Aftonbladet – 30 april 1851, sida 2

syna, helst man känner mänga exempel på motsat:: n och på en verkligen ädel frikostighet. Vi nämna , etta, utan att för öfrigt deraf draga nägra vidsträckre slutsatser, enär det ostridigt mäste anses till-! öra agremangerna af det kungliga husets höga ställing, att kunna utöfra en sädan frikostighet, och: etta jemväl till en betydlig del ingär i beräkningen; F behofvet utaf anslagssummorna. 4 — Skandinaviska Naturforskare-sällskapets venska styrande kommitte har utfärdat injudning till Sjette Naiurforskaremötet, hvilket! ommer att i Stockholm börjas den 14 och lutas den 19 nästkommande Juli. Köpenamnsbladen, som i går ankommo, meddela! edan denna inbjudning — Wennersborgstidningen berättar att en ubskription der blifvit öpppad för uppresandet f en minnesstod åt den i kolerafarsoten aflidne indshöfdingen Paul Sandelhjelm. I — I engelska tidningen Carlisle Patriots läses ;ljande: thorsdags natt, den 3 April, afsomnade härjädes vid Castlegatan efter en längre sjukdom pro;ssorn i musiken, hr G. F. Orre, 63 är gammal. Ir Orres död har gifvit ämne för djup saknad inom n betydlig krets af vänner och bekanta, hvilkas vördad och tillgifvenhet han tillvunnit sig genom sina! ngenäma lefnadsvanor och sitt älskvärda väsende. äsom musikus hade han ett stort och välförtjent! ykte; och sjelf var han alltid särdeles förtjust vid e partier han utförde eller bidrog att utföra genom ina talanger och sitt muntra lynne. Han var född! Sverige i Christianstad; men hade haft sin bostad Whitehaven och Carliste nära 30 är. (Bore.) — I Götheborgs Handelsoch Sjöfartstidning läses n af ,ledamöter i Baptistförsamlingen, insänd artiel, hvari klagas, att icke blott från flera af deras rosbröder, kronooch polisbetjenter tagit dessas späda arn för att meddela dem en döpelse, hvilken icke r anbefalld i den Heliga Skrift, och dymedelst bevärat desse trosbröders samveten; utan att kronoinsmannen CO. J. Rylander i Berghems socken af Tarks härad genom exekutiv auktion hos torparne ohannes Andersson å Gullröd och Börje Eriksson å tyerna i Berghems socken, lätit försälja begges enda or, till gäldande af de besvär han sjelf haft vid afemtningen af desse torpares barn till dopet; hvilket jvittenser från Rylander utvisa. Äfven lärer en nära ika summa blifvit uttagen från åboen Lars Johansson Disarhult för ett så beskaffadt bestyr. De vilja cke gerna tro ett rykte, att kyrkoherden Johansson i 3erghem skall ämna att likaledes med lagens makt ittaga betalning för sitt besvär med döpandet af dessa jarn ; ty det kan omöjligen vara obekant, hvarken ör kyrkoherden eller hr Rylander, i hvilka högst orftiga omständigheter de båda förstnämnde män, ned sina mänga barn, äro, då de till deras försörande icke äga annat än väfstolen att anlita, hvilcen, säsom bekant är, gifver ät den trägnaste arbeare en alltför knapp belöning. Emellertid, säga le, kan ingen öfvertygas genom dylika åtgärder, att let kan vara Christi kyrka, som sämedelst behöfver ridmakthällas och förökas. — Ibland de anslag som statsutskottet föreslagit på nionde hufvudtiteln ,,Pensionsoch Indragningsstaterna,, förekommer ett till den förtjente, åldrige praktiske vetenskapsmannen professoren och riddaren Palmstedt. Då dylika anslags beviljande af hvarje samvetsgrann representant bör pröfvas efter de ifrågaställdes förtjenster, och detta för det närvarande blifvit en så mycket större pligt, som antalet af dertill anmälde och föreslagne personer icke är obetydligt, anse vi oss böra meddela några uppgifter om denne mans verksamhet, hvilka torde få anses bevisa att han förtjena en sådan national-belöning. Palmstedt arbetade i 10 ärs tid uti vår store kemists framl. frih. Berzelii laboratorium, och hedra des med dennes vänskap. I 34 är hade han s:sselsättning med fysiska och techniska vetenskapernas användande; var i sex är tid såsom delägare, styresman för de bekanta ke miskt-techniska fabrikerna vid Gripsholm, hvilka ä 1825 genom vädeld förstördes. Han egnade derefte sina studier och krafter ät ett större föremål, fäder neslandets industri i allmänhet. Kallades är 192! att i egenskap af direktör och förste lärare, frår början inrätta oeh sedermera leda undervisningen ocl arbetena vid den läroanstalt, som under namn a Chalmerska slöjdeskolan, i Götheborg allt seda! hösttiden år 1829 så mycket bidragit till technisk: utbildningen i vårt land. Palmstedt har, ifrån sin studietid på egen bekost nad gjort tretton utrikesresor, af hvilka tolf till Tysk land, Frankrike och England. Dessa resor hafva sednare tider företagits nästan hvartannatär, i afsig att följa fysiska vetenskapernas, technologiska under visningens och bildningens jemte industriens utveck ling och framgäng inom de tre länder i Europa, de dessa vetenskaper och deras tillämpning äro fullkom ligast utvecklade och uti oafbruten fortgäng unde begagnande af dels na, dels alltjemt förbättrad methoder samt arbetssätt. Derjemte har Palmstec under sina resor dels grundlagt, dels ökat så väl sin egna, som i synnnerhet Chalmerska slöjd-skolan betydliga samlingar af fysiska instrumenter, kemisk redskap, verktyg, böcker, kemiskt-tekniska produktc m. m. samt anskaffat denna läroanstalt förnödenht ter för vetenskapliga och techniska undervisninger hvarigenom till jemförelsevis läga inköpspriser, de värderika, dels oumbärliga artiklar kunnat anskaffa hvilket utan en sådan ätgärd och Palmstedts utrikt relationer med vetenskapsmän och teehnologer 4 kunnat ske. I Kostnaderna för dessa resor har Palmstedt enda kunnat bestrida genom det föga kostsamma och ova! ligt indragna lefnadssätt, som han under mellantide na fört och hvarigenom han af sina löneinkomst besparat de medel han af kärlek för vetenskaperr och begäret att kunna gagna sålunda användt, und ansträngningar som mängen gång erfordrat uppoffri: gar af helsa, krafter, omtanka och arbete. I Man tror sig känna det Palmstedts afsigt icke : att undandraga sig den allmännare nytta han äfv framdeles, såsom pensionerad kunde söka åstadkomm så länge helsa och krafter derför äro tillräckliga. ———— oo — Den vändning, som frågan om de til ökade anslaget på första hufvudtiteln, lv. s. om ett årligt apanage till Kronpri sessan i förra veckan tagit hos Borgar och Bondestånden, genom den der bi slutade återremissen, synes, enligt hvad al tecken gifva tillkänna, hafva äå högre ort v rit alldeles oväntad, och utgör ett nytt bev på det icke precist så lyckliga isoleringstil stånd, hvari dynastien befinner sig, afstäng Ifrån en verklig och fullständig kännedom o allmänna tänkesättet. Utan att inlåta sig Inåeaot Sterosifrande af de anekdoter. som f