Aftonbladet – 6 juni 1851, sida 2

Article Image
Utskotisbetänkanden. I Ekonomiutskottets utlåtande N:o 106 i anledning Mf väckta frågor om ändringar i kongl. fabriksoch randtverksordningen den 22 December 1846, tillstyrkes rikets ständer att hos Kongl. Maj:t anhälla utt mom. b) uti 3 af kongl. fabriksoch handtverksordningen af den 22 Dec. 1846 må erhålla följande förändrade lydelse: b) oatt förvärfva mästerskap, dä fråga är om handtoverk, med undantag af byggmästareeller murmä;stareyrkena; börande dock, dä dessa sednare skola i ostad utöfvas, bevis företes om vunnen skicklighet i yrket, på sätt nedanföre sägs.v samt äfven att hos Kongl. Maj:t anhälla om den indring uti 23 I mom. att af de tvenne trovärdige och oväldige män, hvilka skola intyga, att mästareprof blifvit förfärdigadt af den, som detsamma, för vinnande af mästareskap, företer, minst en bör vara sakkunnig i det yrke, hvaruti mästerskap sökes. Äfven tillstyrkes att rikets ständer mätte, i underdånig skrifvelse, hos Kongl. Maj:t förnya sin vid sednaste riksdag framställda anhällan om den i 28 8 stadgade afgiftens till fabriksoch handtverksföreningens kassa förhöjning från 2 till 5 rdr bko för handtverksföreningarne i städerna utom Stockholm. samt att rikets ständer mätte hos Kongl. Maj:t i underdänighet anhälla om den förändring af 33 uti handtverksordningen, att orden: eller, om han är boende på landet, af vederbörande sockennämndnr, varda derifräån uteslutne. Emot detta betänkande har hr G. O. Sundblad afgifvit en reservation, som synes förtjena den uppmärksamhet att vi intaga den ordagrant; den är af följande lydelse: Genom tillstyrkandet af en sådan förändring i 43 mom. b. har utskottet tydligen röjt en syftning att söka änyo väcka till lif de gamla, värt näringslif och värt nationella välständ så länge hindrande skrå-inrättningarne. Jag kan ej föreställa mig att sådant kan vara nyttigt, hvarken för landet i allmänhet, för städerna särskildt, eller ens för de enskilde, hvilka, förledda af oriktiga begrepp om de rättsgrunder, hvarpå samhällsmedlemmarnes inbördes förhållanden mäste hvila, om ej den ena klassen, den ena individen skall undertryckas af den andre, låta sig däras genom falska förhoppningar på fördelarne af företrädesrättigheter, som i verkligheten mäste inbringa dem alldeles motsatta resultater än de väntade. vUtskottets pluralitet vill äterställa mästerskap för alla slags handtverk och slöjder, utom byggmästareoch murmästare-yrkena: säledes en återgång till hvad nationen under sekler önskat afskaftadt! Alla de länga och mödosamma striderna, som fördes innan handtverksoch fabriksordningen af den 22 December 1846 lofvade att lyckligt afsluta freden i vära näringar, skulle då varit förgäfves, och de skulle äterbörjas, midt under det att hela svenska folket känner sig med fredstillståndet ganska belätet, med undantag af nägra få, sjelfve i den föräldrade skråinrättningen fostrade och bildade personer. För det att desse äro hängifna åt densamma, med ett slags barnslig kärlek, som döljer för dem sjelfve deras obillighet mot sina medmenniskor och deras misstag om sin egen tördel, skulle lagstiftaren framträda mot hela nationens öfvertygelse om behofvet af jemlikhet i RR RR rm RERRERERR ERE —L R——— rö ra

6 juni 1851, sida 2

Thumbnail