Aftonbladet – 10 april 1851, sida 2

-IoFjellbruden utfördes af m:ll Jacobsson. Slutligen afsjöngs, med friskhet och lif, åtskilliga alnegermelodier af hr Lundberg, kostymerad som -neger. Bland chörerna, dirigerade af hr Höijer, alanslog en gottländsk folklek genom sin ori: rIginella rythm och det omsorgsfulla utförandet al Tvenne tablåer, anordaade af hr Salmson — tiden ena: Johan Banr, natten före hans afrättnlning; den andra: Gustaf Adolfs och Maria Eleo-Jnoras möte i Erfart — voro rätt lyckade Galleriet, innehållande en rik samling af taflor a loch konstalster, erbjöd de mest omvexlamde -I föremål. Så t. ex. hade man tillfälle att Ibe. Ttrakta en ring, som tillbört Carl XII, mned hans i densamma infattade porträtt; figurrer skurna i trä med mycken artistisk fines; a I — bönder i Hasslidalen i Schweiz, hvars lbe. I folkning lär bestå af ursprungligen svenska wutI vandrare; skulpturarbeten af Sergel, m. f1.; tafIor af Ehrenstrahl, Belanger, Pasch, Tessin åc. Isamt af nästan de flesta bland våra bästa nu lefvande artister. Den tryckta katalogen upptog öfver 150 numror. En komedi, som varit Ppåräknad att uppföras och som skulle utgjort Jaftonens piece de resistance, hade af inträffa de Thinder måst inställas. Hr A. Gehrmanns Soire. Den ställning hr Gehrmann intager såsom artist, betydelsen och värdet af hans talang hafva redan sedan decennier blifvit faststäl!da och erkända. Oss återstår blott den iakttagelsen, att tidens hand ej lörlamat energien uti hans uttryck, konstnärslifvets ofta mörka skiften ej dämpat den genialiska eld, som så ofta hänfört hans åhörare. Renmast uppenbarar sig Gehrmanns talang i Bernhard Rombergs concerter samt i Beethovens ensemblestycken; myligen hörde vi honom i tvenne herrliga triior af sistnämnde mästare, och denna afton gaf hian Rombergs ypperliga H-moll-concert med dlet talande uttryck, i den grandiösa styl, som Romaberg fordrar af sina exekutörer. Tyvärr kunde effekten af detta, likasom af flera andra nummer, endast blifva ringa, emedan den rika in-strumentationen miste reduceras till piamaekompagnement. Herr G:s öfriga nummer: voro: Kummers Singsecen-concertino, Le Troubadour, af Romberg, samt en Fantasie öfver Auberska melodier, af Lee; i alla utvecklacde han en lika originell som sann uppfattning. Hr Meyer biträdde denna afton med siin briljanta Troisizme Air varies, den han wtförde med den färdighet och elegans, som så fördelaktigt utmärker hans spel, och hr Hasert gaf Thalbergs Sonnambulafantasi på ett talan;fullt sätt; önskvärdt hade blott varit, att år: H:s val fallit på en mindre smaklös och mea sammanhängande komposition. Ett här ej förat hördt ensemblenummer var en pianotrio af Chopin (G-moll, första satsen). Chopin har i den fria etydstylen onekligen visat prof på en liflig, fast något ensidig fantasi; i de strängare klassiska formerna har den lemnat honom i sticket, åtminstone att döma efter detta proifstycke, som hvarken röjer någon synnerlig förmåga i uppfianingen eller konst i genomförandet. Trion utfördes med mycken vård af hr Hasert, Meyer och Gehrmann. B!and sångnumren nämna vi i första rummet ett herrlig sopran-aria af Händel, sjungen med mycken pietet af fröken Indebetou, samt Sångenn, en för sin enkla skönhet allmänt känd och älskad melodi af Nordblom (text af Grafström) samt varierad af honom sjelf. Den sjöngs af m:lle Nordblom med ett ganska ädelt och känslofullt uttryck. Dessutom gaf fröken I. den bekanta Casta diva, hvars artistiska före:drag väckte mycken sensation, samt en melodisk romans af Josephson. Denna tillställning var, i likhet med en octh annan föregående, ej talrikt besökt, hvartill or:saken mindre bör sökas i någon likgiltighet hos publiken för utmärkta talanger, än fastmera i den tomhet, som uppkommer, då soiren göres till ett ofullständigt surrogat för konserten. Soirn bör uteslutande egnas åt kammarmusik; den integer då en lika sjelfständig plats som konserten, och skall, under förutsättande af ett artistiskt arrangement, lika litet som dennia sakna en allmännare uppmärksamhet. ——