Aftonbladet – 30 maj 1851, sida 2

RA oo. IT SUV 1 lättnad i sjelfva riksdagsmachineriet derihög enom skulle åstadkommas. Nu åter synessty et första vilkoret saknas för att vid den pre-de: minära åtgärden fästa ringaste betydelse. Efkten deraf blir nu, i fall det ej lyckas få en ontraproposition hvilande, ingen annan, än attna ltsammans kommer att betraktas såsom ettl ytt medel att å nyo uppskjuta denna vitalal11 ägas afgörande till andra tider, hvilket dock,gå ved blicken fästad på sakernas ställning inom en politiska verlden i allmänhet, icke vittnarne m förutseende klokhet eller såsom någon af rcka för fosterlandet. ——— S — Professor Böttiger har i dessa dagar från Up-fö ua anträdt en resa i vetenskapligt ändamål genomne yskland till Schweiz och norra Italien. r — Läkaresällskapets veckobulletin. Summarisk de ppgift till Svenska Läkaresällskapets protokoll, tisagen den 27 Maj 1851, angäende sjukdomstillstän-SP et i hufvudstaden under nästförflutna vecka: Sjuk-be omsfreqvensen oförändrad. Allmännast hafva förede ommit frossor, diarrheer och kikhosta; mindre all-lin nänt gastriska febrar och rheumatismer; spridda fall i; f skarlakansfeber, halsfluss, koppor och rash; två falll? f strypsjuka. På Serafimerlasarettet: 36 nervfebrar amt flera lunginflammationer och rheumatismer. På st sarnisonssjukhuset: 12 lunginflammationer, 10 fros-I ri or samt spridda fall af gastrisk-nervösa och katarrhala st ebrar och skörbjugg. På Provisoriska sjukhuset 2la all af koppor. På Stora barnhuset katarrher ochl. liarrheer. På Barnbördshusen friskt. I fängelserna rossor och diarrheer. (P. T.) ; EA S — På förslag till den efter afl. häradshöfdingenY! agmannen och riddaren Sven Björkenstam ledigalsi lomsaga, har Svea hofrätt i dag uppfört i första rum-lgj net bland aderton sökande: ordinarie häradshöfdingen Westerbotten Johan David Helleday, i andra häadshöfdingen Carl Axel Rönqvist, och i det tredje, ice häradshöfdingen Jonas Dionysius Holm. — Göta hofrätt har på förslag till Westra häradsle lomsaga uppfört: 1:0o vice advokatfiskalen häradshöf-n ling K. A. J. Gyllenkrek, 2:0 ordinarie mnotarien v.lf väradshöfding J. A. Durling, och 3:0 borgmästaren ilF Mlingsäs, f. n. adjungerade hofrättsledamoten C. Has-la ;elrot. : 3 å tid — Tidningarne från Paris med dagens pos k tala mycket om det märkliga faktum angåendeC stämplingarna till upphäfvande af det nuvarande statsskicket derstädes, att en sammankomst aff. legitimisterna eller grefvens af Chambord an-a hängare hållits vid Rivoligatan, der förre mi-d nistern Falloux varit närvarande, och der detla beslutet hade fattats, att hos nationalförsamlingen begära en total revision af konstitutionen, och ett omedelbart sammankallande af enls konstituerande församling för detta ändamål, ll för att afgöra om Frankrike skall vara mo-l! ( G S Vv narki eller republik. Med anledning af denna tilldragelse inne-) håller tidningen National följande energiskal, framställning, som utan tvifvel förtjenar att återgifvas. Vi fästa icke, säger den, någon öfverdrifven vigt vid detta beslut af legitimistföreningen, ty oaktadt allt det väsen och brak, hvarmed den utbasunar sina öfverläggningar, skall den åstadkomma föga effekt i landet, der legitimisterne hafva förlorat all kredit, all inflytelse. Men se här hvad som utgör det allvarsamma af saken: Detta är, att representanter, valde för att försvara de republikanska inrättningarna, Ööppet konspirera för att omkullkasta dessa inrättningar; det är att republikens president har: under tvänne år kunnat använda såsom sina rådgifvare personer, som högt förkunna attl. deras enda syftemål och bemödande går utl rp? sersbUlhana fönstösandas dot är, att efter) den förklaring, som hr Berryer (en af legitimistpartiets chefer) i sistlidne Januari månad gjort från tribunen, efter det beslut som förl två dagar sedan togs af föreningen vid Rivoligatan, Berryers och Fallouxs kreatur ännu understödjas af hr Bonaparte i alla de fall, deri de kunna tjena den gudomliga rättens, återställare i deras intriger. Republikanerna äro nu underrättade, att uti församlingen och i maktens regioner finnas män, som konspirera till republikens kullkastande och konungadömets återinförande utan uppskof i September månad 18351. Republikanerne, litande på sin goda sak,) afvakta med tålamod den konstitutionella da-l gen i Maj 1852. Rojalisterne, otåliga öfver detta lugn, gifva deremot signalen till ett inbördes krig, då de frammana en monarkisk revolution. Nå väl, vi äro färdiga. Lugnt och tåligt skole vi vänta på året 1852, om de afskyvärda förslag, som man ostraffadt kungör, icke komma längre än i de rojalistiska tidningarnas spalter; men starka i vår rätt och vår moderation, skole vi möta hvarje anfall motl republiken och konstitutionen, såsom vi år! 1830 mötte Polignaes och konsorters attacker. Rojalisterne förklara oss att de gå att agitera landet för att störta republiken; nå väl: låt dem gifva signalen till denna agitation; vi kunna lofva, att republikanerne skola följa dem på denna väg, Republikanerne åstunda freden, freden som monarkien aldrig har kunnat betrygga; men om rojalisterne vilja hafva rörelse, så skola de få den. Låt dem höja den hvita fanan (de gamla Bourbonernes); vi skola då på vår sida höja republikens banår; och det skall i hela Frankrike icke finnas en kommun, en by, en gård, der man ej skall resa sig vid ropet: lefve republiken! Må då ansvarigheten för hvad som kan in-! träffa, komma öfver dem som vilja framkalla! händelserna! Denna artikel innefattar, såsom man ser, rent språk, och den synes tillika vittna oml! en viss trygghet på det republikanska partiets sida hvilket i nämnde tidning har en af sina förnämsta organer, att republikens fiender skola betänka sig, innan de våga det yttersta. Uppenbarligen är nu de sednares mening att först få en förlängning af presidenturen för L. Bonaparte och under tiden begagna detta såsom en brygga, öfver hvilken monarkien sedan skall kunna återvända. Emedlertid fortsätta de i sådant ändamål oupphörligt, att söka utsprida rykten om mordiska skräckplaner på demokratiens sida, för den händelsen att den skulle komma till väldet, och afstå icke derifrån oaktadt dessa rykten vederläggas den ena gångenl. efter den andra, eller det bevisas, att perso-l ner som tillverka blodiga och hotande proklamationer mot aristokratien m. m. stå all