Aftonbladet – 13 juni 1851, sida 2

udtiteln (anslagen för kongl. hofoch stalltaterna) , innehöll åtskilliga vrängda framtällningar, bidragande att förvilla begreppen m nuvarande anslags betydlighet i-jemnföelse med fordna förhållanden; och angåfvo vi enast, attibland annat beräkningarne af-myntärdet voro synnerligen oriktiga. . Vi lofvade tt återkomma stillsdenna sak; och gå nu att dagalägga sanningsenligheten af vårt påstånde; viljande blott i förbigående nämna, att nan -har skälatt betrakta detta Posttidningens upplement.såsom-af ett.slags-rofficiels-natur, lå enhvar lätt finner att. Posttidningens .relaktion: visserligen. icke gjort sig det-omaket ;ch.den kostnaden; att för egen delbesörja detamma; helst som ingenting i uppsatsen ådaralägger att den utgått från redaktionen. Man bör således antaga, att det haft-ett annat ursprung, och måste endast beklaga, ätt de som pegagna dylika medel att verka på omdömet, cke -betänka huru illa de-handla: -ej-allenast möt allmänheten; tv def -tpplystare sdeten leraf tpptäcker snart det falska i uppgifter och slutsatser, men äfven -mot.dem. som. man. bör ro vatt afsigten varit att tjehaj dåsdesse dergenom insöfvas i tron på främställtingars tillförlitlighet, åt hvilka ilves etE sken af histörisk: sanning ehuru de; i-verkligheteng-utsöta en kedja af vanställning utaf rätta förhållandet. ER PE a Vid vederläggningenaf dessa ,Upplysnifigar rörande första hufvudtiteln, är det icke mödan värdt att synnerligen uppehålla sig vid förf:suppgifter. om de -äldre:förhållandena. Vi äro lyckligtvis ifrån-detider, då;: såsom han säger, konungarne eftergodtfinnande använde kronans inkomster. De-tiderne kunna icke återkomma, om de ock ännu spöka i några förmaksspekulanters hjernor och med afsaknad uppkallas till lif-i någotofficiöst blads spalter:-Med upphörandet af: tbronusurpationerna, och med-erkännandet af fölkens rätt att Välja de konungaätter, åt hvilka den ärftliga thronbestigningenblifvit försäkräd, samt att få betrakta-regenternesåsofa representanter af folkets intressen ocH icke blott -såsom dess herrar, måste en förbindelse för furstarna gjelfve,j att afse sin egen ställning, för alltid håfva inträdt; äfvensom en annan ordning i förvaltningen af statens egendomar och folkets skattemedel :-ty hela statsformen hvilar från den stunden på7ett 4 le fal TN fördrag, som icke medgifver godtycket, utan fordrar. lagbundenhet och ordning. Men -artikelförfattaren i P. T. blottar sin okunnighet härom, då han påstår, att i vårt land krönäns inkomster ända till Gustaf II. Adolfs tid sförvaltades såsom en: stor;--enskild -egendomv. Redan Gustaf I inrättade dets: K; kamnrarrådet, för hyilket fogdarne offentligen skulle redovisa, sedan dels. jordböcker inrättats och hvarje hemmans skatt blifvit bestämd, -dels tullinkomsterna blifvit ställda på offentlig redövisning... Förf, hade.dessutom. bordt besinna, att de äldre tidernas regenterRS Jsin egen vanligtvis . betydliga förmögenhet i gods-och annan eendönt, till bestridanderaf icke endast: sin-hofhållning,: utam-tillmånga allmänna behof,. hvilket .brök deremot--den nyare tidens tyckas hafva aflagt, för ätt hopa och rörlighålla: sina kontanta behållningar;-ty det bör ej förmodas då förf. ti ex, talar öm IGustaf Il Adolf,. atthan, mer än någon annan svensk-man, kan vara i okunnigHet. om -Ide uppoffringar :som; t.-exedenne:konung sjelf jgjorde, under det att: hans långvariga krig fordrade sådana af folket, samt burn än Hill loch.med skänkte. bort sina. s, k.xarfvegodse dtill:Upsala:universitet, 0.5. v::r uppoffringar, till hvilka någon motsvarighet ej visatsig på de nyaste tiderna; Detta borde. likväl äfven tagas i betraktande vid en sådan jemnoförelse, Teke-heller, lönar det mödan att följa för;)fattaren i -hans beräkningar af-desae äldre tiders myntvärden. Han visar sig hvarken -hafva betänkt;-att hof-hållningsanslaget under FIde tiderna, lika litet som helv folkelckunInat undgå att. dela olägenlieterna af den vacklande kopparmyntberäkningen på 1600-tålet och de alldeiesa yttorliga villervallorna i vårt -Imyntoch -sedelväsende. under en lång tid af s!1700-talet; men om man ock antoge att.de Ikongh-familjerne från statsverket erhållit sina anslag .1 speciemynt. hvilket icke varit för-Ihållandet; så borde-förf. väl äfven vidjemfö-Irelsen ärligt afsett, att under en stor del af Idessa tider de nuvarande ryska: ÖstersjölänIderna, Hinteroch Vor-Pommern, Bremen och Verden, o. s. v. bidrogo till det kongl. , Japanaget, som i förhållande till de. allmänna tvarupriserna under. dessa tider, enligt hvad jkändt är, då nödvändigt måst vara mindre till Iräckligt än det nuvarande. Nn a2 Det är således egentligen från Gustaf den rItredjes-tid -och-efter att realisationen hwinit n verka till ett hestämdare myntvärde och ieIra jemma varupriser, .som någon sådan jemfötlrelse kan ega rum hvilken öfvertygar allmänheten och Bg a för de Kongl. personerna sjelfva: Huruvida -svenska-foiket nu ;för sin konungaätt bekostar mindre, i förn1hällande till: sina -kvafter och tillgångar) än alförut, Men äfven härvid måste änmärkaäs att Slförf, helt och hållet glömt, att. Finland. och Pommern på den-tiden bidrogötill :statsverket medbetydligg summör och att; omäfven landets. egen folkmängd nu ungefär. motsvarar :den.-somr det; då egde medserdessasunderlydande länder: gemensamt, folket döck: måste anskaffa .stats-behofven och således äftt ven hofvets,..af det .inskränktare. områdets -ljord; ty författaren lärer. väl: ej påstågratt st)det icke ytterst är jorden söm får anskaffa -dessa behof, Det är dessutom icke-ärligt, alatt såsom förf.; gjört, framställa summörka i riksstaten.iriksdaler. speciey-oeh förvandladem i;riksdaler banko: efter 1830 års myntbestämAAA EIA LIIITE ARA P3 FE a NR ASTA ENARE SE n