Aftonbladet – 3 maj 1851, sida 3

Dagens Plena i Riksstånden. RIDD. OCH ADELN. I anseende dertill att beandlingen säväl af dechargebetänkandet, som bevillringsutskottets betänkande N:o 4 af förekomne anedningar uppsköts till nästkommande onsdag, föreedde detta plenum intet af vigt och upptogs till större lelen med uppläsandet af 2:ne anföranden, det ena f frih. Raab i banhkfrägan, hufvudsakligen instämnande med och åtföljande hr Nordenfeldts i förra lenum upplästa anförande till bankoutskottet, det ndra af hr Hartmansdorff i skatteförenklingsfrågan, ned hvilket han, redan då den kongl. propositionen ämnet förevar, förbehöll sig rättighet att inkomma. detta anförande lemnar förf. en exposå af sina äsigter säväl om skatteregleringen, som handels-, näringsoch bankfrågorne. Bland de liknelser hr. v. H. ofta begagnar, och som äfven nu förekom, var den om banken, som, de är importen öfverstiger exporten, förliknas vid en enskild man som lefver öfver sina tillgängar och derföre nödgas tillgripa kapitalet (bankens silfver) anscende säledes hr v. H. bankens silfverfond vara landets egentliga kapital. För öfrigt förespeglas deruti de sväraste olyckor för samhället genom antagandet af den föreslagna skatteförenklingen, ja republik, despotism och utländskt förtryck skulle deraf blifva följden. Frih. Raab ansäg hr v. Hartmansdorffs utgjutelser såsom orsakade af någon maladie imaginaires och protesterade mot den mängd abderitiska, satser, som i detta anförande förekommo. Derefter föredrogos och biföllos statsutskottets utlåtande N:o 111 samt bankoutskottets N:is 34 och 35. PRESTESTAÄNDET förehade bränvinsbetänkandet. De paragrafer i förslaget, som upptogo. den gamla förordningens stadganden, biföllos; vid återremisserna fästades tillbörligt afseende på borgareständets beslut. Doktorerna Säfve och Sandberg uttalade dels i all mänhet, dels vid särskilda punkter af förslaget sins bekymmer öfver det förderf bränvinet medför. I da gens debatter hade för öfrigt prosten Hasselrot er mycket afgörande röst. Prosten Forssell afgaf en intressant historik öfve tillkomsten af konventikelplakatet, och föreslog at det måtte ändras, BORGARESTÅNDET genomgick 27 punkter a åttonde hufvudtiteln. Vid I:sta punkten, tillstyrkandq att, af det för kongl. biblioteket i Stockholm anvisad statsanslag för materiela behof, 1200 rår årligen till: vidare mätte användas till arfvoden ät ökad tjenste mannapersonal, som af behofvet påkallades, yttrad sig hrr Bergman, Bahrman, Lund, Gustafsson, La gergren, Brinck, Winge, Gezelius och Hesselgren fö återremiss, i syftning att desse 1200 rdr mätte på stat uppföras ät en vice bibliotekarie. Härvid anför