Aftonbladet – 29 april 1851, sida 2

tem, att de skulle erlägga i skatt efter 2 art 12 rdr bko; uti bevillningsutskottets betänkand föreslås det tillägg att dylika handtverkar Iskola erlägga minst 2 rdr bko; hvaraf följer at Itill taxeringskommitttens godtfinnande öfver Jlåtes, att påföra dylik handtverkare högr skatt till hvilket belopp som helst. Ehuru genom pressen mångfaldiga gånge lanmärkning blifvit framställd mot det sväf vande och obestämda uti ordalydelsen af förr Ibevillningsstadgans föreskrift, om de perso ners taxering, hvilka gifva representationer I mekaniska konster, lindansning, konstridnin; Im. ms, eller sådane som kringföra och vis: I främmande djur m. m., nemligen att uttryc. ket med mera, lemnar ett alltför vidsträck fält för tydningen af detta stadgande, ha Idock bevillningsutskottet bibehållit den ick mindre obestämda och sväfvande ordställnin. gen o. s. v. uti det moment af i4 som angår konstberidares och lindansares taxering Uti samma finnes under rubriken: Tid ningsskrifvares, det tillägg gjordt att derunde förstås: såväl förläggare, som redaktörer och de ras biträden, för hvilka samteliga bestämmes en bevillning af fem procent af den inkoms de njuta. Under rubriken utländningar förekommer ut S 14 den förändring, att, då i förra bevill ningsförordningen stadgades: att utländningai som resa omkring i landet och för egen räkning, eller såsom utskickade för andra, utbjuda eller sluta handel, om utländska varor skola erlägga 50 rdr för tiden till och med 3 månader, samt för hvarje månad, som de derutöfver ämna i riket qvardröja, ytterligare 50 rdr, emot rättighet att af den för sednare tiden nedsatta afgiften, vid utresan återbekomma hvad efter stadgad beräkningsgrund för hel månad kan vara för mycket erlagdt; föreslår bevillningsutskottets betinkande deremot, att utländningar som resa omkring i landet etc. erlägga 75 rdr bko för tiden till och med 3 månader, samt för hvarje månad derutöfver 25 rdr. s SI har förut varit af den lydelse att, i händelse olika meningar uppstätt mellan taxeringsmännen och, vid anställd votering, rösterna äro lika, den mening skall gälla, som länder till den skattskyldiges förmån; uti betänkandet föresläs deremot uti samma paragraf, att vid ett så beskaffadt resultat af voteringen, den mening skall gälla, som länder till kronans förmån. S 88 ökar antalet af taxeringskommitteens medlemmar i Stockholm, från 48 till 50. Förut var denna kommitte sammansatt af 8 personer af ridderskapet och adeln, 8 af presteständet, 24 af borgareståndet samt 8 ståndspersoner; nu deremot föreslås af adeln 8, presteständet 8, borgareständet 8, samt 10 ståndspersoner, eller embetsoch tjenstemän som icke till nägot riksständ höra, hvaraf två från de förvaltande verken. I konseqvens härmed föreslås, uti 89, för Götheborgs taxeringskommitte i stället för .4 ständspersoner, 5 ständspersoner eller embets och tjenstemänr; för andra och tredje klassens städer: 4 ståndspersoer, eller embetsoch tjenstemänr, i stället för 4 ständspersoners; i Upsala och Lund 3 ståndspersoner eller embetsoch tjenstemän, i stället för 2 ständspersoner; alla öfriga städer: 3 ståndspersoner eller embetsoch tjenstemän i stället för: 2 ståndspersoners. Likaså föresläs utis 119, som afhandlar Stockholms pröfningskommittös sammansättning, i stället för 4 tåndspersoner, 6 ståndspersoner eller embetsoch tjentemän, hvaraf 2 från de förvaltande verken. 103 som förut var af följande lydelse: Af öfverstäthällaren och landshöfdingarne beror, tt till protokollsförande antaga den de dertill anse kicklig; kommande arfvodet för honom att af allnänna medel utgå, efter hvad i 14 stadgas. Taxeingslängden inom hvarje stad föres af den person, om det antingen tillhörer, eller magistraten dertill itser; o ar nu fått följande väsendtligt skiljaktiga innehåll: Öfverstäthällaren och landshöfdingarne åligger, dels tt till protokollsförande antaga den, de dertill anse kicklig, dels ock att för hvarje taxeringskommitte förrdna en eller flera kämplige personer, att kronans rätt lervid iakttaga och bevaka; kommande arfvodet för lem att af allmänna medel utgå, efter hvad i 121 s tadgas. Taxeringslängden inom hvarje stad föres af len person, som det antingen tillhörer, eller magitraten dertill utser.s 145, som bestämmer i hvilka fall befrielse från evillning efter 2:dra art. äger rum, innefattar det ( lägg att arfvoden i och för revisioner af stats-, i ankooch riksgäldsverken; arfvoden, som utgå enligt 1 21 , samt den ersättning, som, under namn af in( . 4 varteringspenningar, utgår till indelta armiöens befäl, ör bristande koraktärshus i deras boställen, befrias vän bevillning. Som 121 jemväl fått det tillägg att i 4 103 nämnde . ronoombud ätnjuta arfvoden af bevillningsprocenten, omma äfven dessa att för sina arfvoden ätnjuta berielse från skatt efter 2 art. ; Uti 1435 föresläs ytterligare att Posthemman, hvilka skjutsa mera än 6 mil ivec) an, eller 312 mil om äret för helt mantal, befrias : rån den i 23 stadgade serskilda bevillning.n LITTERATUR. ;