskottets utlätande N:o 160, om ytterligare anslag till uppförande af eellfängelser. Bäda punkterna deruti (se Aftonbladet N:o 140) blefvo efter temligen längvariga debatter återremitterade, den första tillstyrkande en summa af 300,000 rdr för eellfängelser att utgä under åren 1852, 1853 och 1834, genom votering med 28 röster emot 24. För äterremissen talade hrr Indebetou, Petre, Wetterberg, Ekenman, Billström, Boseus oeh Rudling, hvaremot hrr Wern, Ekholm, Gräå, Colln och Wedberg yrkade bifall. Den vigtigaste grunden för återremissen var att man ansäg frågan ej kunna afgöras förrän lagutskottets förslag om häradsfängelsernas upphörande och landets indelning uti vissa fängelsedistrikter blifvit afgjord. Under diskussionen förekom äfven bäde att hvarje eell kostat mer än som var beräknadt och att på flera ställen halfva antalet af celler ej begagnats hvarjemte anmärkningar gjordes emot det relativt ringa intresset i fråga om anslag för produktiva föremäl, ehuru äfven cellsystemets realiserande ansägs af en talare säsom produktivt. Särdeles färgrikt tecknade hr Halling brottsligheternas tilltagande, äfvensom filantropions för stora tillvext, hvarpå som bevis så mänga vackra tabeller m. m. lemnas, oaktadt likväl osäkerketen i land och stad ingalunda ökats. Till 2:a punkten i utlätandet, att vid fingelsernas uppfö-ande mera afseende mätte fästas vid varaktigheten och säkerheten, än vid deras prydliga utseende, önskade ar Billström mätte tilläggas, att sparsamhet må iakttagas. I anledning af Statsutskottets utlätande 4 161, om extra anslag till landtförsvarsdepartementet uppstod en inledande debatt, hvaruti hr Petrå an:ydde den ställning borgareoch bondestånden komnit till chefen för landtförsvarsdepartementet och alllenstund det visat sig att intet afseende fästats vid nämnda ständs uttalade tanke i detta afseende, ansäg hr Petre att ståndet borde uttala sin mening innan det skred till behandling af de särskilda punkterna uti utlåtandet. Vi medhinna nu ej redogöra för diskussionen efter hvilken utlätandet punktvis förelrogs, och 2, 6, 7 och 9 punkterna biföllos, samt 1, 3, 4, 5, 8 och 10 äterremitterades, hvarefter plenum afslutades, för att på eftermiddagen fortsättas. Hos BONDESTÅNDET uppläste Christen Andersson frän Skäne ett anförande, deri, med föranlåtande if den stora obelätenhet som regeringens sednaste beslut angående beväringsmötena ästadkommit, föreslogs ind, skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om den ånodring: att ingen beväringsskyldig må dragas utom sitt län eller mot sin vilja tvingas till sjötjenst, samt utt vapenöfningarne måtte anställas på flere ställen nom länen till besparing i kostnaderne för länga marseher. Härom förenade sig mänga ledamöter, ivarjemte Rutberg önskade att vederbörande mätte indra tiderna för vapenöfningarne, som nu förekommna midt under bergningstiden. Strinnlund och Östman anhöllo dock att i noga öfrvervägande mätte tasas huruvida icke misshushällning uppstår genom inrättande af flere exercisplatser inom hvarje län — hvarefter anförandet remitterades till ständets enskilda besvärsutskott. Af bankoutskottets utlåtande JM 43, med förslag till föreskrifter rörande ersättandet af upphörda privatbanker, samt om underlättande af allmänna penningerörelsen, biföllos efter en läng öfverläggning 1 och 2 punkterne, hvarvid Svartling reserverade sig. Punkten 3, med förslag till filialbankers organisation, godkändes af Sahlström i hufvudsaken, ehuru han i afseende på vissa delar deraf hade sina betänkligheter, säsom vid bestämmelsen derom att endast 20 personer skulle utgöra de för en sådan bank ansvarige, att utläningens grund skulle bestämmas efter fulla taxeringsvärdet och att endast tre procent af summan skulle öfverlemnas till banken. Pettersson från Jönköpings län ansäg dessa filialbanker endast blifra länlande till allmänhetens skada oeh förderf genom den ensidighet och väld, hvarmed utläningen af dessa inrättningars hufvudmän utan tvifvel skulle komma att bestridas och hvaremot man ännu ej ägde nägra reglementariska stadganden. Per Nilsson, Östman, Mäns Mänsson från Calmar län, Nils Persson, Henrik An. dersson m. fl. talade deremot till förmån för utskottets förslag, som ock slutligen bifölls. : Bankoutskottets utlätande n:o 43, om bildande af en kommitte för uppgörande af förslag till ordnande af rikets finansoch penningeväsende, bestreds a! Sahlström och Bengt Gudmundsson, dels på grund af den ringa bätnad man i allmänhet haft af kommit teer, dels derföre att här ett stort steg blefve taget till regeringens efterlängtade inblandning i bankens förvaltning, och att en organisation byggd på statsskuldssystemet vore att förutse. Äfven f. talm. And. Eriksson, Henrik Andersson och David Andersson yrkade afslag. På motsatta sidan uppträdde Strinnlund, som önskade anställande af ett försök, ty om man afvisar hvarje förslag af denna art, om man qväfver hvarje barn i moderlifvet, skaW Sverige aldrig få skåda någon statsman; men om en kommitte tillsättes, skola dess förslager, äfven om de vore verkligt galna, alltid medföra nägon nytta då de komma latt skärskädas. Rutberg, Östman, Per Nilsson, Svartling m. fl. yrkade äfven bifall, men vid anställd votering blef utlätandet med 54 röster emot 22 afslaget. Svartling, Strinnlund och Häkan Pettersson reser. Tverade sig. ————