Aftonbladet – 11 april 1851, sida 2

f(ru Möller, lås iru Molt,ceceh iru Sandeberg, las fru Söderberg, hvilket torde iakttagas till rättelse. ——E— — — Folksångföreningen gifver om söndag, till förmån för sin kassa, en vokaloch instrumentalkoncert uti nedra börssalen. Programmet är ganska omvexlande, och man har skäl förmoda, att herr Jabnkes vackra bemödande röner uppmuntran från publikens sida. ———E—AÅÅ— Följande artikel i Bore för i dag anse vi oss böra reproducera, såsom upplysande om ett förhållande, hvilket vi icke kommit att i engelska tidningar observera. Artikeln är afl följande innebåll: I anledning af den kong! propositionen om differentialtullarnes upphäfvande för från transatlantiska och ostindiska harcnar importerada varor, har från åtskilliga håll, särdeles i några reaktionära tidninsar, insinuerats, att denna proposition vore ea eftergift för några från engelska regeringen framställda, för vår neationslkänsla sårande hotelser. Osktadt man för ett sådant påstående ej hor att åberopa nåara faktiska förhållanden, som kunde deråt gifsa något slags sken sf sannolikhet, och det således kunde anses öfverflödigt att upptaga till vederläggning en iosinustion, framkastad för att verka hvad den kan i enskilda intressen, så hafva vi dock ej velat lemna förhållandet helt och hållet oanmärkt. Bästa beviset för orimligheten af påståendet om hotelser från engelska regeringens sida, för att inverka på vår tull-legstiftning, lemnar en af de sednare dagarnes örbandlingar i underbuset, der lord Palme:rston, i sn med den ifrågavarande liksrtad fråga, uttalade orinciper, såsom rättesnöre för engelska regeringens bandlingssätt, hvilka utgöra raka motsatsen till det system, man velet påstå denna regering hafva iaktcegit i afseende på Sverige. Frågan rörde dan förhöjda tull, som spanska regeringen pålsgt med engelska fariyg till spanska hamnar importerade varor. Ea Jedamot af underbuset yrkade, det huset, i anledning häraf, måtie besuta repressalier med spanska skepp i ecgelska hamnar och derigenom tviega Spsnien till upphäfvande af denna differentialtull, hvilken, enligt hvad som härvid upplys:es, satte engelska skepp icke endast i ett ofördelaktigare förhållande än inhemska, utan ofördelaktigare än till och med andra främmande fertyg, cch derfgenom betydligt skadade enzelska hendeln. Allt detta oaktedt yttrade dock lord Palmerston sig emot det föreslagna beslatet, förmenande det vara hättre att låta Spanier, som ännu står långt tillbaka i handelspolitiskt afseende, komm? till inseende af den skada det sjelft gör sig genom sådana åtgärder, och hoppas, att ett fortskridande på den väg, Spanien liksom Portugal nyligen beträdt senom åtskilliga tullindringars införande, äfven skall medföra upphäfvandet af den ru ifrågavarande differentialtullen. Efter dessa förklaringar återtog mouionären sitt förslag och frågan förföll. — Då nu i etta fall, der, efier hvad allmänt erkändes, engelska handeln verkligen skadades, man ser att Englands regering dock följer sådana grundsatser, huru orimligt vore det icke då att tro, det den mot Sverige skulle tillåtit sig hotelser i afseende på en tullbestämmelse, deraf det stode engelska fartyg fritt att, i fail den komme att qvarstå, draga samma fördel som våra egna fartyg.n — —RE — Posttidningen meddelar i går en rätt egen rättegångsfråga, som nu är under handläggning i Svea hofrätt. Saken rörer neml. en konkursmassa, som vill begagna sig af den, såsom det eljest synes ganska enkla omständigheten, att en privatbanksassociation måste bevaka vid proklama genom en peson, och icke låta hvarje bolagsman bevaka för sin andel, för att undgå Ibetala en skuld till Mälareprovinsernas enskilte Ibank. Bankens ombudsman hade, med anledving af reglementets stadgande att han eger Itala och svara i alla banken rörande mål, med ed fästat fordringsanspråket. Detta bar ock Jrådhusrätten ansett tillfyllestgörande; men konkursmassans syssloman påstår, att bankens kamerer bordt göra det. — Påståendet gifver anledning tro, att om kamereraren gått eden, I säkerligen det förvandlats dertill, att ombuds-Jmannen, enligt reglementet, bordt i stället Igöra det. — so— ) — I Göteborg har, under namn af Zephyr, Jen veckotidning börjat utgifvas för skön konst loch litteraiur; och bafva redan 9 nummer deraf Åvisat sig i det allmänga. Då föreögag af detta Islag i Sverige höra til sällsyntheterna, är det allt skäl att fästa uppmärksamheten derpå, med önskan att utgången måtte blifva lyckligare än Ihvad som kan sägas hafva varit fallet med itIskilliga föregångare på detta fält. Biand de Isköna konsterna synes musiken vara den, hvaråt Zephyr mest egnar sig; likväl läsas i de hitItills utgifna numrorna äfven artiklar och no,Itiser i och för målarkonsten. Således öppnas det hela med en biografi öfver den engelska landskapsmålaren Richard Wilson, som lefde 11713—1783. Strax i andra nummern får man ,göra bekantekap med en skizzerad skildring Jöfver den store kontrapunktisten Job. Seb. Bacb, och den resa till Dresden, hvarvid bans utomordentliga orgelspel för den stora verlden egentligen först blef bekant under den art musikaliska tvekamp, som der uppstod mellan IBach och en anvan musiker. — Hvad som sedermera både med nöje och nytta läses i Zesphyr är en samling Musikaliska Hemoch LetInadsregl!or, hemtade ur Rob. Schumanns Album fär die Jugend, och som genomgår flere nummer. En artikel i M 7, berörande frågin om ) ett nytt Thealerhus i Göteborg, står närmare Idet samhälles intressep, hvarest tidningen utI gifves, och väcker derföre såkert der sympajtier. Trenne projekter lära vara å bane i och l i MW w I för det nya tbeaterhusets plats; nemligen 1) utsnför Gamle Port; 2) Brunnsparken eller Gamla Jernvågen; samt 3) det nuvarande oIdugliga, theaterhuset, som genom ombyggnad Jåkulle kunna sättas i tillstånd att begagnas. Riksdagen. I Vi omnämnde i onsdagsbladet, att i Bormana tåndat ha Doled wuttrat oc) I ävnladning af