Aftonbladet – 6 juni 1851, sida 2

sta qvar. Deras alternativa anbud antog;s den 26 Juli 1830, utan afgörande på förhand om byggnadens slutliga bestämmelse, och tomten uppläts åt dem den 30 Juli. Under det att grunden lades, tillverkades den ofantliga massan af jern och glas. Första pelaren restesden 26 September; byggnaden var färdig att emottagas af expositions-kommitteen dlen 1 Januari 1851. Paxton sjelf ledde arbetet och gaf föreskrifter om detaljerna. Grundmwrningen och det öfriga verket utfördes af tusentals arbetare, med tillhjelp af ångmachineri. Man nyttjade cementslagnings-machiner, kittberedningsmachiner, borrmachiner, nitmachiner, hissmachiner, hopskrufningsmachiner, glasnsättningsmachiner och målerimachiner. Sjelfva kristallpalatset anses allmänt för den märkvärdigaste artikeln på hela expositionen, likasom det bästa profvet på Englands öfverlägsenhet i industriell produktionsförmåga ; man ir ense om att ingenting sådant skulle Ikunnat verkställas i något annat land lika väl, nnom så kort tid. Sådan byggnaden nwbeinnes kan den, med ganska ringa underhiällskostnad, bestå i århundraden. Byggnadens första och kanske mest verksamma intryck på den inträdande åskådaren förorsakas af det dagsljus, som ostördt genomströmmar det ofantliga rummet; också kan man just icke prisa den efteråt vidtagna itgärden att spänna ett suntält af segelduk öfver taket. Den förut rådande klarheten har idit mycket genom detta påhitt; den har fått ett skimmer i gult, som ej kan annat än skada ärgernas glans hos mänga bland expositionsföremålen. Från tre olika ståndpunkter kan man njjuta otalintrycket af det inres betraktande. IDen ästa är på tvärläktaren vid östra gafveln: