Aftonbladet – 12 juni 1851, sida 3

Be hor .rm— em Postskriptum. var) Hr statsrådet Wallensten har i dag till riksstände öfverlemnat en kongl. proposition angående förhöj tl. Iskjutslega till posthemmansinnehafvare för vissa del: id, af postföringen. ne md Dagens Plena i Riksstånden. a), RIDD. och ADELN här ännu icke afslutat be ed handlingen af tullfrågan. Den första af de artiklai wSom i dag förekommit, var ost, hvarå hrvon Har mansdorff, i öfverensstämmelse med sin förut unde ad riksdagen afgifna motion, yrkade en till 2 rdr pr 1t ia förhöjd införselstull och åberopade talaren såsom skä Jn härför det mehn, som ostfabrikationen inom lande igenom den sednaste tullnedsättningen skulle lidit en Bland annat hade en af talarens anhörige i Småland utt haft mycket ondt deraf och nödgats i stället för os itillverka bränvin,, hvilket talaren förmenade snar tt, skolle öfverallt bli händelsen. Äfven ett bref frår ck jen possessionat i Skäne upplästes för att bestyrks detta -förhällande. Grefve Gvyldenstolpe, hr Fåhreus 3och hr Bräkenhjelm voro för bibehållande af nu gäl jo lande tullstadgande. Frih. Palmstjerna föreslog tulrlens sättande till 1 rdr 24 sk. och denna mening biaträddes af ätskillige talare, samt segrade vid voterinpe Igen med 23 röster mot 19. .-) Vid artikeln porslin föreslår utskottet förbudets 1borttagande samt en tull ä måladt oäkta porslin af je 6 sk. för talrikar och 8 sk. för andra pjeser pr I. ,Häremot uppträdde först hr v. Hartmansdorff för för;budets bibehällande. I denna syftning talade frih. Cederström och Lefren, de der ansägo de tvenne I porslinsfabriker vi nu ega för fullt tillräckliga för a landets behof. Under diskussionen upplystes af andra talare att, oaktadt det höga skyddet, de båda fast brikerna lära stå sig slätt och den ena vara nära att I. nedläggas; och på den i anledning deraf af grefve e : Gyldenstolpe framstälda fråga: hvartill det tjenar r att till landets skada skydda en näring som ändock jbär sig så klent? funno herrar Lefren et komp. för godt att svara — ingenting. Herrar Rosena blad och Fähreus hade sakrika anföranden om t just de näringars synbara förkofran som, förut skydt dade af förbud, på sednare tider blifvit från desam, ma befriade. Deribland uppgaf hr Fähreus specielt , instrumentmakeriet, silfvefarbete, bomullsspinnerier m. m., och då hr Fåhreus uppmanade motståndarne att uppgifva en enda foduiksnäring, som genom in, förselförbudets borttagande Tidit märkbar skada, så . uppträdde efter något betänkande hr von Hartmans. dorff och uppgaf handtverkerierna i allmänhet såsom lidande af förbuden; men detta, tillade han, kunde äfven orsakats af nya näringsförfattningen, och i hvil ketdera fallet, så får jag vatten på min qvarn. Hr Rosenblad uppträdde nu med tabeller och andra friska papper, för att gendrifva hr von H. rörande handtverkeriernas tillstand, hvarefter slutligen genom votering utskottets förslag antogs med 25 röster mot 19. . För art. Salpeter blef införselsförbudet bibehället. Grefve Gyldenstolpe talade med talang för utskottets förslag 2 rdr pr LE, men öfverröstades af generalerne Lefren och af Dahlström, som vid införselsförbudets borttagande sägo idel vädor för fosterlandet, i händelse af inträffadt krig, och som ansägo fäderneslandets intressen ej böra uppoffras. Grefve Gyldenstolpe äberopade Kongl. Maj:ts auktoritet, som sjelf vid förra riksdagen föreslagit förbudets upphörande, och torde han ej velat missvärda fiderneslandets intresse. För skomakarearbeten, bibehöllos nu gällande stadganden med tillägg af hvad utskottet föreslagit rörande becksömsoch sjöstöflar. Plenum fortsättes i afton. PRESTESTANDET diskuterade bankoutskottets utlåtande i anledning af äterremisserna af finansbetänkandet. Vid 11:e punkten, ang. utmätning och försäljning af intecknad fastighet när stadgad inbetalning å bankens fordran uteblifyver, fattade ståndet beslut i enlighet med doktor Sandbergs reservation. Ett af utsk. föreslaget tillägg i bankoreglementets 196 s ansägs, enär två stånd stannat mot två, böra förfalla; frågans afgörande genom omröstning i förstärkt utskott, hvarom utsk. gjort hemställan, förkastades. Ekonomiutskottets betänkande ang. fjerdingsmännen bifölls. Likaså samma utskotts betänkande ang. näringsfriheten; i afseende på hvilket prosten Hasselrot instämde i herr Sundblads reservation. Bevillningsutskottets betänkande angående stämplade pappersafgiften blef återremitteradt i följande punkter: 1) i afseende på beräkningen af behällningen i sterbhus efter sädana personer, som ha egendom på flera serskilda ställen; 2) med afseende på fullmaktslösen för e. o. professorer, som ansägs vara för hög dä deras tjenst icke är förenad med lön; samt 3) i fråga om ny kartering för hvarie gäng ett köpe-, byteseller gäfvobref genom öfverlåtelse kommit i annor mans händer, Samma utskotts betänsanden angäende kortstämplingen, saluaccisen och vostbevillningen biföllos. Hos BORGARESTÅNDET bifölls ekonomiutskottets setänkande n:o 102; n:o 103 återremitterades enligt yrkande af hrr Halling och Engzell; n:o 104, rörande nosaiska trosbekännare, blef på hr W:rns hemställan ned ogillande lagdt till handlingarne, hvartill stänlet fogade det omdöme, att judarne voro förtjente af nedborgerliga rättigheter. Samma utskotts betänande n:o 105 blef äfven, på förslag af hr Gräå, ned ogillande af behandlingen utaf 2:ne punkter af etänkandet n:o 57, hvarpå detta var äterremiss lagdt ill handlingarne. Derefter föreföll diskussion i anedning af ifrågasatta böter å städerna Sigtuna, ongsbacka och Falkenberg för underlätande att inda representant till riksdagen. Hrr Bahrman, Geelius, Halling, Warn, Bosxus, Gustafsson och Laergren talade alla för eftergift, som ock af ståndet redgafs, i anseende till bevekande omständigheter. I tatsoch ekonomiutskottets betänkanden n:ris 9 och X 1 0 biföllos, hvarefter bevillningsutskottets betänkande ul :o 6 om den stämplade pappersafgiften företogs, och: i; S 2:dra och 3:dje punkterna jemte hr Hallings reem rvation vid 16:de S äterremitterades, efter anmärklåde ngar af hrr Bostus, Rinman, Brodin, Ekenman,) — önblad och Rudling. De öfriga S biföllos, med fj. 4 adantag af S 10, som afslogs. Kor Om nämnde rörande förhöjd stämpelafgift på tid-ska ngar, som hr Halling föreslågit måtte fördubblas, Kon ro meningarne temligen ense. Afslag yrkades afl5 b r Gezelius, Brodin, Mzchel, Muren, Berg, Bill fiko röm, Winge och Petre, alla hufvudsakligen anslu gg nde sig till hrr Murens och Brodins reservationer, ago rr Ekenman och Halling päyrkade återremiss, Enindi st hr Bosxus ansäg stö pelafgiftens höjande ratiogum Ut och antydde att vissa tidningars sätt att be-!sen: ndla ämnen framdeles kunde blifva farligt, hvar-ibly, rutan hr Lagergren biföll utskottets förslag, emedan Kon n ansög det ej vara våda i att skaffa staten en! komst. På talmannens proposition om bifall hördes MN enhälligt nej, likaså på propositionen om äterrehvilket dock föreföll talmannen som ja. Vi nl teringen blef med 37 röster mot 9 afgiftens förhöj366 ig afslagen. För öfrigt biföllos ckonomiutskottets betänkanden 7, 8 och 9, bankoutskottets Je 38, samt I1:sta nkten af samma utskotts betänkande AF 390, hvar 138 : ot mom, 1 och 2 under 2:åra punkten samt 3:dje, ) ic le och ö:te punkterna äterremitterades. so: ke I Tan DAMRH HART I Ma Vis M berg,