Aftonbladet – 10 april 1851, sida 3

ännu icke af den andra statsmakten pröfvad och bifallen, konstitutionsenligt tillämpas? RÄTTEGÅNGSocH POLISSAKER. Då i dag protokollsjustering försiggick inför rådhusrättens 35:e afdelning uti tryckfrihetsmålet emellan grosshandlaren Philipsson cch v. motarien Franz Sjöberg, anmälde stadstjenarne att de ej kunnat med kallelse anträffa hr häradshöfding Andreas Möller, hvilken är utsedd till juryman i målet, derföre ati han vore utrest till landet, hvarföre domstolen biföll Sjöbergs begäran att på egen bekostnad föranstalta om kallelsens delgifvande. Någon stund derefter begärde Sjöberg företräde och anmälde atthr Möller nu vore irättens förmak uillstädes, hvarefter han inkallades och underrättades om det förtroende han erhållit, hvarpå hr Möller svarade: att då han icke kunde uppgifva laga förfall, ensåg han sig böra emottaga kallelsen, hvarföre juryn nu är komplett och kommer om lördag kl. 42 f. m. att sammanträda. Nytt tryckfrihetsåtal ex offieio. Stadsfiskalen, vice häradshöfding d: Berg har i dag till rådstufvurätten ingifvit följande: Stämnings-memorial! Det hos Rudolf Wall här i staden tryckta samt onsdager den 2 i denna månad bland allmänheten utdelade M 5 (14) af tidningen Rätt och Sanning på allvarp ipnebåller, i en å sista sidans första spalt, under rubrik Åtalet för uppmaning till uppror intagen artikel, sådane dels smädlige uttryck om vissa till namn uppgifoe jurymän i ett nyligen aflömdt tryckfrihetsåtel, samt om den domstol, som dere af dem utsett, dels ock i sllmärhet lögnaktig uppgifter och vrängda framställningar, hvilka h. ex. herr justitiestatsministern ansett gemensamt innefatta de i 5 8 8 och 12 mom. Tryckfrihetsförordningen uppräknade förbrytelser, hvarföre åtal genom allmän åklagare borde anställas emot utgifvaren af tidoingen Rätt och Sanniog på allvar,, förre landsfiskalen Johan Axel Bråvik; i följd hvaraf höglofl. justitieizanslersembetet, jeraväl med fåstadt afseende derå, att belgden af det kall, juryn utöfvar, ovilkorligen fordrar att de personer, hvilka dertill blifvit utsedia, icke må kunna, för deras förmod:de utlåtanden, 1 mål, gom juryn haft att handlägga ansvarsfritt offentiigen smädas och skymfes, uti en nästlidne gårdag aflåten skrifvelse förordnat mig att emot ansvarige utgifvaren af förutnämnde tidning för innehållet af ifrågavarande, uti bifogad! nummer af samna tidning förekommande artikel, åtal i laga ordning anställa. Till åtlydnad bäraf och emedan uti förberörde uidniogs artikel emot dels Stockholms rådhusrätt: 4:de afdelning och dels hrr regementspastor Dahlfeldt, grosshardlanden Palmgren, riksantiqvsarieoa Hildebrand, hofapothekaren Sprinchorn, lagmannen Tauvon och vice häradshöfdingen Söllscher, hvilka såsom jurymän valde, de tvenne förstnämnde af domstolen, de trenne näst derefter följands af un dertecknad aktor och den sistsämnde af tidningsredaktionens den tiden ansvarige utgifvare, i och för denna deres befattning måste såsom domare anses, förekomma serdeles smädliga yttranden: 1:0 Emot domstolen om väld vid valet af jurymän uti den insinuation som innefattas i perioden från och med Ehurup — — — till och med — — omedlen; och 2:0 Emot samtlige ofvannämnde jurymän ej blott nästförutnämnde period än jemväl uti den derefter följande från och med Såsom pensionärer må nämnas, — — — till och med — — tillkomma denna heder, samt dessutom kela tidningsartikeln genomgår lögnaktiga uppgifter och vrängda fremställningar, till ex. hvarpå må anföras dels såsom lögnaktig den uppgift, att hr Hildebrand vore pensionär och f. d. riksantiqvsrie: epitheter, hvilka beggedera äro destomera obshörige, som Hildebrand innu innehar riksantiqvarie-embetet och veterligen Ingen pension; dels såsom vrängd förekommer den framställning, att hr lagmannen Tauvon innehtr en af gunst beroende pension, hvilken framställning fö:efinnes desto heldre vrängd, fom den ersättning br Tauvon vid lagmansembetets indragning, för förlorade inkomster, fått sig tillagd, på enshinda grunder som öfrige dåvarande lagmän, icke kan anses utgöra någon personlig ynnest eller ett gunstbevis, som berörde ersättning rättsenligt icke lärer kunna bonom beröfvas; — får jag förthy begära att förre landsfiskalen Johan Axel Bråvik måtte varda keliad och stämd till Stockholms Rådhusrätt, att dels efter 3 8 8 mom. Tryckfrihetsförodningen jemförd med 18 kap. 8 S Missgerningsbalken, sådan den lyder i Kongl. Förordningen den 20 Januari 4779 för de i ofvannämnde tidningsartikels omförmäldte delar hafde swnädellige yttranden mot ej blott domstolen, Stockholms rådhusrätts 4:de afdelnieg i och för randläggningen, än jemväl mot ofvan uppräknade urymän i och för bedömandet af ifrågavarande ryckfrihetsåtal, åläggas böter samt ett derjemte inör rätten göra såväl ordförande och de ledamöter nom Stockholms rådhusrätts 4:e afdelning som delagit i handläggningen af nämnde tryckfrihetsmål, om ock förbemälde jurymän offentlig afbön; och iels att, enligt 3 8 42 mom. Tryckfrihetsförordningen, böta för det han, på sätt förutnämndt är, i af. jeenda på hrr riksantiqvarien Hildebrand och lagmannen Tauvon gjort lögnaktige uppgifter och vrängda framställningar; hvarförutan påstås att det talade tidningsnumret må varda konfiskeradt; och som förre landsfiskalen Bråvik, i sin egenskap sf atgilvare af sagde tidningsnummer, enligt 4 7 nom. af Tryckfrihetsförordningen, framför andra bordt vara angelägen om ett rätt bruk af tryckfriicten, får jag slutligen yrka att alla da bötesbelopp, vartill ban, efter domstolens bepröfvande, i följd af ofvan åberopade legrum, kan enses skyldig, måge estämmas till dubbelt belopp emot hvad i allmänhet tadgadt fianes. S:ockholm af Stadsfiskalskontoret d. 8 April 1831. Fr. W. de Berg. — Sistlidne Tisdag förevar åter på rådstufvurätan ma, er AA