Aftonbladet – 1 maj 1851, sida 2

ström, Strinnlund, f. v. talm. Nils Persson, P. Pet itersson m. fl. äterremitterades. —— — — Utskottsbetänkanden. i Konstitutionsutskottets Memorial N:o 6. i (Forts. fr. gårdagsbl.) 1 Utom de ärenden, om hvilka Konstitutionsutskottet Inu gjort anmälan, hafva äfven andra förekommit, dem utskottet väl icke funnit vara af den beskaffenhet, att de med hänsyn till 107 R. F. förtjente taJgas under pröfning, men dock nog anmärkmningsvärde, att utskottet ansett sig böra om dem hos Rukets Ständer göra vördsam framställning. Till dennna har utskottet trott sig vara befogadt, ej allenasst med anledning af de föredömen af enahanda syfftning, som Konstitutionsutskottet vid riksdagarne 18815, 1818, 1823 och 1828 gifvit, utan ock på grundi af 37 4 2 mom. R. O., hvars bokstaflga lydelse uttskottet ansett dertill berättiga detsamma. De ärenden af nämnda beskaffenhet, wtskottet på dessa skäl hos Rikets höglofl. Ständer vördsamt fär framställa, äro följande: Åtskilliga regeringsbeslut i frågor om beviljande af svensk medborgarerätt åt utländske män, som derom ansökt. Utskottet har ansett sig böra hemställa,, huruvida icke Rikets höglofl. Ständer kunde finna läsmpligt, att Juti afgående skrifvelse hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att för framtiden svensk miedborgarerätt ej må utländsk mån beviljas förr än han ordentligen visat sig vara från sitt förra undersätlighetsT förhållande frikallad, eller ock genom afgifven skriftllig förbindelse afsagt sig alla sin förra nationalitets politiska förmåner och rättigheter. Meddelad stadfästelse å reglorne för ett så kalladt varuanskaffningsbolag inom Lagunda och Hagunda härader i Upsala län, samt för Svanä brksbolag i Westerås län. Vid öfvervägande af hvad sälunda, angående rätta förståndet af rättigheten att å aktiebolag erhälla stadfistelse, förekommit, har utskottet ansett det vara af vigt att bringa frågan till rikets ständers kännedom. IDet vigtiga prerogativ, aktiebolagslagen meedgifvitbolag, ställda på aktier, framför de uti 15 ksap. HanI delsbalken omtalade solidariska bolag, derwti, att delegarne i de förra ej äro förbundne till ansvar för bolagets skulder med mera, än en hvar insatt, torde väl rätteligen icke kunna betraktas annorledes, än såsom ett från den allmänna regeln om gälds betalning medgifvet undantag, hvars rättsgrund ligger i den vid aktiebolag af lagen förutsatta serskilda omständigheten, att det icke är delegarne, utan en yald styrelse, som med fullt bindande kraft handlar och svarar i bolagets namn, och leder alla dess företag med det en gäng för alla (derest ej ny öfverenskomrimelse träffas) bestämde, genom aktier inbragta, kappitalbelopIpet. Men en så beskaffad förening förutsäitter föreItag och affärer i stort uti handel och industri, och Ikan ej gerna afse dessa flerfaldiga spekulationer i ;Ismätt, som hvarken erfordra synnerlig insigt eller Isynnerligt stora kapitaler. Då likväl om aktiebolags I materiela föremål närmare bestämmelsor uti förordTningen af den 6 Oktober 1848 icke förekomma, kan I detta ej annat än anses såsom en brist, som synes lvara förtjent af lagstiftande maktens uppmärksamhet; Toch hvad serskildt angär omförmälda bolag inom LaTIgunda och Hagunda härader, der Örsunds Ibro och de Iflesta andra trakter inom häraderna ligga poå kortare Jafstånd än tre mil från nägon af angränsandade städer, så synes än mindre det med oftanämnda föörordnings af rikets ständer äsyftade ändamäl vara öfverrensstämmande, att, så snart tvä eller flere bilda ettt på aktier ställdt handelsbolag, hvars reglor uppstäillas i enlighet med samma förordnings föreskrifter:, stadfästelse ä dem bör följa, om än sjelfva bolagets verksamhet i öfrigt stode i strid med hvad eljest om handels idkande i allmänhet stadgadt är. Äfven har utskottet, i anledning af förhällandet med Svanö bruksbolag hemställt, att rikets ständwer mätte hos Kongl. Maj:t göra underdänig framställining om behofvet af närmare bestämningar rörande de ändamål, för hvilka aktiebolag må stiftas. ) Beslutet om raserande af Christianstads ffästningsI verk. Utskottet hemställer huruvida icke rikets; ständer kunde finna lämpligt, att hos Kongl. Maj:t i underI dänighet göra framställning derom, att raserratide unIder fredstid af någon bland rikets fästningar r ej mätte företagas, innan rikets ständer öfver frågan c och hvad Idermed sammanhänger blifvit hörde. Utskottet meddelar härefter det slut, tilll hvilket utskottet kommit vid pröfningen af de serskiilda anmärkningsanledningar, som, utom dei det förregående anförda, till utskottets behandling Vitvit i vederbörlig ordning öfverlemnade. Sådane anlednimgar till anmärkning hafva blifvit anmälde: Af rikets ständers statsutskott mat statsräidet och chefen för sjöförsvarsdepartementet i anledining af uppförandet af fyrar på Koster och Ferder. Stats-utskottet, som lika med rikets ständeers revisorer, ansäg att, derest lämplig plats för merranämnde fyrar nödvändigt hade bort ä svenska kussten utIses, —hvilket dock, med afseende ä hvad i saken förekommit, icke kunde anses vara ädagalaagdt —, :;I deraf likväl ej bordt följa, att kostnaderne föför denJna från norrska sidan föreslagna och för desss sjöfart företrädesvis .gagneliga ;fyrbäksanläggning och dess framtida underhäallande skulle ensamt drabba svenska Istatsverket, helst fyringsmedlens otillräcklighet för I Sveriges egna behof visat sig äfven deruti, att flere Ji de norra länen behöfliga fyrbåksanläggningar i brist jaf tillgångar ännu. ej kunnat tillvägabringas, har, )på dessa grunder och då sälunda en större undfallenhet för anspråken från Norrige egt rum, än som med tillbörligt afseende på Sveriges sannskyldiga nytta och fördel är förenligt, ansett sig, med stöd af 30 4 2 mom. RB. O. böra detta ärende, jemte anmirkning I mot kontrasignanten af ofvanäberopade kongl. bref af den 15 Maj 1846, till konstitutionsutskotte: öfverlemna för den ätgärd, hvartill sakens beskeffenhet kunde föranleda. Konstitutionsutskottet, som från sjöförsvarsdepartementet på begäran erhållit ytterligare upplysningar i ämnet, har derigenom inhemtat, att kostnaden för nybyggnader af två fyrar på Nord-Koster, enligt ri, kenskaperna, uppgår till 45,919 rår 47 sk. 7 rst, hvaraf på tvenne lentille-apparater sig belöpa 21,590 Y riksdaler eller 10,7935 på hvardera, omkring 5000 , riksdaler för en blänkfyrsapparat med utvexlingsverk, samt att kostnaden för uppassning vid en bänkfyr för äret är något mindre, än för uppassninger vid en fast fyr; i följd hvaraf och dä, genom: den anbefalda SI förändringen af ena lentillen till blänkfyr, denna lenYtille är sasom kronans tillhörighet för andra dess beSi hof disponibel, en minskning i kostnaderne för fyrarene på Koster, ur denna synpunkt, genom förändrinigen uppkommit. Efter inhemtande af dessa upplysningar, har ut-Iskottet tagit ärendet under pröfning; och ehuru, hvad :hufvudsaken angär, utskottet finner de af statsutskottet yttrade äsigter icke sakna grund; dock som den rädgifvareätgärd, hvilken på sätt anförlt är, utgör föremålet för ifrågavarande anmärkning, ligger längt utom tiden för utskottets nuvarande granskningsoch pröfningsrätt, finner utskottet vid sädant förhällande den af statsutskottet anmälda anmärkning icke kunna vidare till nägon ätgärd föranleda. Af Johan Johansson från Örebrolän, motstatsrädet och chefen för civildepartementet, mot de efter sednaste riksdag dels i utkomna förordningar, dels anov ee I I 4 d