Aftonbladet – 3 maj 1851, sida 2

neddelas. Ystads rädhus som ofvan. j d På embetets vägnar Carl Petersson. Å De räddade 2:ne skeppsbrutne blefvo från Ystadjti å rederiets bekostnad sände till hemorten. le ST dra ANA A a . (Insändt.) sj Bere och Juris kandidater. e (Några ord för Riksdagsmän.) v Under rubrik: Ett ord om embetsexaminar,!v nnehöll tidningen Bore för den 1l:te Aprillt: rågra goda anmärkningar, i anledning af enic råga, som nyligen varit föremål för öfverb äggning inom FEkonomiutskottet, rörande föret rädesrätt för Juris kandidater vid befordran I ill juridiska sysslor; dock förekom i nämnden artikel ett yttrande, mot hvilket rättvisan for-!s drar att anmärka — Det sades nemligen: Menb för att någon nytta skall för det allmänna uppkomma af en sådan reform, erfordras dock, att examensväsendet förändras och att t. ex.p en aflagd juriskandidat-examen verkligen inI nebär något slags tillförlitligt bevis uppå ena högre juridisk bildning. Med all respekt föra den mängd af juriskandidater, som nu förir tiden krecras i Upsala, (under det att i Lundlc fordringarne för denna examen varit och ännu I äro så stränga, att högst sällan någon annan!l ( 1 1 t 1 1 4 jol än de, hvilka vilja egna sig till det akademiska lärarekallet, der aflägga densamma) vågal vi betvifla, att den besitter någon högre juridisk bildning, eller ens så god, som borde. fordras (och äfven, åtminstone af framl. professor Holmbergsson i Lund fordrades), för att i en helt simpel hofrättsexamen vinna näågot utmärktare vitsord om insigter. Attexa-1 mensväsendet kan behöfva reformeras och för1 ändras, derom äro vi fullt ense med Bore, och hvad uttrycket -högre juridisk bildning. 1 beträffar, så är detta ett allt för vidsträckt begrepp, så att, strängt taget, ytterst få i värt! land kunna sägas äga en sådan bildning; menll vi antaga att utskottet dermed blott menat kunskaper bättre än dem, man vanligen anträffar bland jurister. Bore åter har i anförde sitt! yttrande gjort ett misstag både i afeende på qvantitet och qvalitet, hvilket visar, att Bore ej känner förhållandet med juriskandidat-examen ! i Upsala. Deras antal, som der nu för tiden. kreeraso, kan öfver hufvud taget, icke vara mer än fem på året. Om det något är, hvil-t ket vi knappt tro, varit sex, så hafva äfven. år förflutit, då ingen juriskandidat kreerats i. Upsala. Om Bore granskar statskalendern,! så finnes antalet af embetsoch tjenstemän deruti, framför hvilkas namn står J. C. (Juris Candidat, rätteligen J. U. C. Juris Utriusquel Candidat) vara ganska ringa. Embetsverk finnas, bland hvilkas personal blott en äger denna kunskapsgrad, och embetsverk finnas äfven, der ingen sådan förekommer. Således behöfver Bore icke blifva förskräckt för mängdenr. — — — Nu återstår, att undersöka deras bildning, i jemförelse med den som fordras för en utmärktare hofrätts-examen. Den, som ämnar taga juriskandidat-examen, måste, i likhet med hvad för medicinska grader äger rum, först taga en humanistisk exaImen, som för jurister kallas Juridico Prilosophie kandidat-ezamen, och utgör en god del af filosofiska graden, Denna examen tages! för tio af filosofiska fakultetens fjorton profes-, sorer (besynnerligt nog äfven för professorerna i fysik, botanik och kemi, hvilka förnuftsenligt borde utbytas mot den i isländskan eller forn-nordiska språket och den i: estetiken i afseende på rethorik m. m.) Om nägra af dessa professorer icke äro så stränga mot tentandus, är dock säkert, att de i historien, Ilatinet, praktiska filosofien och politiken icke gerna släppa för bättre köp än i filosofiska graden. Med underhaltiga betyg i denna examen får sedan ej juris-kandidat-examen tagas — allt detta slipper dock hofrättisten, för hvilken studentexamen är nog, hvad humaIniora beträffar. Efter nämnde för-examen Imåste man, för juris-kandidat-examen, hafva studerat romerska rättens institutioner och vigItigaste pandekter på grundspråket, som är en latin, mera hårdbiten än de fleste studiosi hafva att arbeta med, samt derjemte digra Ityska läroböcker i denna lagfarenhet och dess historia (såsom Höppener, Hugo, Mackeldey, Savigny, m fl.), ty på svenska finnes härutinnan ingenting skrifvet. Sedan kommer proIfessorn i statsläran, statsekonomien, kameralen, näringsoch politirätten och fordrar, j jemte alla svenska författningar, gamla och ; nya, i detta ämne, äfven hårdlästa tyska, frant ska och engelska verk, och en tentandus, som ! genmälde, att han ej kände det sednare språI ket, fick till svar: då får herrn lära sig det. De öfriga professorerne fordra äfven arbeten på främmande språk. Af svensk lag och laga , stadgar skall en kandidat känna och hafva studerat icke blott de nu gällande, utan äfven de som i äldre tider existerat, och således lands-, stadsoch landskaps-lagarne. Följaktligen måste en juris-kandidat hafva kän nedom, och den grundlig, i latinska, tyska, t franska, engelska och isländska språken; hvarI emot en hofrättisty sedan han tagit student, t examen, i och för sin kurs, icke alls behöfver känna något annat språk än sit eget modersmål, och. om han tillhör de vanliga, är . säkert att han, sedan han lemnat akademien, så glömt den språk-kunskap, han haft, att han i en tysk eller fransk bok, som icke är en roman, utan ett juridiskt arbete, icke har tålamod att arbeta sig fram en sida. — — — En Upsala-juris-kandidat deremot behöfver ic-I AA Pb FA oo 6