Aftonbladet – 29 april 1851, sida 2

Bevillningsutskottets betänkande angåend grunderna för den blifvande allmännc bevillningen, samt föreskrifterna för de ras tillimpning. Med ifrågavarande betänkande inträffar de märkliga förhållande, att blott uti en enda punkt (S 145 mom. 7 rörande posthemman) förslag förekommer till lindring för de skattdragande, hvaremot hela betänkandet röjer en tendens, att genom byråkratiskt inflytande så mycket som möjligt bevaka kronans intresse. Härvid har omtankan gått så långt, att uti g SI särskildt föreslås, attide fall, då vid taxeringskommittås votering rösterna äro lika för tvenne olika meningar, den åsigt bör gälla som länder till kronans förmån. Jemför man härmed betänkandets 88, 89, 92 och 119 ss, emot hvilka flera utskottets ledamöter reserverat sig. och hvaruti föreslås taxeringsoch pröfningskommittdernas förstärkande med emvetsoch tjenstemän, samt 103, enligt hvilcen det åligger öfverståthållaren och landsröfdingarne ratt för hvarje taxzeringskommitte örordna en eller flera lämpliga personer att kroans rätt dervid iakttaga och bevaka, och hvilka njuta skattefria arfvoden af utgående bevilluingsprocenten: så inses att ingen omtanka blifvit sparad att söka uppdrifva skatterna så vögt som möjligt, hvaremot intet afseende plitvit fästadt vid flera uti stånden afgifna notioner, åsyftande billig lindring i de skattlragandes börda, hvaribland må nämnas hr a J. Hjertas: att bevillningen efter 2 art. för andel och rörelse m. m. måtte nedsättas! rån 5 till 3 procent af den uppskattade in.omstsumman. De skiljaktigheter som förefinnas mellan rra bevillningsstadgan och ifrågavarande beillningsutskottets betänkande äro följande: Uti 8 14 stadgades i förra bevillningsförrdningen, rörande taxeringen af handtver-! are, hvilka utan mästerskaps eller burskaps ärfvande, erhållit tillstånd, att såsom förningsmedel åstadkomma handtyerkeriarbe