Aftonbladet – 4 april 1851, sida 2

och på en vink af klockarfar sättes den judande malmen i rörelse. Ea stund derefter se vi oppe i koret fru Gunilla föra fram sin son löjtnanten, och den öfverlycklige Liss Björnsson sin sköna dotter; den rikt prydda pelien hålles öfver brudparet, församlingens sång bar tystnat ceh den ärevördige prosten lyste så Herrans frid öfverde unga två. Det var intet ög2, som ej tårades under ten beliga förrättningen, men mer än andra gr:to af glådje och t:cksamhet Gunilla, Björn cch Sewerin, då Venjans ros, i Mora kyrka bortskänktesåt löjtnanten Fritz Vincentius Pistolkor:. Nåh, såg du ändå, min Carins, hviskade Fritz när de gingo ur kyrkan, att kung Gustafs ring hade lycka med sig; åt mig har den skänkt den högsta sällhet... Och åt mig sen!... afbröt Carin rodnande; menr, tillade hon med en tacksam blick på Sewerin, gom gick bredvid dem, ndet är hans skull, ban, min gode brorl Hör gick blyertsstiftet af och vårt utkast slutar; det är måhända alltför bristfälligt och fracementariskt, men det är ändå ett litet minna från... DALARNE.