Aftonbladet – 9 maj 1851, sida 2

slig naivetet och den högsta religiösa lyftning. den herrliga Largosatsen (Fisdur) och i finaet uttala sig hufvudsakligen dessa kontrasterande elementer. i Slutnumret utgjordes af Beethovens Adurqvartett, hvars rika erotiska romantik i förening med en viss hjertlig bonhommi bildar ett helt, hvars förtrollande skönhet knappt kan öfverträffas. Andantet frambringade nu, såsom alltid, en magisk effekt. — Exekutionen var vårdad och spirituell; i detta hänseende nämna vi företrädesvis föredraget af den Haydnska qvartetten. Primarius för aftonen var hr Meyer. Med denna soirå slutades för innevarande säsong de intressanta qvartettaftnarne, hvilka säväl 1 afseende på val och exekution, som på lokal anordning med allt skäl vunnit så lifliga sympathier. Utan tvifvel skola dessa oförminskadt följa en framtida fortsättning af detta vackra företag. —U— VEPAETTAGNA BERETTS TE en . Riksdagen — I gårdagsbladet omnämndes, att vid diskussionen i Bondeståndet och femte punkten af Konstitutionsutskottets betänkande, rörande ministerboställena, riksdagsfullmäktigen Uhr ansåg anmärkningen mot rädgifvarne böra föranleda till anmälan efter 107 Reg. formen. Då mycket olika omdömen i denna fråga visat sig, har införande af detta yttrande blifvit begärdt, och då det innehåller åtskilliga upplysningar, som icke förut varit meddelade, anse vi oss böra på den anledningen intaga det in extenso. Det är af följande lydelse: Ibland de af Konstitutionsutskottet anmälte anmärkningar emot Konungens rådgifvare enligt 107 R.F., är näppeligen någon mera bemärkelsefull än den 5:te eller: angående upplåtande af boställen åt departementscheferne. Enligt hvad utskottet anför, gjorde Kongl. Maj:t i nädig skrifvelse af den 17 Mars 1840 framställning om förändrad reglering af lönevilkoren för departementscheferne, hvarå Rikets Ständer den 5 Augusti samma är afgåfvo underdänigt svar, hvaruti ibland annat förekommer, med hänseende till väckt fråga, huruvida departementscheferne borde i likhet med utrikes statsministern förses med boställen, att Rikets Ständer icke funnit lämpligt att i närmare pröfning deraf då ingå, men deremot i underdänighet anhöllo, att Kongl. Maj:t mätte täckas, efter anbefalld och verkställd undersökning af de omständigheter, som på bedömande af tvenne i nämnde hänseende uppgifna förslags företräde framför hvarandra och sättet för deras utförande kunde inverka, till Rikets Ständer vid nästföljande riksdag öfverlemna nödig proposition i ämnet, på det Rikets Ständer mätte komma i tillfälle att frågan i närmare öfvervägande taga. Oaktadt att nägon dylik proposition ej blifvit Rikets Ständer meddelad, finner man af Konstitutionsutskottets utlåtande, att statsrådet under den 29:de September 1848 icke funnit sig förhindrad att tvertemot Rikets Ständers beslut, till fördel för åtskilliga af dess ledamöter fastställa, att boställen för 3:ne departementschefer, nemligen: justitie-, civiloch ecklesiastikdepartementscheferne, borde uti kronan tillhörige hus upplåtas. De närmare omständigheterne härvid utgöras, efter..de upplysningar jag förskaftat mig, af följande, nemligen: att det s. k. hofbildhuggarebostället vid Öfra Bangränd blifvit upplätet åt justitiestatsministern; enväning i kommerskollegii hus (f. d: landtförsvarsdepartementets kansliexpeditionslokal) ät chefen för civildepartementet, och en våning i gamla. myntet ät chefen för ecklesiastikdepartementet. Nämnde lägenheter hafva alla dessförinnan på kronans bekostnad blifvit fullständigt reparerade och magnifikt inredda. Men detta är icke det enda klandervärda, som af Konungens rädgifvare i förenämnde afseende blifvit begänget. Hvad justitie statsministern särskildt angär, så har han, sedan boställe blifvit till honom upplätet samt vederbörligen repareradt och inredt, ej värdigats sjelf bebo detsamma, utan i stället uthyrt bostället till, om jag icke, misstager mig, flere särskilda hushåll, emot en ärlig hyressumma af 1000 rdr, säledes helt enkelt och ogeneradt tillagt sig en lönetillökning af nämnde belopp medelst ett, säsom jag tror, olagligt förfarande, att uthyra en boställsväning. Hvad boställsvåningen för chefen för ecklesiastikdepartementet angär, så är den belägen i f. d. mynthusct, eller som det nu kallas, nya kanslihuset. Som vi hafva oss bekant, så har vid föregående riksdagar fråga förekommit, att alla statsexpeditionerne måtte förläggas inomi en och samma lokal. Till en del dock ej fullständigt, har denna ändamälsenliga förändring försiggätt. Förvaltningen af sjöärenderne fortfar likväl att å Riddarholmen vara belägen, oaktadt sjöförsvarsdepariementet i öfrigt är inrymdt i det nya kanslihuset. Orsaken härtill är att chefen för ecklesiastikdepartementet i stället lätit sig tilldela boställsväning i nämnde hus, hvarigenom nödigt utrymme kommit att saknas för sjöförvaltningen. Att tillägga något vidare som stöd för giltigheten af Konstitutionsutskottets gjorda 5:te anmärkning anser jag obehöfligt; jag inskränker mig således till yrkandet att ständet mätte besluta, att enligt 107 R. F., anmäla båda statsministrarne samt statsråden Fährxus, Sandströmer, von Hohenhausen, Wallensteen, Gynther, Genberg och Gripenstedt. Sädane statsråd, som begagna sin ägande makt till anvisandet af egne pekuniära fördelar, kunna och böra icke äga svenska folkets förtroende. Hvilket öde skulle väl drabba en underordnad tjensteman, som på ett likartadt sätt säg sin egen fördel till godo? ———REEO