Aftonbladet – 16 maj 1851, sida 2

unna förekomma, deri utskottet finner besluen innefatta afvikelser från grundlagen eller en inkräktning på ständernas beslutanderätt om allmänna medels användande, eller på! lomaremaktens område o. s. v., men att iessa afsteg hvar för sig likväl icke äro af den betydenhet att riksrätts anställande deraf kan behöfva föranledas. Om nu emedlertid dylika casus vid åtskilliga tillfällen förekommit, så lärer den slutföljden deraf ej kunna nekas, att åtgärderna, om än hvar för sig icke af serdeles grav natur, likväl sammanräknade eller 1 sin helhet kunna witna att ..rikets sannskyldiga nytta icke blifvit iakttagen. I afseende på denna del af dechargebetänkandets pröfning anse vi således det enklaste och helt förnuftsenliga vara, att hvarje anmärknaingspunkt visserligen först föredrages för sig, men att stånden dervid endast utlåta sig huruvida de anse anmärkningen grundad eller icke, utan att dervid sätta i fråga någon påföljd; samt att detta sedan cefterföljes af en allmännare pröfning, dervid det är i tillfälle att taga i betraktande, huruvida de sammanräknade anmärkningspunkter som angå en eller flera af rådgifvarne, jemte hvad angående deras görande och låtande i öfrigt kan förekomma, må föranleda till den anraälan, 107 omtalar, och hvarå Konungen derefter gör det afseende han finner för godt. Om detta sätt följdes, så tro vi att pröfningen å alla sidor skulle blifva både fullständigare och mera tillfredsställande, emedan den komme att mera uttömma ämnet. — I Borce) läser man följande bref från doktor S. Hanbury Smith, som för några är sedan var praktiserande läkare här i Stockholm och nu är anställd såsom superintendent vid ett större hospital i Förenta Staterna. Detta bref har ett synnerligt interesse, då uppmärksamheten just nu är fästad på frågan om reorganisationen af hospitalsväsendet. Brefvet lyder som följer: State Lunatic Asylum. Columbus. Ohio. Den 23 Mars 1851. — -— Senaten har för det kommande årets utgifter redan voterat ät inrättningen 31,000 dollars, (1 dollar — 4 rdr rgs) och, efter hvad jag kunde finna i gär, kommer representantkammaren att i morgon vara lika liberalt sinnad och votera ätminstone lika mycket. Detta tillsammans med 4000 dollars, hvilka vi hafva om hand, och 2000 dollars ifrån betalande patienter, gifver inrättningen en totalinkomst af 37,000 dollars. De vanliga ärliga utgifterna stiga till 31,500 dollars, resten behöfves till diverse reparationer, förbättringar och försköningar. — — — — Som du kanske vet, hafva superintendenterna för Asylerna i IN. Amerika sedan flera är tillbaka bildat en förening, som häller sammankomster en-gäng om ärct på olika orter. I är är mötet i Philadelphia. Förlidet år var det i Boston, samt högst intressant och lärorikt. Hvarje medlem är pligtig att uppläsa en lafhandling om nägot ämne, valdt af presidenten. Nu Ihar jag fått mig älagdt att gifva en beskrifning öfver därhusen i Sverige och sättet att behandla därar der. Alla superintendenterna resa på de respektive staternas bekostnad och sista gängen voro tre närvarande ifrån de Brittiska provinserna (Canada och NewBrunsvich) säsom hedersledamöter. Jag tillskrifver jdessa angenäma och nyttiga möten ej så litet af N. Amerikas öfverlägsenhet i afseende på de stora publika institutionerna för sinnessjuka. I Boston infunno sig 27 ordinarie ledamöter. Äfven de nyare staterna hälla på att bygga sina Asyler. Illinois gär raskt framåt och Missouri har till detta ändamäl voterat 200,000 dollars. — — Jag är träget sysselsatt. Att styra de 350 sinnessjuka, hvilka för närv. äro intagne på inrättningen, är lätt nog; svärare är att hälla ordning på 50 Tyskar, Irländare, Engelsmän och infödingar, hvilka hetas vara inrättningens tjenare, men söka — ätminstone mänga utaf dem — att göra så litet som möjligt, oaktadt de tillförsäkra sig en ganska dryg betalning. — — Jag fortfar att vara på det högsta nöjd med min ställning. Ett stort fält för forskningen ligger framför mig, och flera interessanta proplemer, hvilka länge spökat i min bjerna, har jag nu tillfälle att söka lösa. De psychiska, likaväl som de somatiska sjukdomarna äro modifierade af en mängd omständigheter, hvilka framkalla egenheter i Isjukdomsformerna eller i freqvensen af vissa former I Aldrig ses t. ex. i Europa en sådan mängd fall a I emania furibunda, som här; en blick på våra soci ala förhällanden tycks mig förklara detta. A andrs sidan är den allmänna paralysien förenad med ga lenskap ytterst sällsynt i de vestra staterna, och en dast säsom ett curiosum förekommande i de östra I Af 330 patienter, hvilka i detta ögonblick äro unde min värd, finnes ej en enda med paralysi. Irlända ren blir ofta i Förenta Staterna galen af öfveran strängning i arbete. Anmärkningsvärdt är, att hal är vida lättare att kontrollera, och att prognosen ä i allmänhet mera fördelaktig för en Irländare än fö len Amerikanare eller en Engelsman. Den förra i I van vid lidanden och disciplin, de sednare att lät: sina känslor få full sväng. Också talar Amerikana ren jemt om false imprisonment, och hotar me lagliga åtgärder så snart han kan slippa ut. Irlän daren önskar sig bara litet tobak och är nöjd att slip. pa lida. Tysken är fallen för melancholi och svart Isjuka, Irländaren för demonomani. — Amerikanari inbillar sig vara rik. — — en Andera Farlscgan of Eullherg