Aftonbladet – 5 april 1851, sida 2

ITALIEN. i Härifrån meddelas följande telegrafdepsscher: pVenedig den 27 Mars. Kejsaren ankom på e. m. till staden och undertecknade sirax derefter en förordaing, genom hvilken Venedig för-! klaras för fribamn. Turin den 23 Mars. Man talar om afslutande af ett nytt iån. WVeapel den 16 Mars. Grelvinnan af Tra: pani blef i går förlöst från ena prinsessa; såväl moder som barn hefiana sig fullkomligt väl SCHWEIZ. Från Freiburg berättas, i-en telegrafdepesch af den 23 Mars, att belägringstillståndet derstäde: blifvit upphävet. Deremot heter det, i en korrespoaden3: från Bero af den 23 Mars: Ju:t nu sammanträder förbundsrådet i fö!jd af högst allvarsamma underrättelser från Freiburg. Det är förut berättadt, att upproret var dämpadt. Men sedan under:ättelsen om regeringens seger och insurgenters arrestering blifvit spridd bland det missnöjda partiets anhängare, utbröt upproret åter i dag på alla håll. Man har tågat mot hufvudstaden för att spränga regeringen och befria sina trosförvandter ur fängelset. vSamtidigt berättas, att trupperna från Waadt och Neufchatel tågat till den freiburgska re geringens hjelp. Afven förbundsrådet bar uppbådat trupper, och man kan vänta att det ge nom energiska åtgärder skall göra slut på dessa oordningar. Enligt de sedoaste stafeiterna var det omkring kl. 11 som upproret utbröt. Enligt Gazette de Fribourg steg insurgenternas antal i Freiburg (vid första upproret) endast till 60 a 80. Anföraren, Carrard, var bland de fångna. RYSSLAND. Furst Paskiewitsch har blifvit kallad att skyndsamt infinna sig i Petersburg. Han af reste derföre den 15 Mars från Warschau. TURKIET. Det omtalades redan för några år sedan att Porten beslutat inrätta ett universitet i Kon stantinopel, efter europeiskt mönster. I treår bar man redan byggt på universitetspalatset, midtemot Sofiskyrkan. Utom auditorierna kommer det att innehålla våniogar för professorerna och boningsrum för 4 200 studenter. Medan man arbetar på denna vidsträckta byggnad har en mycket firad österländsk skald och lärd, Kemal-Effendi, fått storherrns uppdrag att be öka Frankrike, England, Tyskland och Italien, för att underrätta sig om dessa linders högre läroverk, innan ordnandet af. det turkiska föreages. Kemal-Effendi talar tämligen ledigt franska och har i många år varit nära bekant med baron v. Hammer, den berömde österrikiske orientalisten, hvilket lätt låter förklara sig då Kemal är en bland de förnämsta nu lefvande episka skalder i levanten, och under en flerårig mission till hofvet i Teheran samlat vigtiga upplysningar om Persiens litteratur. Kezmal-Effendi har redan besökt England, Frankrike och Belgien, och var sednast i Berlin, dit han kom från Bonn, Heidelberg och Mänochen. Öfver Wien skulle han fortsätta fården till Italien och derifrån återvända hem. Dembinski, som i början af Mars anlände till Konstantinopel ifrån fångenskapen i Kiutahia blef mottagen med många hedersbetygelser af en mängd i Konstantinopel befintliga italienska och tyska flyktingar. Sedan han fått audiens, för att tacka för sin lösgifning, skulle han inskeppa sig till Marseille. Från 4gram har Österreichischer Correspondent en telegrafisk uppg ft af den 27 Mars, som bekräftar en föregående berättelse af den 19, om en af Omar pascha emellan Jaiza och Chulhissar vunnen seger öfver insurgenterna, och om en sednare vid Chulhissar af Ibrabim pascha, samt att insurgenterna äfven voro utdrifna ur Barjalukas fäste och flydde till Pridor och Maidan. Man tror i anledning häraf alt upproret snart skulle vara qväfdt. EGYPTEN. Times korrespondent i Paris har med anledning af ett tiliförlitligt bref från Kairo ai den 6 Mars förklarat alla de utspridda ryktena om ena söndring emellan Porten och vice konungen för helt och hållet ogrundade, och likaså den genom Augzsburger Allgemeine Zeitung utbredda bistorien om en utskrifning i Egypten af 40000 man, i förening med andra krigsrustningar. Vicekonungen låter i den vanliga lugna ordningsan inöfva tropparne, men förökar dem icke på minsta vis. FÖRENTA STATERNA. Den 11 Mars stulle Förenta Staterzas senat sammanträda i sin egenskep af exekutilmyndighet för ait ratificera dena traktat, som blifvit afslutad med Mexiko, om jernvägsanläggningen mellan Atlantiska och Stilla hafven vid I Tehuantepec. CENTRALAMERIKA. Första banskenorna på Panama-jernvägen lades den 22 Februari. ) Till den i går omnämnda bekräftelsen al ryklItet om ett fåltslag på näset medförde dagens post det beriktigandet, att slaget stått den 21 Jan. vid San Jose, att troppar från San Salvador och Honduras voro de anfallande, och Guatemala föremålet för anfallet. Presidenten, don Rafael Carrera, förde sjelf försvaret och segrade efter sex timmars strid. Han befann