Aftonbladet – 28 april 1851, sida 2

ket ej utan stor svärighet skall kunna utgöra förade skatter, men som två stånd redan gifvit sitt ntyeke och då han föga hoppades af en Xlifvande tering i förstärkt utskott, ansåg han bäst at bifalla. Äfven förre vice talmannen Nils Pehrssor delade förres åsigter om det allmänna betryeket och orde om den ännu långt aflägsna möjlighetm af en idring i dessa bördor, särdeles i afseende få grundatterna, äfvensom angående förhoppningarne rörande atteförenklingsfrågan. Ehuru således all möjlig sparing oeh hushällning är af nöden, vore det likI svärt att säga nej till nu ifrägavarande anslag, lst man deraf kunde vilja sluta till nägon :rädande Usinnighet, oeh utlandet kunde få däliga begrepp 1 förhållandet mellan svenska folket och desss regeig. Under förhoppning att giftermälskomtraktet, uru det ej blifvit förevisadt, icke mätte imnehälla gra oförmodade bestämmelser för framtiden, oeh ende att besparingar i andra fall kunna jemna förNandena, gaf han sitt bifall till de begärda förjningarne. Johan Johansson från Örebro län kallade1sta hufdtiteln en klippa mot hvilken man ej kan undgå t tid efter annan stöta sig, och förmodade, att liwsom i ett visst land mannens kärlek till hustrun ätes efter den mängd stryk han ger henme, man os oss beräknar folkets trohet efter de summor det ter affordra sig. Han klandrade utskottet på det varpaste för dess tillgöranden och påminde deess medmmar att de dock hvar för sig äro svenska folkets presentanter och säsom sådana skyldiga att bevaka na kommittenters bästa. Nils Jeppsson från Skåne fann det ömmande att ej unna bifalla frågor af denna grannlaga beskaffenet, men han ömmade äfven för den stora allmänctens bekigenhet och ansäg det tillhöra en represenint att akta det icke folket förtynar under birdornas mmgd. Östman, som delade samma äsigter, anmärkte helt aivt huru frägan om beviljande afnya summor stode la tillsammans med de just vid denna tid pägående utmätningarna för bristande kroneutskyldero. Petter Claöseon ville ej motsätta sig bifall tilll den I:dra punkten, då två stånd redan afgjort denssamma, nen å den 4:de mäste han yrka återremiss. Strinnlumd påminde att H. M. Drottningen säsom cronprirsessa uppburit 20,009 rdr, hvilket utgjort moivet för utskottets tillstyrkände, oah hvartill äfven van önskade bifall. Den 4:de punkten hade han dersmot inom utskottet bestridt och gjorde det in, då len tillkommit på enskild mans framställning, ty velerbörande komme sålunda i förbindelse hos :n enkild motishär, och om sädant finge fertigä, skulle nart en mängd lycksökare framkomma med enahanda förslager i samma afsigt. Pehr Nilsson från Skäne begärde återremiss ä begge ounkterne, under åberopande af David Andersssons reservation. Johannes Nilsson från Maknöhus lån ansåg alla anslag endast böra tillkomma Konungen, Kronprinsen och deräs enkor, oeh att de serskfida anslagen till deras gemåler oeh arffurstarne borde imbegripas derunder, hvaremot alla serskilda poster för hästar, ved, kol ete. borde ingå i hofhällningssumman. Han beräknade äfven att Sverige å demna hufvudtitel betalar 54,000 rdr för mycket, och Norge samma summa för litet, och han trodde att norska folkets stolthet ej skall tillåta det medgifva Sverige denna öfrerlägsenhet, lika livet som det gifvit efier i frågan om unionsflaggan, hvarföre han önskade proposition härom på storthinget. Han framställde alltså för egen del fullkomlig vägran till de äskade förhöjningarma och yrkade återremiss på utlåtandet i dess helhet. Lars Rasmusson från Bohus län anmärkte, att om giftermälskontraktet är så diplomatiskt att det ej kunnat uppvisas för statsutskottet, vore han äfven fallen för att anse folkets penningar lika diplomatiska, hvarefter äfven Svartling, Lekberg, Jöns Mäånssor och ISandberg talade för återremiss. Sedan härefter 1:a punkten blifvit bifallen, framställdes slutligen proposition på den 2:dra, hvarvid Anders Eriksson från Elfsborgs län förklarade sig instämma i Jan Perssons och Uhrs yttranden och yrkaIde återremiss, utan att dertill hafva tagit ingifvelse Ihvarken af något ständ, ejheller af tryekpresser eller nägra förvridna individer, utan af sina komnittenters uttryekliga önskan. Anders Andersson frår Skaraborgs län afgaf enahanda votum oeh David Andersson tillade att giftermålskontraktet ej behöfde omtalas, endast Kongl. Maj:ts nådiga vilja; men han Ivar rädd att ett blindt bifall till blotta äberopandet af kontraktet skulle gifva ett farligt prejudikat för framtiden. Den begärda summan har ej så mycket oroat mig, tillade han, den gär nog igenon vär Ibön förutan. Punkten återremitterades. Vid 4:de punkten anmärkte Anders Eriksson frän Elfsborgs län att utskottet gått vid sidan af grndlagen då det utan föregången proposition eller motion framkommit med sitt förslag, hvarefter äfren denna del äterremitterades. Öfrige punkter biföllos. tl — På e. m. förekom andra hufvudtitele innefattad i statsutskottets utl. n:o 83. Vid andra punkten häraf, i anledning af Bengt Gudmundssons metion om in, dragning af krigshofrätten, uppstod en långvarig; dis Ikussion. En mängd ledamöter yrkade äterremis:s under önskan att utskottet, innan det afgjort frågam om . lanslaget, bort sammanträda med Lagutskottet för at 1 besluta om den föreslagna indragningen; andra anh Såg0 anslaget ej kunna vägras sälänge ieke statsnake terne ännu afgjort att krigshofrätten skall uppiöra, n och då slutligen denna del äterremitterades, resrvc). rade sig Ola Månsson, Rutberg och Carl Ersson Emot 3:e punkten, rörande anslag till reparatoner ä länsoch kronohäkten, uppträdde Sahlström, anjmärkande faran att få bestämda anslag förvandade u Hill förslagsanslag, hvars belopp kunna bli obegängsade. Har åberopade lektor Wallmans reservition n och yrkade åtosremiss. Flere ledamöter hade sanmsa äsigt, hvarföre punkten återremittersdes. t Efter någon diskussion bifölls den 4de, äfversom alla de öfriga. Statsutskottets utl. n:o 84, afhandlande tredje huf tvudtiteln, bifölls, sedan likväl en mängd Iedamöter yt ta trat önskningar om inskränkning i utgifterno för: di Iplomatiska eorpsen. Af samma utskotts utlåtande n:o 85 med fjerd na hufvudtitelr, medhanns endast 1:a punkten, rörand af herr Stjernsvärds motioner, i anseende till den läng eVariga debatt som derom uppstod. Man fann ansla Igen på denna hufvudtitel vara bland de mest betur od Bande och yrkade i en mängd säväl skriftliga sor 1 mundtliga anföranden återremiss å denna del, åbe sf. ropande herr Falhems afgifna reservation. Sahlströr de jänsäg 1:a punkten så försigtigt uppställd, att seda . utskottet kringgått herrar Stjernsvärds eeh Falhem en förslager, skulle afgörandet af en eller annan af? dc a följande puakterne helt oeh hället rubba deras org: u. nisationsplaner; men Strinnlund anmärkte att Stat er utskottet ej ensamt kunnat afgöra dylika frågor, :oc att det ej i oeh för staisregleringen ägt rätt att san Imanträda med IZkonomiutskottet. n-) Vid anställd votering blef pumkten med 41 röst emot 37 återremitterad, ra Doktor Sandbergs anförende i Presteståndet, vi i föredragningen af första hufvudtiteln. eUnder förmedan att högv. ståndet såsom vanig sa Önskar undvika diskussion om anslagen till första hi Ihudtiteln, anhälle jag blott att nu få yttra nåjr