Aftonbladet – 14 juni 1851, sida 2

0 fe fe RA RA EV JUR UR VEREUD VD BAVSR nnat. begrepp. Det gifvesseeniska artister — inom oeh utom opperaicket — begåfyademed en fantasi, nog rik, eni inividualitet, nog mängsidig, för att genomtränga. och ti sig upptaga de mest olikartade dramatiska karakrer, samt nog positiv kraft i sin framställningsförVåga, för att äfven träffa deras rätta uttryck och terspegla dem med lif och sanning. Man har enast anmärkt, att dessa mängsidiga talanger mera ällan uppnä den höga tragiska värdigheten, det Lögre atetiska uttrycket. Kothurnens mästare åter eger ällan den smidighet, den mängd af skiftningar i sin ramställningsförmäga, som tillhör den universellare alangen; djupet i hans uttryck ersätter dess måängald. Detta synes oss oek vara fallet med signora Nornani, som i Normas parti utvecklar ett så lysande nästerskap. De sentimentala rollerna etbjuda ej rum ör den storhet, ej föremäl för den styrka, som ligser i hennes uttryck. Uti Norma finner hon bäda. Denna, i likhet med Bellinis öfriga tragiska kirakerer, innehäller ej någon stor id, som sängerskan Ör ätergifva; -blott ett storartadt stoff, hvari hon kall ingjuta den lifvande tanken, samt omgifvet af tereotypa ornamenter, dem hon skallgifva sammanang och betydelse. Signora Normani har gjort detta, won har skapat sin roll. : Vi vilja ej genomgå de serskilda momenterna af partiet, sådant sgra N. gifver det; öfrerällt finner man samma sanna och gripande deklamation, samma plastiskt fulländade skönhet i ätbörder och miimik, samma antika lugn och storhet i hållningen. SJäsom praktmomenter må blott nämnas terzetten i arndra, och försoningen med Orovist samt afskedet till Polllione tredje akten. M:ll Berwald gifver med mycken sanning Adalgisa, den älskvärda, fromma tempeljungfrun, som genom sin kontrast med den stränga Norma vinner så mycket intresse, då rollerna nemligen gifvas säsom nu. 1 B:s intagande stämma och betydande koloraturdighet gör öfverallt, serdeles i den ypperligt utörda duetten med sgra N., en synnerligt fördelaktig ftekt. Orovist har uti hr Della Santa funnit en förtrräfflig representant. Den säkerhet, den aplomb, som :alltid utmärker hans säng, återfinnes oek här i fullt 1mätt, äfvensom det lefvande, varma uttryck, hvarmed han förstär gifva sina partier så mycken lyftning. Hr Strandbergs vackra röst förfelar äfven i Polliones parti ej att göra sig fördelaktigt gällande. Hans sätt att frasera röjer ett aktningsvärdt bemödande, och om man än, serdeles i första akten, ej egentligen kan kalla det lyekadt, så torde dettå doek till en del böra tillskrifras ett besvärande inflytande af det främmande spräket, jemte den omisskänneligen ringa öfverensstämmelsen mellan det italienska :sångmaneret och hr S:s naturliga uttryckssätt. Dockt böra åtskilliga lyckligare momenter i sista akten ej lezmnas obemärkte. -Operan har gifvits 3:ne gånger för fullt hus: och under de mest lifliga bifallsbetygelser. -—2Wt— Riksdagen . . Lal Plena i Riksstäånden. I gårdagens aftonplenum hos RIDD: oeh ABELN förekom till afgörande Bevillningsutskottets utlätande JM 10, deruti Utskottet, med afseende på de serskilda förhällanden, som uppstått i fråga om införseln af norskt socker, föreslår att till Kongl. Maj:t öfrerlemna rättigheten att, i enlighet med trenne af Utskottet uppställda alternativer, härom besluta. Oaktadt ätskilliga betänkligheter, framkastade af grefvarne Mörner och Sparre, bifölls utlätandet efter votering med 26 röster mot 10; hvarefter frägan om den allmänna sockertullen, som hittills blifvit; uppskjuten, afgjordes och bifölls i enlighet med Uttskottets i utlätandet As 5 framställda förslag. I dag har Ridd. och Adeln förehaft statsutskcottets utlåtanden n:ris 147—155 i anledning af åtskilliga gjorda återremisser rörande statsregleringen. Vid alla de punktvis gjorda äterremisserna vidblef högloflige ståndet sina förut fattade beslut och lade till handlingarrne; med nägra få undantag, deribland rörande anslag till en landtbruksskola i Jemtland. Efter en längre diskussion beslöts den förändring, att tll K. Maj:ts godtfinnande skulle öfverlemnas att använda anslaget till en landtbruksskola antingen i Jemtland eller i något af de öfriga norra landskapen. Rörande Stoekholms navigationsskola afslögs utskottets förslag med bifall till hvad Kongl. Maj:t derom framsställt. De ä allmänna indragningsstaten af utskottet 1föror. dade pensioner till med. doktor Nybleus, dirrektör Heffners dotter samt till enkorna efter v. Sydow, f. d. landshköfdingen Hedenberg och Sandelhjelm biföllos, hvaremot en längre diskussion uppstod i anledning af den af Presteståndet yrkade pension af 200 rdr till historieskrifvaren Ekelunds enka. Nägra talare, nemligen frih. Palmstjerna, hr von Troil, S. G., och hr Carleson tycktes vilja fränkänna Ekelund nästan all förtjenst såsom historieskrifvare och förklarade honom dels för ensidig, dels för kompilator.; friherre Cederström och hr von Hartmansdorft talade dock med värma för hans minne och för den betydliga förtjenst han inlagt om svenska skolungdomen, som genom hans arbeten inhemtat både kunskap om och kärlek för historiens studium. Votering begärdes och med 24 röster mot 14 bifölls den begärda pensionen. Statssamt Allm. Besvärsoch Ekonomiutskkottets utlåtanden : N:ris 3—8 biföllos utan diskussionna; äfvenså Ekonomiutskottets utlåtanden N:ris 95—977 samt 103, hvaremot N:o 102, deri utskottet tillstyrkeer deltagande äfven för privilegierad. jord i fjerdingsmaannabestyret, först efter en längre debatt bifölls meed 25 röster mot 14. I synnerhet ifrig var hr Primtzensköld för bibehållande af status quo. Hos PRESTESTÅNDET förekom till en början Bevillningsutskottets memorial A4 10, i fråga om förändrade tullbestämmelser för raffineradt socker samt sockersirap, med hänseende till. särskilda, soekerraffinäderiet i Fredrikshall beviljade förmåner. Utskottet hade föreslagit en underd. skrifvelse härom, hvilken tillstyrktes af professor Wahlberg och biskop Hevarlin; hvaremot lektor Wallman yrkade att en närmarre utredning af ämnet dessförinnan måtte ske, så maycket hellre, sem någon kongl. proposition ändä icke sskulle kunna förväntas under denna riksdag. Utsk:s hemställan bifölls. Derefter företogos Statsutskottets memorialer i anledning af äterremisserna-på statsregleringsförslagen. Utsk:s framställningar biföllos för så vidt de öfverensstämde med ständets förut fattade beslut. BORGARESTÅNDET afslutade behandlingen af ekonomiutskottets betänkande N:o 106, hvars äterstående punkter biföllos nägra med, andra utan diskussion; äs ss sE——XX—sa