Aftonbladet – 16 juni 1851, sida 2

Article Image
visionella byggnader. Uti denna sednare hnnas machinerier, åkdon, åkerbruksredskap, andra gröfre verktyger och effekter samt en del smiden att beskåda; uppe i hotellet de finare manufakturoch slöjd-artiklarna. Vi nämna nu endast i korthet att denna exposition, oaktadt den inskränktare tiden för artiklarnas förfärdigande, är rikhaltig nog då den upptager 6 rum utom den nedre lokalen, och att de synas oss med god smak och effekt anordnade. — Hrr Rappos representation i går uti manegen å kongl. Djurgården var så talrikt besökt som utrymmet medgaf. Priset för aftonen tillkom herrar Charles och Francois Rappo jemte hr Feodor Homuth, den förstnämnde för sina ovanliga Herkuliska kraftproduktioner och de begge sednare för deras skicklighet i balanserihgars Dernäst må nämnas les trois Rapides de Vienne hrr Frans Sandner, Johan Girsig och Johan Wallner för deras athletiska, och hrr Edvard Biideman, Pierre Rappo, Franz Schöpfer jemte demoiselle Natalia Mappo för sina akrobatiska produktioner. Samtlige dessa uppräknade konstnärer erhöllo ett smickrande bevis på publikens stora belåtenhet, genom att hvar för sig under afdelningens lopp blifva framropade, äfvensom hela sällskapet efter afdelningens slut. Andra afdelningen, utgörande atelier af lefvande bilder, vann äfven stort bifall, och begärdes alla dessa grupper da capo. De af hrr Francois och demoiselle Josefina Rappo komponerade tablåer syntes mest anslå publiken. I afton gifves femte representationen med nya produktioner. — Nästa onsdag kommer herr Tardini att företaga en luftresa med den stora luftbalong, som han medfört från Petersburg, der han flera gånger uppstigit med densamma. Kl. 5 e. m. börjar gasfyllningen och innan uppgåendet uppsändes några små luftbalonger för att utröna vindarne i de högre luftlagren och hvilken rigtning balongen således kan komma att taga. Det intressanta skådespelet, som sålunda erbjudes, har här förr varit ämnadt att försökas, men icke lyckats. — Signora Normani lärer ingått kontrakt med kgl. teater-direktionen om ett längre engagement. Pedagogiska Föreningens sammankomst: i Fredags var besökt af 150 a 200 personer, förmodligen ditlockade af säväl det intresanta diskussionsämnet för dagen nemligen grefve Rudenskölds skolplan som af begär att höra grefve Rudensköld sjelf utveckla sina äsigter i ämnet: Till ordförande för tillfället utsägs kyrkoherden Schmidt; f. d; föreständare för härvarande seminarium för folkskollärare. Diskussionen öppnades af hr rektor Svedbom med en kort framställning af grefve Rudenskölds system samt de anmärkningar, hvilka vid en föregående sammankomst emot detsamma blifvit gjorde, hvarjemte referenter anhöll, att grefve R. i anledning häraf måtte lemna de upplysningar som han kunde anse behöfliga. Grefve Rudensköld upptog och besvarade de framställda betänkligheterna mot elitskolor, svärigheten att få eliter och inkastet att det vore bättre att ingjuta lf i de gamla skol-formerna, än skapa nya. Man erhöll at denna framställning ett klart begrepp om det enkla och fationella uti grefve R:s verksamhet för folkskolan, en verksamhet som eger sitt högsta värde såsom försök att utveckla folkskolans id och göra det för alla möjligt att få del af dess välgörande inflytande. Synnerlig vigt lades på moderundervisningen i hemmet. Derefter framstäldes af hr hofpredikanten Nordlund, prosten Almqvist, doktor Säve, rektor Svedbomy magister Siljeström och slutligen af ordföranden anmärkningar dels till försvar för det gamla folkskolsystemet, dels innehällaade tvifvelsmäl mot det af grefve R. tillämpade nia. Flera af dessa framställningar voro högst sakrika, samt besvarades dels at grefve Rudensköld, dels at hr öfverste Hazelius, som visade sig ganska förtrogen med folkskolan och ät detta häll sant liberal. Han påpekade öfven den stora id, som ligger till grund för grefve R:s skolplan, nemligen att folkskolan bör blifva basen för all skolundervisning. Först när ingen häller sig för goå att sätta sina barn i folkskolan kände man hoppas att densamma äfven af de rike och bildade omfattades och kunde uppnå sin bestämmelse: Ordföranden yttrade slutligen att det nya skolsystemet ej uppfylde hans förhoppningar, ehuru han äfven emot grefve R:s system hade ätskilliga betänkligheter. Den lifliga och intressanta diskussionen som varat i 4 timmar slutades dermed, att de närvarande, pä hrSvedboms förslag, förenade sig om ätt uttrycka sin aktning för hr grefve Rudenskölds hit och förtjenst om folkskolan samt den äsigt att grefve Rudenskölds skolplan vore värd att taga i allvarligt betraktande. Sednare på aftonen var en kollation förgrefve Rudensköld föranstaltad. — Regementspastor Almqvist, om hvars oförmodade bortresa från hufvudstaden och de i sammanhang dermed utspridda vidunderliga rykten, några ord nämndes i lördagens Aftonblad, har ännu icke återkommit, men hade enligt hvad numera inhemtats, sammå dag då han tidigt på morgonen bortgick, afrest på ångfartyget Mälaren till Örebro, under hvil

16 juni 1851, sida 2

Thumbnail