Aftonbladet – 10 april 1851, sida 1

Article Image
I och det vänskapliga förbållandet med utländska makter, nemligen vissa i England vistande flyktingars verksamhet. Hain vorce långt ifrån att vilja angripa skyddsrät!en, somm så fulikomligt motsvarade lynnet hos ettså upplyst högsionadt och mäktigt folk som diet engelska. Men det förstås inunder att skydidsrätten förpligtar dem som å njuta den, att iicke förehafva några intriger emot andra stater. Denna grundsats vore så tydlig, så allmänt erkänd, att talaren icke behöfde förlora mågot ord sä:skildt derom. En så kallsd cemtralkommitte för Talien hade likväl i England föreslagit ett offentligt Jån, med uppgifvet ändarmål att återställa republiken i Rom; taleren iinnehade sjelf några aktier, under-krifona af en karl, som tecknar sig Mazzini. Talaren hyste icke den dåraktiga tanksn, att någon kunde på denna väg bekomma mycket penningar i England: engelska folket ägde mera fallenhet för att hvifta med hattarne och skrika om frihiet och jemnlikhet, än gifva penningar för friheten och jemnlikheten. Men man har berättat talaren att detta lån baft betydlig framgång i Frankrike och skulle fått ännu större, om icke polisen lagt sig mellan. Afven i Genua såldes lånobligatioaerna på öppen börs. — Dessutom fiones här i England en centralkommitt för europeiska demokratien, hvilken nyligen gifvit samtliga demokraterna i Europa detafskyvärda rådet alt handla lika s:md-ägtigt och samlidigt som deras fiender, om de ville segra. I denna kommitte represeateras Italien af Mazzini, Tyskland af någon, hvars nama lorden icke för ögonblicket erinrade sig, Polen af er bekant polack, Frankrike af en ännu mera bekant person, Ledru Rollin, som utgifvit en smädeskrift öfver engelska styrelsen. Ungerska kommittcen hade, med underskrift af general Klapka, utfärdat en uppmaning till sina i den österrikiska armeen i Italien insatta landsmän, hvilken måste vara högst oangenäm för den kejserliga makten; och vid en nyligen hir anstäld festmåktid hade talare fällt ganska ogynnsamma omdömen öfver det kejserliga hus:ts manliga och qvinnliga ledamöter. Ett åtal inför domstol ansåg lorden icke tär rådligt; det fupnes dessutom en: vida kortare och mera praktisk väg: förpyelsten af förordningen emot utländningar. Lordlen vore långtifrån att yrka densanimas verkliga tillämpning; han trodde hennes tillvaro redan vara nog för att göra slut på dessa förehafvanden. Lorden tillät sig att särskildt påkalla uppmärksamhet för den instundende slöjderpositionen. Redan nu visas här många hundra utländningar, vapenkunniga, stridsvana och fallna för förtviflade till ag; inom få seckor kunna deras leder vara fördubblade, ja tiodubbla, utan att väcka misstaskar. Till Frankrike bar redan, såsom man berättat lorden, en anvisning afgått att hitsända himdlingens män. Lord Greys svar är förut anffördt. Så väl öfver denna interpellation, som omröstningen angående lagförslaget mot de pååfliga biskopstitlarne, meddelar en engelsk korrespondent följande närmare upplysningar. Den minoritet, af 95 personter bland 533 omröstande, hvilken i underhwset satte sig emot tiieliörbudet, bestod af de brokigaste och annars mest oförenliga elementer. Den utÅejordes af de mest bekanta radikaler, jemte irländare och puseyiter. Irländarne gå blindt ärenden åt det katolska prestparti, som outtröttligt arbetar på alla andra troslärors utrotelse; puseyiterna likna deras själsförvandter loch visa den största fördragsamhet att ej säga vördnad för katolikerna, dem de erkänna för -Jemot alla andra trosbekännare. När förespråkarne för bandelsfrihet och parlamensreform, brr Fox, Walms!ey, Bright, OConnor, 0. s. V., betraktade sitt sällskap i minoriteten, kunde de verkligen hafva skäl att missstänka något fel i sin politik. Lagförslaget skall likväl fornmuleras till lag i en parlamentskommitt, och ssannolikt kommer anglikanska kyrkopartiet då att infoga skärpande förbättringar och attt återställa de ilnu utstrukna kontrollerna på teestamenten till katolska kyrkan och på klosterwäsendet i England, m. m. De kontinentala stormakternas sändebud ribafva i går låtit öppna det parlamentariska 1 fälttåget emot de politiska flyktingarne; det . Iskedda naturligtvis i Öfverbuset. Deras språkrör der är lord Lyndhurst. Sin hemställan om återupplifvandet af förordningen emot utländningar inledde han, efter wedertagen sed, med en försäkran om att skyrddsrätten vore honom helig. Sedermera företcog han sig att ejför deras herrligheter uppenbara en mängd saker, hvilka länge varit bekantta för hvar och en, som läser något annat blad än Morning -IPost (svarar ungefär mot Stockholms Morganelblad). Ja, han befann sig i besittning af bandlingar, nämligen centralkommittens proklamaaltioner och Moazzinis låneobligationer, bland s)hvilka de förra ganska regelbundet stått att läsa hvar vecka i Leader,, och de sednare äro å jtillgängliga för hvem som helst, som vill ina lösa dem på börsen i Londons.. För öfrigt koPASS SVEN TASTE STET NS LATE TSE ITYTEAT KANT A

10 april 1851, sida 1

Thumbnail