Aftonbladet – 24 maj 1851, sida 2

Ställningen i Frankrike. 1 Bland den mängd af korrespondens-artiklar; fån Paris, som andrå länders tidningar dag-c gen innehålla, hafva vi funnit ett par sådanal! engelska tidningen the Economist, ett i afse-l nde på handeln helt och hållet liberalt, ochl! politiken förnuftigt Könservatift blad, som wufvudsakligen redigeras med afseende på allt wad som rör finanser, industri och affärer, och hvilka artiklar synas serdeles kort och! räffande bedöma den närvarande ställningen. Den sednaste skrifvelsen är af den 8, och len föregående af den 1 Maj. Vi meddela vär ett sammandrag af båda: Årsdagen af republikens proklamerande förflöt ganka lugnt härstädes (i Paris) i trots af alla dystra späomar och rykten som blifvit utspridda om motsatsen. Tilitärmyndigheterna hade tagit vidsträckta försigtigIetsmått, som dock voro alldeles öfverflödiga. Reublikanerna förstå ganska väl, att hvarje försök till olitiska manifestationer endast skulle tjena de moarkiska partiernas sak, och alla deras tidningar uppnanade derföre folket att afnälla sig från allt, som unde störa lugnet. Visserligen finnes bland ultralemokraterne ännu en och annan, som drömmer om n ny revolution, och nägra blodiga proklamationer lade, äfven blifvit satta i omlopp (läsaren torde erDa sig hvad Aftonbladet härom förut innehållit), dvari de uppmanade sina bröder att komma fram och mörda alla, som satte sig emot deras äsigter; men detta ogillades öppet och strängt ej blott af de verkliga republikanerna, utan äfven af bergets 1edamöter. Proklamationerna trycktes och spriddes i hemlighet, men polisen upptäckte stället der de trycktes, och nägra personer arresterades. Dessa voro sädane, som blifvit dömda till transportation efter Junibataljen 1848, personer som ej hafva nägot anseende bland folket, och det finnes ingen anledning förmoda, att deras räd skulle följas af de arbetande klasserna. Om de hade försökt att utföra sina planer, skulle de icke funnit nägot understöd, utan ömkligen stupat pä försöket. Nägra tidningar hafva anklagat polisen att hafva haft sitt finger med i denna hemliga stämpling, som skulle ruinerat republikanernes förhoppningar; men denna anklagelse synes vara grundlös. Prolisprefekten Carlier kände väl till demagogernes förehafvande och var ej missbelåten med att få fram bevis på deras fasansvärda afsigter; men han hade icke nägon del i proklamationerna. Den 4 Maj firades likaledes under det, största lugn i provinserna, och ingenstädes syntes, revolutionära rörelser. Oron ökas med hvarje dag som. det ögonblick när mar sig, då motionerna om gr ndlagens revision el ler ändring skola pröfvas. Fliystes (Louis Bonapar tes) agenter anstränga sig ,åde i Paris och i lands orterna att få subskriben er på petitioner för denne revision och till förmån. för en förlängning af nuva rande presidentens e nbete. (Detta är, heter det ett föregående bref. för honom en lifsfråga, emedar han genom sitt Isfnadssätt uttömt alla sina tillgänga och satt sig i oetydlig skuld samt sälunda kommer en högst kritisk belägenhet i afseende på sin ekono miska stälming, i samma stund han ifrån sin nuva rande post skall ätergå till privatlifvet, emeda han, då ej blott är utom alla tillgångar, utan der jemte ohjelpligt ruinerad och utsatt för chikaner a de bankierer som försträckt honsm penniagar oc hvilka derföre äro ytterst intresserade af att han m blifva qvar vid makten, sar ;t använda alla sina re lationer att intrigera för en statskupp emot grundla gem i detta hänseer q4e). Men dessa negotiatione hafva föga framg ng, Mänga bland dem som önsk en revision af grundlagen, vägra likväl att begär förlängnin, af Bonapartes presidentskap, och vilja gå in på revisionens anställande annat än i lagli aning. Allmänna meningen är också numera, a konstitutionen nog häller ut till slutet, och att Lou I Napoleon blir tvungen att öfvergifva presidentskape Emellertid hafva alla dessa planer och parti-intr rIger ånyo förorsakat en viss farhäga i affärerna, oc hos industriidkarne, som gör att desse hälla sig til baka från andra företag och spekulationer, än so! hafva afseende på dagens behof, och detta har ät verkat på arbetsförtjensten sä, att man anser mer: 20000 arbetare vara utan sysselsättning i Paris oc mer än 50000 i Lyon och de öfriga manufakturd strikterna tillsammanstaget. Detta är onekligen b tänkligt om det kommer att fortfara, emedan hung ach elände bland en stor mängd sysslolösa persone sedan de uttömt sina hjelpemedel, lätt kan leda t ll väldsamma utbrott.