Aftonbladet – 20 maj 1851, sida 2

Article Image
— Nya Korrespondentens i Landskrona förmäler, att egaren till Hjuleberg, löjtnant Liljehöök, som nyligen afrest till England, efterlemnat en skuld af 430,000 rdr banko, men att tillgångarne endast uppgå till 200,000 rdr. Egendomen Hjuleberg kommer att den 26 Juli försäljas på auktion. I — Under loppet af denna månad kommer en regelmessig ångbåtsfart att börja mellan Hamburg och Bergen i Norge med varor och passagerare. Angfartyget kommer att anlöpa Ohristiansand och Stavanger för att lossa medtagna varor och passagerare på dessa ställen. — Approbationsoch kassations-mönstrimg med hästarne vid Kongl. lifregementets drragonkår kommer att förrättas å Ladugårdlsgärdet den 19 inst. Juni kl. 9 f. m. -— Vid samma tillfälle anställes äfven val af en rewisor för hvarje sqvadron till granskning af rusthållarnes beklädnadsfonds och remonteringskassans räkenskaper. (Dagbl.) — Najaden berättar såsom säkert, att BefällafIvande Amiralen, kontre-amiralen, Friherre Gyllengranat begärt eller i dessa dagar ingär med begäran om sitt entledigande från Befälhafvande Amirals.embetet. Skälet uppgifves vara, att hr Amiralen, som vid 64 ärs ålder, känner sin helsa betydligren försvagad (hr Amiralen lärer synnerligen lida af mägon äkomma i ena benet, som tidtals gör det för honom nödvändigt att hälla sig inne och stilla), vilr lemna platsen förr, än krafterna att den till alla deItaljer fullkomligt sköta möjligen lemna honom. MoItivets riktighet i princip, tillägger Najaden, mäste man ovilkorligen gilla, ehuruväl man derjemte skulle I kunna finna det önskligt, att hr Friherre Gyllengranat ännu nägon tid qvarstannat, enär valet af den npligaste efterträdare på denna ganska vigtiga plats, Just nu, nog torde förorsaka litet bryderi. — Samma blad berättar att Kommendör-kapten Virgin och Kapten-löjtnant Lilliehöök lära blifwit kallade till Stockholm. — En riksdagsfråga har på de sednare dagarna förevarit, hvilken är af större vigt än det kanske synes vid första påseende; vi mena den genom kungliga propositionen till ständernas öfverliggning remitterade frågan om en ny organisation af domkapitlen såsom ett nödvändigt korollarium af den med elementarliroverken vidtagna förändring, Då det är till öfverflöd kändt och erkändt, att regeringen redan är öfverhopad med en så otalig massa af kuranta och detalj-bestyr, till en stor del af den obetydligaste art, att detta mycket försvårar möjligheten för departementscheferna att tillfredsställa nationens behof att organisera de allmänna angelägenheterna, äfven om dessa embetsmän hafra den varmaste vilja dertill, så borde man vit kunnat förmoda och hoppas att styrelsen skulle begagna de nya tillfällen, som i detta afseende erbjuda sig, närförändrade organisationer måliste vidtagas, för att emancipera sig från en del af den öfverflödiga bördan. Af sådan amledning synes också ingenting vid detta tilllfälle hafva kunnat vara mera lämpligt än om regeringen hade föreslagit, att låta domkapitlens ledamöter utses genom val af samtliga presterskapet i hvarje stift. Någon riksvådli elter ens på ringaste sätt äfventyrlig påföljd hade häraf ej kunnat uppstå; men deremot är det väl ostridigt, att presterskapet sjelf skulle bätt-re än regeringen kunna känna hvilka medlemmar äro genom sin duglighet bäst egnade att sitta i domkapitlet. Så har emellertid nu ej blifvit föreslaget, utan tvertom skulle, ona det afgifna försiaget bifalles, Regeringens göromål än mer ökas; och då mindre säkerhet finnes, att konungen och herrar statsråder känna presterskapet, än ståndets medlemmar sjelfva göra det, är det mer än sannolikt attt valen ej sälan, rättade efter tillfälliga rekomrmendationer, sko:a utfalla mindre lyckligt. Stort skäl synes således här vara för handen att ständerna, om de öfverhufvud kunde åstadkomma någonting dugligt i organisationsfrågor, afgafve en kontraproposit:on i den rikt ningen vi nu antydt. Här synes det icke he iler nödvändigt att deuna fråga behöfde stanma if genom två stånd emot två, P , NM . : Po när prestestandet här otvifvelaktigt skulle aocra a de sitt eget och kyrkans mtresse 28 ij re sådan ovroaniont; genom att begära en sådan organisation. . ne N ; , Som den nyssnämnda. Att en sådan erjemte blefve vidla mera kraftfull, derom nal t. ex. så Lam. . . w d . Ae ittningen af den Wat samman som har mera lif esteyanska konferensen, S di h Re -kor sorat op Kraft i sig, än de flesta :nTe i a OP sbildningar. la che detta icke derföre, att vi skulle an a mmendera den Wesleyanska konio MSE såsom förebild åt he!a kyrkoformaOne n öfv erhufvud, men för val af ledamöter ro domkapitlet synes principen ganska användbar. Ås s——— i Pilkodeman

20 maj 1851, sida 2

Thumbnail