Aftonbladet – 14 maj 1851, sida 3

Bland de anmärkningar, som föranledde återremiss af 14:de S, var äfven den rörahde bevillning för tidningsskrifreri; ätskilliga talare yrkade nemligen att boktryckåre börde åläggas skyldighet att ansvara för tidningsredaktiohers mm. fl. bevillning. Plenum fortsättes i afton. På PRESTESTÅNDETS bord hvilade ett anförande, som herr erkebiskopen sade sig med en viss tvekar vidröra, af fruktan för vidlyftig diskussion. Det var prosten Forssells framställning angående konventikelplakatet. Efter en grundlig öfverläggning om och hvart den skulle remitteras, bifölls remiss till-Lagutskottet; men detta bifall hängde på en enda röst. Derefter diskuterades förslaget till lag om bestämmande af skadeständ i hvarjehanda fall; betänkandet afslogs. Slutligen förekom Statsutskottets afstyrkande betänkande angående läneunderstöd ät ett sällskap för uppförande af arbetarebostäder i hufvudstaden. Betänkandet bifölls, trots doktorerna Petterssons och Sandbergs, professor Carlssons m. fl. varma framställningar om äterremiss. BORGARESTANDETS ordförande tillkännagaf, att i talmanskonferensen öfverenskommelse blifvit träftad, att representationsfrågan måtte föreslås samtliga ständen att den 27 Maj förekomma. Härefter upptogs äter och afslutades den genom decharge-betänkandet afbrutna behandlingen af allmänna bevillningen, från 43 . De delar af betänkandet, som iterremitterades, voro: 73 S, hvarigenom ej blott er dubbel beskattning drabbar stängjernsbruk, utan hvarä äfven minimibevillningen är ganska hög. Häröfver yttrade sig hrr Wern, Halling, Sundin, Indebetou, Lagergren, Brodin och Sundström. Äfven 74 , säsom otydlig, blet på hrr Lagergrens, Sundins och Indebetous begäran äterremitterad, liksom ock 81 4, enligt hrr Gustafssons, Brodins, Boszxi och Gezelii yrkande. Mot 88, 89 och 92 SS, hvari föresläs, att embetsoch tjenstemän samt ständspersoner till ett betydligt antal skulle, olikt med hvad nu brukas, ingå uti taxeringskommitteen, gjordes flera anmärkningar. Hr Gräå ansåg att hvarken regeringsformen ller riksdagsordningen medgifver en sädan förändring som blifvit föreslagen och att den endast syftade att förminska borgerskapets inflytande. vid taxeringen. Redan nu vore det svärt att få taxeringsmän och det I skulle blifva obilligt att begära, det embetsmän skulle Tför taxeringen försumma sina embetsäligganden. Hr Bjuhr trodde, att förändringen skulle frammana split och oenighet mellan klasserna, göra beskattningen lännu ojemnare än den är och komma att ytterligare Inedtrycka den tillräckligt beskattade arbetsklassen. Äfven hr Halling fann att man ville ät städerna, Ihvaruti likväl beskattningen på handtverkarne är så stor, att de ej täla mer, då den deremot för andra är obetydlig, hvilket äfven vitsordades af hrr Lagergren, Brinck och Hesselgren, alla, jemte hrr Gustafsson, Muren, Berg, Gezelius, Rinman, Rönblad, Brodin, Bahrman och Wedberg yrkande återremiss, som beslöts. För öfrigt äterremitterades 5 102, 103, 1105, 108, 119, 129, 137, 144 och 145; alla de öfTriga biföllos. Synnerligen vidlyftigt diskuterades förslaget att för hvarje taxeringskommittå förordna en eller flera lämpliga personer att bevaka kronans rätt. Härutinnan äfvensom i andra fall hade kronan sina försvarare inom ständet, och man tycktes i allmänhet vara af den tanken, ätt kronan och den enskilde hafva motsatta intressen. Hrr Svartlings, Hallings och StrinnTlunds motioner i bevillningsväg blefvo af ständet liksom af utskottet afstyrkta. BONDESTÅNDET. I anleduing af det beslut som igenom votering sistl. lördag fattådes rörande bevillJningsutskottets betänkande N:o 4, och hvarigenom 33 ledamöter emot 25 antogo friherre af Schmidts reservation rörande Strinnölunds: förslag om unJersökJning af bevillningens förhällande mellan städerne och landet, afgåfvos i dagens plenum reservåtioner af Nils Persson, Kylander, Henrik Andersson från Örebro län (skriftl.), Joh. Persson från Upsala län, hvarjemte Sahlström och Petter Mårtensson förklarade sig hafva varit frånvarande då beslutet fattades. Lars Rasmusson från Bohus län reserverade sig skriftligen, under åberopande af ständets den 4 April så enstämmigt fattade beslut om den stora privilegiimotionen, andragande derjemte erfarenheten om kommitteers otjenlighet, m. m. Han fann det ä ena sidan fiffigt nog latt fösetaga till afgörande ett dylikt ärende då blott halfva ständet var närvarande, men klandrade derjemte de ledamöter som instämt i beslutet, ty, sade) an, det må vara aldrig så höglofligt och högvördigt) att dagtinga med sin öfvertygelse, men hedervärdt blir det dock aldrig att den ena dagen förneka hvad man den föregående antagit.. Falk, Matts Mattsson, Pehr. Hansson m. fl. instämde, men talmannen och efter honom Rutberg funno sig befogade, att tillrättavisa re-1 servanten för de bittra och skapa yttranden han i sitt anförande begagnat. Anders Eriksson frän Elfsborgs län förklarade sig härefter instämma med Lars RasI musson, med undantag af nägra enskilda uttryck. Afstyrkande utlätanden från statsutskottet N:is 113, 114, 118, och från Ekonomiutskottet N:is 89—-92 biI föllos. — Statsutskottets N:o 133, afstyrkande bifall Itill Per Pålssons motion om -befrielse för rusthällare Ifrån skyldighet att under krigstid bestrida remontering och ersätta utredningspersedlar, bestreds af moItionären samt Johannes Nilsson, Henrik Andersson Uhr, Anders Anderson m. fl. och äterremitterades. Ett anförande. af And. Kylander, föranledt af dechargebetänkandet och angående reglering af unionella förhållanden mellan Sverige och Norge, remitterades till ekonomiutskottet. Pehr Nilsson från Skäne afgaf och önskade remitteradt till Enskilda utskottet ett anförande, med begäran att Ständet, i enlighet med dess beslut i dechargefrägan, borde ingä med underd. skrifvelse rörande hr von Hohenhausens förafskedande. TRutberg Sw . IP NV TH TI , nalen förfallit genom tvi ständs stadnande mot två, och då derjemte ett riksstånd ej äger ingå med enskilda skrifvelser i dylika ämnen, hemställde han huruvida talmannen kunde om anförandet meddela proI position. Sahlström påminde, att vid förra riksdagen, dä Bondeständet ensamt önskade förändring i rådet, K. Maj:t hade afseende derå, utan behof af serskild skrifvelse, och då nu två riksstånd uttalat sin mening, var han öfvertygad att ämnet ej skall undgå tregeringens allvarliga uppmärksamhet. Strindlund, And. Andersson, Petter Claesson, m. fl. talade äfven emot förslaget, hvaremot Östman och Johannes Nilsson instämde med motionären. Bfter nägon ytterligare debattering lades anförandet till handlingarna. En insändare, som tecknar sig Tertius, har un? derrättat red. och bedt få anmärkt, att det yttrande af redaktören af franska tidningen PUnivers, m:r Veuillot, angående Luther och Huss, som finnes omtaladt i Aftonbladets utrikes. artikel under rubriken iFrankrike för den 8 Maj, ingalunda är korrekt, ejheller finnes i hela ärgängen aftidningen VUnivers, i nä: gon med namnet Veuillot undertecknäd artikel. Jemte det red. velat villfara denna begäran få vi nämna ES UC TVYEANS VR Da 1