damöter i hofrätt, vidhållit sh t förut afgifaa yttrande i afssende på den kongl. proj Ositionen, men förändradt redaktionen, samt tiilstyr. xer att Rikets Stänler, med afslog å Kongl. Maj:ts nådiga proposition, aåtte basluta att 3:dja och 4:de m ?Maf 23 kep.4 I Rättegånesbalken, sådana de lyda ! kongl. förordvisgen den 48 April 4849, skola er hålla följande ydelse: I hofrätt m3 fem ledamöter utgöra a Mfört anil, så och fyra, der tra af dem om slutet 0298 å70. He R. T. Cederschiöld har reserverat sig o Cb vidhållit sin förut yttrada mening, att i hofrätt skola re ladamöter döma i hvarje mål; men darja nt? ör den händelse, att det skulle anses vara för ko. 7 rätternes anseende alldeles nödvändigt att de åönandes ental jemväl får vara större än tre, framsällt följande alternativ-förslag: I hofrätt dömes af fem ledamöter, så ock af tre, der alla om slutet ense äro Gsom godkönnsndet af detta sednare försleg skulle åtminstona den fördel vinnas, ej allenast att att maximum och ett minimum uti de dömandes antal derigenom bestämdes, utan äfven att detta anval alltid blefve udda. Ekonomiutskottets utlåtande JM 73, i anledning af väckt motion, om tillägg till kongl. förordningen den 8 Maj 1849, angående sättet för kungörelsers uppläsande i kyrkorna, afstyrker förändring i det nu öfliga sättet. I MM 74 tillstyrkes Rikets Ständer att icke taga aefattning med en motion om tillsättande af en distriktläkare i Åsele L2ppmark. I JM 75 afstyrkes en motion 8f Johannas O!sson frin Wermland, att kronoskjutsskyldige icke måtte iläggas skjusa långt in i andra lår. I M 76, i an!edniag af återremisser från tre stånd af Betänkandet JM 14, angående beredande af tillzång på duslig vsccin, har utskottet frångått sitt förra detaljerade försleg och endast tillstyrkt, att hos K. M. anhålla, det K. M. täcktes i nåder endefsalla dess; sundhetskollegium att afgifva underdåaigt förslag till de tillägg och förändringar i nu gälanda författningar, rörende vaccinationen, som må anses behöfliga, samt i öfrigt angifva de åtgärder, hvilka, enligt vunnen erfarenhet, så inom som utom riket, fionas ändamålsenliga till befrämjande sf denaa för allmänna helsovården vigtiga angelägenhet. I M 77 har Utskottet i enledning af återremisser från Adela och Borgareståndet af betänkandet JM 46, fom Prestestågdet afslagit, men Bondestårdet bifallit, och hvari utskottet föreslagit, att Rikets Ständer skulle hos Kongl. Maj:t anhålla, det förordnas måtte, att vid elementarläroververken och fotkskolorne endast sidane katecheser må begsagnas, i hvilka språken, antingen da voro hemtade ur allmänna kyrkobibela eller ur den af erkebiskop Lind blom begagnade öfversättning, voro införde till samma vidd och omfattning, som i den år 1840 utgifsa katechesen, nu tillstyrkt Adaln och Borgareståndet att sig i Bonrdeståndets beslut förena. Prosten N. Wallin och doktor Abr. Nordström hafva reserverat sig emot utskottets beslut. I JM 78 har utskottet afstyrkt en motion om nedsättande af en kommitut till granskning af den nu Zsällande Lindblomska katechesen, handboken och psalmboken. I M 79 afstyrkes en motion om utfärdande af instruktion för länsmän. Utskottets skäl äro af den egna beskaffenhet, att vi anse oss böra meddela dem. De äro nemligen föjande: Förevsarande ämne behandlades jemväl sistlidne riksdag, på grund af väckt motion, af allmänna Besvärsoch Ekonomi-utskottet, som likväl afstyrkte bifall till förslaget af den anledning, att frågan redan länge utgjort föremål för Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet, samt numera, sedan vwvederbörande blifvit i ämnet hörde, lärer vara beredd att, i den mån ärendets vigt och omfång sådant medgifva, Kongl. Maj:ts nådiga pröfning underställas, hviket utlåtande vann samtlige rikssiåndens bifall. — Då berörda skäl fortfarande (3 år efteråt?) måste härvid anses gällande och U:iskottet för sin dal, derförutsn hyser betänkligheter, huru vida meddelande af instruktion för länsmän är af bebofvet påkalladt, finner Utskottet någon anledning icke vara för handen att understödja motionärens örslag; hvadan utskottet hemställer, att ifrågavarande motioa icke må till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda. I JM 80, i anledning af en motion om beredande af lättned vid försändning af böcker från en och till annan, har utskottet hemställt att den icke må till någon fikets Ständers åtgärd föranleda, I JM 81, afstyrkas alla af prosten Caattingius föreslagna förändringar i kongl. förordningen om prestval af den 4 April 1843. I M 82 i anl:dnving af väckt fråga om bestämmande af företrädesrätt till befordran för juriskandidater, har utskottet ansett siz böra tillstyrka, att Rikets Ständer, som funnit det Kongl. cirkuläret a! den 3 Februsri 1813 icke kunna medföra den kreftiga uppmuntran till mogoade vetenskaplig: studier, som dermed varit äsyftad och som synes Rikets Ständer önsklig, måtte anhålla, att Kong!. Maj:t täcktes meddela för detta ändamål afsedda förnyade stadganden om de företräden, som vid befordringar böra tillkomma dem, hvilka i aflegda examina eliter på annat sätt visat sig iznebafva en högre juridisk bildaing. Håremot har hr Bråkenhjelm reserverat sig. I M 83 har utskottet tillkännagifvit åt Ridd. och Adeln, att tre .tånd bifallit det af adeln återremitterade utlåtandet J4 60, argående tidningsreferenter. I M 84 har utskottet .fstyrkt en väckt motion om befrielse för klockare på Gottland från skyldigheten, att till kyrkoherdarne utgöra onera för innehafvande boställsjordar.