Aftonbladet – 24 maj 1851, sida 3

CI HaAUU MNMILILLVIS VM IIUIMLIIAM AVAÄMY MASS 00000 le katolska kyrkliga autoriteterna på stället. eos —A— Riksdagen. Dagens Plena i Riksstånden. RIDDERSKAPET oeh ADELN antog i dag att wila till nästa riksdag konstitutionsutskottets i menorial N:o 8 gjorda förslag om ändring af 68 R. ). rörande tiden för revisionerna afstatsverkets, banens och riksgäldskontorets tillstånd m. m. Statsutkottets utlåtanden N:ris 141—146 bordlades andra sängen. Lagutskottets betänkande N:o 25, i anedning af väckta motioner angående dels domstolarnes ombildning, dels hofrätternas utflyttning, dels ock rättegången och arbetssättet i sistnämnde domstolar bordlades likaledes andra gängen äfvensom bevillningsutskottets betänkande angående tullbevillningen. Derefter företogs ett riddarhusutskottets utlåtande hvarvid debatt uppstod angäende tillsättandet af extra riddarhuskanslister med anledning deraf att frih. C. R. Ce-l. derström i opposition mot riddarhusutskottet, ville att dessa kanslister skulle tillsättas af landtmarskalken. Hrr) von Kremer, Hartmansdorff, Printzenschöld och frih. Toll voro deremot liksom utskottet af den mening att riddarhusutskottet med sekreteraren borde bibehälla den ifrågavarande utnämningsrätten. Grefve Lagerbjelke hade i denna sak med frih. Cederström lika tanke. Friherrarne Stjernstedt och Palmstjerna samt hr Brakel yttrade sig för utskottets förslag. Under denna debatt kom en af talarne att fälla nägot uttryck om det nva projektets tillkomst af lust för ändringar, hvilket genast uppkallade frih. Cederström till genmäleMed en ton af förvåning förklarade han det frappera honom att blifva tillvitad lust för ändringar; han ansäg sig vara af sina föregåenden för väl känd för att belastäs med en sädan misstinke. PRESTESTÅNDET, som afslagit den föreslagna grundlagsförändringen att statsbankooch riksgäldsverkens revision bör ärligen förrättas, antog nu till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag Konstitutionsutskottets förnyade förslag i ämnet; sedan biskop Heurlin åberopat sitt förut afgifna yttrande, och bikop Hallström sitt, hvilket sednare gick ut på förslagets antagande, då de öfriga stånden bifallit detsamma. Statsutskottets afstyrkande betänkande i fråga om anslag till byggnadshjelp vid de mindre komministraturerna hade olyckligtvis blifvit bifallet aftrenne ständ. Lektor Wallman insåg att vid detta förhällande en återremiss icke skulle till nägonting tjena; sedan professor Lindgren yttrat sig, och doktor Säve uttryckt sitt deltagande och sin ledsnad öfver atticke nägot kunnat uträttas för dessa små komministraturer, beslöt ständet att låta vid medständens bifall bero och lägga betänkandet till handlingarna. Samma utskotts hemställan om beviljande af län för den nya tomtregleringen i Christianstad bifölls. En motion, som doktor Wallman efter uppdrag al biskop Hedren afgifvit om löneförhöjning ät gymaasiebibliothekarien i Linköping, remitterades till Statsutskottets utlätande, sedan komminister Beckman förordat densamma. Hr erkebiskopen meddelade, att då han i gär blet underrättad att H. M. Drottningen emottog underd. kondoleans-anteckningar, hade han infunnit sig på slottet och tecknat sig, icke blott ä egna utan äfven ä ständets vägnar. Slutligen begärde och erhöll prosten Klintberg några veckors permission på ett par sorglustiga skäl: det ena var ett dödsfall, som inträffat inom hr proI stens familj, det andra hans erbjudande att blifva Icicerone ät dem af högv. ständets medlemmar, som Itill Pingst kunde få lust att besöka Gottland. I BORGARESTÅNDET förekom Konstitutionsutskottets memorial J4 8, angäende ändring af 68 S R. O., rörande tiden för revisionerna af Statsverkets, Bankens och Riksgäldskontorets tillstånd: De tillägg till nämnde S, som utskottet föreslagit, äro: att revisorerna böra på Konungens kallelse hvarje år sammanträda; att revisionsberättelsen äfven skall omfatta de för år afslutade räkenskaper, hvilka af föregående revisorer granskade blifvit, samt att ej någon revision må öfverskrida en tid af trå månader. Förslage antogs, för att vid nästa riksdag till afgörande före. komma. Statsutskottets utl. N:is 145 och 146 biföl los; Nis 143 och 144 lades till handlingarne. Lag utskottets As 25, om domstolarnes ombildning, m. m .läfvensom några andra betänkanden bordlades. Hos BONDESTÅNDET bordlades änyo alla före kommande frågor, med undantag af ständets enskild: utskotts förslag till underdånig skrifvelse, med begä ran att den hittills utkomne militärförfattningssamlin gen mätte, så sakrik som med billighet i kostnade tl vore förenligt, bringas till ett skyndsamt slut. Rut berg och Strinnlund motsatte sig skrifvelsen på grunt af ständernes i ämnet fattade beslut, och den sed nare tillade att följden af samlingens fortsättande en dast blefve en likadan vidiyftighet som hittills, nä stan omöjlig att reda. Johannes Nilsson frän Skän som väckt fråga om skrifvelsen talade med kraft oc ifver för bifall, påminnande om de 31,000 rdr sor arbetet redan kostat. Han uppläste äfven till stö för sitt yrkande den arbetsrappott hvari presidenten krigskollegium tillstyrkt samlingens fortsatta utgi vande. Per Nilsson var af sammå tanke och Beng Gudmundsson fann ännu ett skäl, nemligen behofvc för rusthällarne att likasom rotehällarne erhålla nt diga bestämmelser af rättsförhållanderne mellan de! och ryttarne. Per Pälsson och Medin talade äfve för bifall, emot Petter Claesson och Strinnlund, hvi ken till slut ej ville motsätta sig sakens framgäng blott han finge i protokollet intaget det tillägg, a krigshofrätten fätt sig en aktion på halsen för ti n lämpning af en i nu omtvistade samling intagen fö f-Ifattning. — Skrifvelsen bifölls. lättelser. I gärdagsbladet, och den ä andra sidan, tredje spa je tens slut började granskning af skriften: Svar på t VTI Ia md a 11l Pannor vid avetro Plate