Aftonbladet – 3 maj 1851, sida 3

as hufvudsakligen att bibliotekets tillvext och denjni arkt tilltagande: utlåningen gjorde en -vice biblioteBe arie högst behöflig, attett riksbibliotek i hufväädsta-l9 en som mäste våra bättre försedt med politiska ochå atsekonomiska m. fl. skrifter, än de akademiska biliotekerna, väl behöfde den summa somtill dess made riela behof fanns anslagen oförminskad, och att omlsa fven det kongl. biblioteket ätnjuter större anslag änlst e andra, det dock saknar räntor och andra inkomster!4 ym tillfalla dessa. För bifall talade hrr Indebetou; p: etr6, Billström och Wedberg, och anfördes att ifrå-j1 avarande bibliotek utom det, att det åtnjuter störrejk! nslag än de andra, ofta erhåller dyrbara litterärall Ister, som dessa mäste köpa, och att omsättningen afftu öcker dervid ej kan vara så stor som vid universistsbibliotekerna, till följe hvaraf ej heller så stor ersonal kan anses behöflig, hvilket ock visade sig eraf att ätskilliga af dess embetsmän kunnat vid iksdagen tjenstgöra. Genom votering blef punkten terremitterad. De öfriga punkterna biföllos, de fleste utan diskusion. Endast i fråga om skolafgiftens nedsättning rån 5 till 3 rdr banko i terminen, och om de förelagne 12,000 rdr för betäckande af sädana utgifter, om varit ämnade att af den högre terminsafgiften jetäckas, samt om anslag till inrättande af normalkolor för qvinnans bildning, fördes temligen längvaiga debatter. I den förra frågan yttrade sig hrr ndebetou, Palander, Wern, Cassel, Hesselgren, Haling, Gråå, Boszus och Bahrman för äterremiss, nen hrr Petrå, Hörnstein, Sundler, Norin, Muren, Winge, Berg, Kjöllerström och Ekholm för bifall. Jufvudsakliga skälen för nedsättning från 5 till 3 rdr )ko var, att bereda äfven mindre bemedlade lätthet tt blifva delaktige af undervisningen och att genom let bättre priset, antalet af elever skulle ökas, så att ngen förlust deraf borde befaras. Det ansågs ock ej lämpligt att skolstyrelserna vore taxeringsnämnder, som skulle afgöra hvilka som hade räd att betala en högre eller lägre afgift. Hvad de 12,000 rdr beträffar, hvilka skulle hjelpa fylla den brist, som genom nedsättningen af terminsafgiften uppkomme, yrkades att de måtte blifva afslagne, emedan de mer än väl kunde ersättas genom besparingar för undervisningsverket, som redan äro att tillgå, hvarjemte man ansäg det olämpligt gifva nya anslag, då de förut i denna väg beviljade voro sä betydliga och man ej ännu kan veta huru långt de räcka. Med 35 rösterl, mot 17 bifölls punkten. Till den diskussion som föregick om (ffentliga bildningsanstalter för qvinnan skola vi äterkomma. Hos BONDESTÅNDET förevar Statsutskottets utlåtande N:o 89, omfattande utgifterne under Åttonde hufvudtiteln eller ecklesiastikdepartementet, hvaraf på nedanstående, i korthet anförde skäl, följande punkter återremitterades; — den Tredje angående ersättning till konsistorienotarierna, för förlorad förhöjd tjenstårsberäkning. Sahlström biträdd af en mängd ledamöter, anmärkte det utskottet bordt känna huru dessa platser, fastän mödosamma, vore väl lönta och mycket eftersökta; huru konsistoriinotarierne utom lönen äga inkomster af alla medel, som gå genom deras händer, med 3 till 5 procent, och detta af kollektoch stamboks-, till och med enkhjelpsmedel, äfvensom expeditionsoch fullmaktslösen ; och slutligen, hvilket af allt vore svårast att smälta, huru ärligen 4 kollekter på större högtidsdagar upptagas, dels till dessa tjenstemän, dels till skrifmaterialier för konsistorierna, och som till större delen äfven torde tillfalla notarierne; — den Femte afstyrkande Olof Larssons motion om anslag till en predikant i Hellbo kapell af Bollnäs socken. Svartling, Henrik Andersson, f. talm. Anders Eriksson och Nils Jeppsson yrkade härvid bifall, hvaremot motionären och Strindlund m. fl. anmärkte att ej allenast nämnde masugnsomgifning utan äfven mängden af åboer på Böllnäs kronoskogar vore i behof af själavård, den deras allmänna fattigdom hindrar dem att sjelfve bekosta; — den Sjette, angående ökadt anslag till bokinköp för bibliotheket i Upsala, hufvudsakligen på skäl att Kongl. Maj:t endast äskat 1500 rdr, hviken begär ran utskottet öfverskridit, då det tillstyrkt 4,300; — den Sjunde, om tillökning af 500 rdr å anslaget för kemiska institutionen i Lund, på Östmans hemställan om ej det gamla anslaget af 600 rdr vore nog; — den Nionde. angående stipendier till utmärkte Iyngre akademiske lärare, hvarvid Per Pehrsson från lörebro och Henrik Andersson anmärkte, att utskottet löfverskridit kongl. propositionen; den Tolfte,, tillstyrkande 800 rdr lönefyllnad till bibliothekarien i Lund, på skäl som anföras i David Anderssons reservation: — den Trettonde, angäende lönefyllnad med 300 rd) till hvardera af de 8 verldslige professorerne i Lund. hvaremot Per Pålsson anmärkte sättet hvarpå profes sorslönerna uppbäras och hvarigenom de ofta uppdrif. vas med minst 20 procent, och Ola Mänsson att för. slaget tillkommit genom enskild motionär; — sam den Fjortonde, om anslag till en kemisk och en zoo logisk profession i Upsala, säsom dels tillkommen Pp enskild motionärs förslag, dels öfverskridande hva den kongl. propositioneti äskat. i Öfrige delar af utlätandet biföllos. Svartling ta lade väl med värma om återremiss ä 21:a punkton afstyrkande fräga om förhöjdt anslag till bibliotheka rien vid Linköpings bibliothek; men Strindlund oc Ola Månsson satte sig deremot, och Anders Anders son frän Skaraborgs län berättade, huru vid förr riksdagen önskningar framkommit om anslag till all stiftsbibliothekarierne, men afslogos, hvarföre Preste ståndet vid detta riksmöte öfverenskom att endas väcka motion om anslag för bibliothekarien vid de största eller Linköpings; ty bifölles detta, skulle no det öfriga gå af sig sjelf. Punkten bifölls. TFA RINET STRIDER A ARTET GER