Aftonbladet – 11 juni 1851, sida 1

kunskaper voro deremot förbålt små, som man nu nog fick erfara. Det var nemligen engelskan, sum han isynnerhet hade svårt för, men brukspatronen fattade ett hjeltemodigt beslut och tog dagligen under tysthetslöfte af Emili några timmars lektion för henne. Men ehuru Emili både sett sig om i Byron och Shakespeare samt hela raden af Collection of British Authors, så hade hon dock aldrig i sitt lif bråkat så förfärligt som nu med Sebastian Kassbom och hans språklektioner. Hon både gret och skrattade och stampade med den lilla nätta foten och hade så gerna velat lugga honom lite grand, bara hon vågat, stackars Emili. Slutligen kom man i godo öfverens om, att brukspatronen blott behöfde lära sig utantill orden: very well, milord, gentleman, goddam, good day, beautiful lady, och det svåraste af alla för honom att uttala: what, utom några höflighetsfraser och dylikt. Således rådde en allmän flit på Hammarlunda; der syddes och pratades engelska, passades och ändrades af ett halft dussin hjelparinnor och sömmerskor både natt och dag. Brukspatronen mottog emedlertid bokhållare och fogdar och utdelade sina befallningar till underhafvande, sjelf inspekterade han både bruket, sågarne, qvarnarne, ladugård och stall; här var han hemma, men att säga beautiful lady, se det var något som Sebastian Kassbom ej kunde komma under fund med. När dagen före herrskapets afresa till Stockholm, en stor deputation af ortens s. k. honoratiores och possessionater uppvaktade den mäktige brukspatronen, som i stora salen på Hammarlunda för sina vänner låtit arrangera en lucullisk frukost, så tackade han dem i ett rörande tal för deras uppmärksamhet och ytt