Aftonbladet – 3 april 1851, sida 1

fe ED TAR SMAr5B MAR CGCOma Vetenskapszakademiens Högtidsdag den 31 Mars 1851. Till den korta notis, som :härom infördes, i måndagsnumret, få vi nu göra några. tillägg Akademiens sekreterare professor Wahlberg omnämnde de fleråriga forskningar, som en af akademiens nuvarande intendenter, proessor S. Loven, anställt vid Bohuslänska kusten öfver der förekommande vattendjur, hbufvudsakligen af de icke vertebrerade kl:sserna, samt buru de redan så rika och vigtiga resultaterna -Jaf detta arbete vunnit ytterligare tillvext, sedan br Loven fått för ändamålet disponera ett särIskildt kronofartyg, och kunnat uttsträcka forskningen på längre afstånd ifrån kusten. Nya upptäckter emoises nu äfven firån Östersjön, sedan Kongl. Maj:t tilåtit en af akademien utIsedd naturforskare att medfö!ja expseeditionerna till undersökningen om fiskeriet i skärrgårdenr. — Åt akademien häde anförtrötts den framtida tillsynen och ledningen vid de iakttagelser, som vid en mängd fyr! åkar ske öfver der anbragta vatten-. höjdsmärken, och öfver de der äfven under fYWNiDstemännens vård uppsatta sjelfregistrerande vindmätare efter amiral Kreugers konstruktiop. — Vid fortsättningen af den skandinaviska gradmätningen längst i norr hade hrr Selander ocn Agard samt löjtn. Skogman, i öfIverensstämmelse med akademiens förslag, äfven påbegynt en -nivellering mellan Östersjön och Atlantiska Oceanen, hvarmed åsyftas att bestämma de begge hafvens relativa höjd, och sålunda vinna en närmare grund för bedömandet af de upplysningar om skandinaviska vallens oscillationer, som genom de vid klippkusterna inbuggna vattenmärkenas förändringar antyd:s. Såväl denna nivellering, som det stora triangelnätet för den skandinaviska gradmätningen, tros komma att fulländas i sommar, sedan den ännu i norr återstående baslinien äfven hunnit uppmätas. — Efter omnämnandet afäfven i techbiskt hänseende särdeles vigtiga mineralogiska och geologiska upptäckter af ak.ademiens ledamöter hrr Bredberg och Ercdmann, beskret sekreterareh den tillvext akadlemiens minefalogiska och geologiska samlingar vunnit, äfvensom de ännu rikare zoologiska och botabiska tillökningarne. Sedan den tomt, akademien inköpt nästintill sin äldre, blifvit ordnad och akademien der kunnat upplåta embetsrum åt sin sekreterare, hade en del af de embetsfum, som friherre Berzelius i nyyssnämnde egenskap innehaft, kunnat användlas till en länge påkallad utvidgning af akademiiens nåturbistoriska museum. — En af akadermiens utländska ledamöter, professor Wöhler, FBerxelii lärjunge och vän, hade till akademien testamenterat den vetenskapliga brefsamling, som under loppet af många år tillkommit genom de begge naturforskårnes trägnha brefvexling sinsemellan. — Under ett af Hr Wahlbergs meddelanden röjq bland den talrika publiken en omisskänn1 ig öfverraskning, vid den angenäma nyheten att verige ännu äger mecenater. Hr Wahlberg lillkännagaf nemligen, att akademiens ledamot hr John Swartz i Norrköping anslagit Tusen Rdr Bko till ett besök vid veerldsexpositionen London detta år, åt någon Ppberson, som akalemien ägde utse, och som skulle taga grundig kännedom om något der framställdt vigigt föremål, samt till offentligt meddelande emna beskrifning derom. — Bland akademiens sedan sista årskögtiden afgångna ledamöter uppräknades professorerna Jöns Svanberg och Gören Wehlenberg i Upsala, I. C. Ö-sted i Köpenhamn cch H. C. Schubert i Altona, H. Link och C. F. G. Jacobi i Tyskland m. fl. Bland de i stället invalda voro 2stronom.-observatorn ar Ångst öm i Upsala, lektor FE. G. Björling i Wesierås, och utrikes brr Artbur Morin, Hugo on Mohl, Karl Ernst von Baer samt G. J. Kulder. Öfver vetenskape nas framsteg afgåfvo akalemiens öfriga embetsmän de vaniga årsbeättelserna, Akademieis astronom, hr N. H. Selander, omörgmälde nya och vigliga undersökningar öfver ystjernornas rörelser. Hit hör icke blott de edan observerade omlppen bos flera dubelstjernor; äfven 2tskilliga enkla fixstjernor, vilkas sörskilda rörelse icke förut anmärkts, afsa befunnits ändra plats; Procyon t. ex. med fe sekunder och Sidius med ända till 5 seunder på året. Genom närmare granskning ( deras sålunda uppspårede argumenter, hade essa stjerror funnits omöpa i elliptiska banor, varef den för Sirius kunnat bestämm:ss: Sirius tländar sitt omlopp på 49 och V, år. Men i icke någon annan sijerna :es i grannskapet, ;m kunde vara de omlöpande fixstjernornas cenalkropp, återstår endast den slutsatsen såsom rklaringsgrund, att dessa solar äro Planeter någon mörk centralkropp, och att man iafende på de lysande och icke lysande klotens ordning träffar hos dem ett omvändt system, jemförelse med det som gäller för vår solrid. Upptäckten af en måne hos Le Verriers :net, N plunus, her lemnat tillfälle att beimma denna planets afstånd och massa med irsta noggrannhet, ännu noggrarnare till och ed än Urani; men vet pu att massan är gånger så stor som jordens, och omrnetidon 16 80 om oo 8 . ! ee