Aftonbladet – 26 juni 1851, sida 2

då oo, EDET VE MATMVAA ODD OPM Stad Ppresle denten von Hartmansdorff med fru, och hofkapellmästaren Foroni. Sockerkriget; eller: huru mycket raffinadsocker erhålles ur råsocker. Den fråga som finnes framställd här ofvan har ett dubbelt intresse för allmänheten, först och främst ett så att säga historiskt och statsekonomiskt, derföre att det, såsom man ännu har i friskt minne, sedan den tiden då fråga var att bestimma tullen på raffinadsocker, enständigt påstods från sockerfabrikanternas sida, att utbytet af raffinad ur råsocker allrahögst utgjorde två tredjedelar öfver hufvud, och att det således måste blifva serdeles lärorikt, om andra upplysninger nu efteråt kunna vinnas för herrar raffinadörerne sjelfve, nir de råka i strid med hvarandra; och sedermera äfven för konsumentefne. Denna fråga har nu nyligen åter kommit på tapeten genom de farhågor som blifvit väckta för vådan af sockerimport från fabriken i Fredrikshall, såsom det inhemtas af ett par föregående artiklar i detta blad och af den strid som derom varit förd. Den norska fabrikens egare påstå nemligen, att de svenska fabriker, som koka socker i lufttomt rum. kunna under gällande tullstadganden och öfriga vilkor sälja sitt socker billigare här i Sverige än det norska bolaget; hvilket åter bestrides af de svenska raffinadörerne. Bland andra argumenter på det norska bolagets sida, har äfven anförts, att 100 skålpund råsocker kunna lemna 90 skålp. raffinad, och detta är lagdt till grund för deras beräkning. Detta antagande har åter å svenska sockerbrukens sida blifvit helt och hållet bestridt och förklaradt för öfverdrifvet, samt utdrag af räxenskaperna i det afseendet åberopade. Så stod denna tvist sednast då den omförmäldes i Aftonbladet, och för vår del lutade vi till den meningen, som ansåg det norskö bolagets beräkning för hög, samt anförde jemväl ett par skäl för detta omdöme. Nu har emedlertid åter ett nytt bidrag till frågans belysning tillkommit, nemligen en liten brochyr, med titeln: Underdäniga påminnelser af Fredrikshalls sockerbruksbolag emot kommerskollegii och generaltullstyrelsens underd. utlåtande, samt Götheborgs och Landskrona .sockerbruksidkares underd. ansökning i an.ledning af befaradt inträng genom sockerinförsel från Norge — en respektabelt utförlig titel, som läsaren ser. Då Aftonbladet kommit att vidröra frågans antecedentia, fordrar opartiskheten att äfven nämna något om denna skrift. Författarne söka här först gendrifva, och i det afseendet, såsom det synes, ej utan framgång, antagonisternes påstående, att frakten för socker från Fredrikshall till de svenska städerna skulle vara lika billig zom från Götheborg eller Landskrona, och åberopas det olika tillfälle till lägenheter, som erbjuder sig från Götheborg eller från Fredrikshall till de svenska städerna. Det hufvudsakliga af påminnelserna angår likväl den ofvanstående frågan huru mycket råsocker åtgår för ett skålp. raffinad, eller huru mycket i procent af det sednare fås ur det förra. Det kan vara kuriöst nog att anföra ett utdrag, för att se huru förf. af påminnelserna resonera i detta hänseende. Författarne söka först afskudda sig den motsägelse som synes ligga emellan deras uppgift här, att 90 proc. raffinad fås ur råsocker, och den omständigheten, att de i Norge fått sin drawbach beräknad efter endast 65 procent, och fortfara derefter: Det invändes nemligen, heter det, att vär uppgift skall vara öfverdrifvet hög, och att en så stor produkt bomöjligen stär att vinna, oeh denna invändning vill styrkas 1:o med författningarne om drawbacken i ätskilliga länder, oeh den deruti iakttagna proportionen emellan rätt oeh raffineradt soeker; 2:o med ett eitat utur engelska journalen the Economist för den 29 sistl. Mars; och ändtligen 3:0 med mer eller mindre styrkte utdrag ur de förda böekerna vid Klippans, Mölndahls oeh Landskrona soekerbruk öfver afkomsten af toppsoeker eller sirap sistlidna året 1850. Denna invändning oeh de förmenta för densamma anförda bevisen hvila samt oeh synnerligen på förblandningen af sirapoeh raffinadsoekertillverkningen, som väl äro beslägtade, men doek väsendtligen skiljda saker, oeh som, då det är fräga om att med noggranhet angifva hvilken procent raffinadsocker kan erhållas utur ett gifvet qvantum räsoeker, få ingenting mindre än sammanslås till ett resultat eller blandas tillhopa med hvarandra i gemensam siffra. Fredrikshallsbolaget har icke låtit beträda sig med en slik obehörig sammanblandning; Götheborgs oeh Landskrona raffinadörer samt kommerskollegium oeh generaltullstyrelsen låta den deremot alltigenom falla sig till last. Derutaf den uppenbara, lätt ädsgalagda origtigheten i deras beräkningar. För ästadkommande af sirap användes hufvudsakligen det bruna räsoekret, i handeln kalladt Maseovade, som i Colonierna undergär nästan ingen rening, oeh som, jemte en betydlig qvantitet soekerslem (melasse, sirap), derföre oekså innehåller myeken annan orenlighet oeh fremmande beståndsdelar. Fredrikshallsbolaget har aldrig uppgifvit eller påstätt den orimligheten, att utur mascovade kan erhållas 90 proe. raffinerad produkt. För ästadkommande af raffnadsocker användes der emot lika hufvudsakligt de ljusare, terrerade räsoekerslagen (Bahia terres, Pernambueeo terres 0. s. v.) hvilka i kolonierna behandlas och renas vida sorgfälligare än det bruna soekret, och som derstädes redan undergå en preliminär raftinering, hvarför de också kallas terrerade. Dessa ljusare soekerslag, vare sig ljusgrå eller ljusgula, innehålla ganska litet sockerslem eller sirap, af det helt naturliga skälet, att de redan i kolonierne blifvit renade derifrån, oeh de användas säledes ej heller till sirapskokning. De tvenne gänger terrerade och än mera sorgfälligt renade hvita oeh nästan hvita räsoekerslagen, säsom t. ex. Havana ) arhällt Ileajisgarana hafallninne att ändar.