Aftonbladet – 28 maj 1851, sida 2

besigtningar och andra dylika förrättningar komma till någon säker visshet om rätta förhållandet med de besigtigade fortygens och effekternas beskaffenhet. Dessa sryättningar ligga dock till grund för de uppgifter på fartygens brister, som frän stationerna ingå. Dessa uppsitter för 1847 upptogo det kontanta belopp, som till komplettering af bristerna ä linieskeppen Carl XIV och Fäderneslandet erfordrades till en summa af bko rdr 31,911. Året derpå, då nämnde skepp skulle rustas, utbetalades för dessa kompletteringar af general-krigskommissariatet bko rdr 198,731: 24, 8. Detta är det uti noterna uppgifna, sanningsenliga förhållandet, till den bevisning med afseende på dylika besigtningshandlingars tillförlitlighet, som hvar och en med sans och eftertanka deraf må finna sig kunna draga. De uti Svaret omnämnde kostnadsförslager, som 1848 infordrades med anledning af rustningen, äro således nägot helt annat än de kort förut — eller 1847 — å samma skepp uppgifna brister, och utgöra de första bevisen på dessa uppgifters otillförlitlighet, ytterligare bekräftade genom den scdermera utbetalda, med kostnadsförslagen öfverensstämmande, men det nyss förut uppgifna bristbeloppet 6 gänger öfverstigande summan 4). Pag. 19 bestrides den uppgift i noterna, att den af grefve von Platen beräknade kostnad för en lätt fregatt utgör 412,000 rdr bko. Säsom bevis på motsatsen hänvisas till sidd. 148 och 160 uti dess rapport. Hade det deremot funnits tjenligt att undersöka detta förhållande på sid. 147 utinimnde handling, eller sid. 60 uti statsrädsprotokollet öfver sjöförsvarsärenderna, som ätföljer den nädiga propositionen, å hvilka båda ställen kostnaden för kompletteringen af den utaf grefve v. Platen föreslagna krigsfartygsmaterielen finnes upptagen, så synes man bäde hafva sökt upplysningen der den säkrast borde finnas och icke utsatt sig för att genom misstag vilseleda sig och andra. På bäda dessa ställen är en dylik fregatts kostnad upptagen till bko rdr 412,463, jemte serskild anmärkning att den skulle ersätta fregatten Josephine, således vara af mindre storlek — och följaktligen mindre kostnad — än fregatten Götheborg, som enligt beräkning kostar 452,000 rdr bko. Pag. 22 och 23 fördömmes den af noternas författare yttrade åsigt, att grefve v. Platen, uti de bäda statsmakternas — icke 1847, säsom oriktigt uppgifves, utan dels då, dels vid föregående tillfälle — uttalade mening rörande de nuvarande linieskeppen, haft fullgoda skäl att med afseende på dem framlägga ett så beskaftadt förslag, som det nu afgifna. Så har H. M. Konungen, genom nädigt bifall till föredragandens förslag är 1847, förklarat: att sädane linieskepp, som de nuvarande, ej vidare skulle byggas; likaså hafva Ständerne uti underd. skrifvelse vid 1841 års riksdag uttryckt den önskan: att all nybyggnad och väsendfligare reparation ä linieskepp måtte inställas. Att säledes en fortsättning af linieskeppsbyggnad stär i strid med bäda dessa äsigter, lärer väl få antagas. Deraf skälet till det förslag att icke fullborda linieskeppet Stockholm — såsom sådant. — Vidare yttrar sig H. M. Konungen, vid 1847 ärs riksdag, gilla den äsigt, att de nuvarande linieskeppen böra omsorgsfullt underhållas, för att dels kunna förändras till fartyg enligt nya planen, dels kunna under tiden till försvaret medverka. Rikets Ständer är 1841 uttalade äter den äsigt, att de skepp, hvilka ej äro i tillstånd att förändras till fregatter, eller förtjena en sädan kostnad, mätte från flottan utranseras. Båda statsmakterna hafva säledes uttryckt den tanka, att en förändring af dessa skepp borde göras 5). Enligt 1847 ärs plan skulle ett af skeppen förändras till ängskep, 3 till fregatter, 3 underhållas som blockskepp och de äterstående 3 bibehällas sädane de äro. Detta stod tillsammans med den plan som då uppsjordes, grundad på ängskepp, ängfregatter samt segande fregatter och mindre fartyg, men hvilken plan cke af Ständerna godkändes. Grefve von Platens ystem för sjöförsvaret, grundadt på skärgårdsflotta ned biträde af ängfartyg, gjorde likaledes en förindring af dessa skepp af nöden, ehuru i en riktning, nera Öfverensstämmande med Rikets Ständers nuvaande framställning, hvarigenom 9 skepp skulle föränlras till fregatter, 4 underhällas som blockskepp och le trenne äldsta och odugligaste successift slopas. Tvilken af dessa planer med afseende på skeppens nvändande bäst öfverensstämmer med båda statsnakternas uttalade äsigter, må nu ät hvarje opartiskt mdöme lemnas att afgöra 6). Redaktionen, som redan underkänt den art f skrifsätt, som blifvit begagnadt i svaret vå noternar etc., har tagit sig friheten uteluta den sista delen af den insända artieln, såsom icke innehållande något i sak, ch hoppas Red. det Insändaren ej missbiligar denna Red:s åtgärd. ) Uti Noterna finnes icke omnämndt 1847 års Gen.-flottbesigtning, utan blott ratt då, år 1848 i anledning af danska oroligheterna, 2:ne linieskepp skulle rustas, hvilkas bristande inventarier beräknats kunna kompletteras med en summa af rår 31,911n etc. Att denna beräkning snarare skulle grunda sig på år 1848 infordradt kostnadsförslag än på 1847 års general-flottbesigtnings-instrument, kunde väl skäligen förmodas. Att ett dylikt kostnadsförslag för rustning måste bestiga sig till mera än ett kostnadsförslag för bristfälligheters botande, som generalflottbesigtningsinstrumenten gemenligen varit, bör icke heller förvåna. ) Förändringen skulle komma att bestå deruti, att skeppen skulle med propeller förses. Detta förändrar dock icke skeppens egenskap af linieskepp. Det är således först vid denna riksdag Kongl. Maj:t satt i frågals utrangeringen af linieskepp ur flottan. ) Det finnes måhända: ett tredje alternativ: att låta skepp vara skepp och fregatter varal: fregatter. Hvar sak fär blott sitt rätta värde på sitt rätta ställe. Att begära af fregatten: att han skall i försvaret fylla både sin egen och linieskeppets plats, är att sträcka anspråken på fregattens tjenstbarhet för vida. E———— Bidrag till Läseriets historia. Till Redaktionen af Aftonbladet! Såsom ett litet bidrag till konventiklarnes historia : häller en af Aftonbladets abonnenter få omnämna jande intressanta och nyss passerade händelse här hufvudstaden. En vid Köpmangatan boende fru de i söndags hemma hos sig församlad en större kel af läsare, hvilka sysselsatte sig med bibelförawringar och derjemte sannolikt, säsom seden är hos sare, suckade af öma bekymmer öfver nästans ogudtighet, medan de tackade Gud att de sjelfve icke 0 säsom andra menniskor och publikaner. Den bente, i sin sak ganska talangfulle studeranden Ro-ls