Aftonbladet – 20 mars 1851, sida 2

Ekonomiutskotltets betänkande JM 57, i anledning af väckta motioner, dels om upphörande af beväring:manskapets årliga vapenöfoingar, dels om införande af exercis sockenvis, och dels om rättighet för beväriogsynglingarne att sjelfve välja det vapen, hvarvid de helst vilja tjenstgör2, antingen till lands eller sjös n. m., afstyrker förslagen om upphörandet aj veväringens årliga vapenöfningar; äfvensom förslagen om inskränkning af tiden för beväringsmanskapets exercis, samt om manskapets öfning i målskjutning. Afven afstyrkes åter ställandet af rättigheten för de beväringsskyldige att välja tjenstgöring till lands eller sjös, samt upphäfvandet af det nya stadgandet om beväringsmanskapets uttagande för kavalleriet, artilleriet och sappördepoterna. Fiera reservationer äro af utskottsledarsö terna af bondeståndet angifne. Vij meddelt här den som biifvit anförd af riksdagsfullmäkligen Jöns Månsson från Skåne, såsom tillik: lemnande en öfversigt af de skäl, hvarpå ut: skottet grundat sitt afstyrkande af den mycket öfverklegade, efter sista riksdag tillkomna örändring med beväringsmanskapets vapenöfvingar. Den är af följande lydelse: Emot u:skottets beslut nödgas jag re:ervera mig. jag ämnar ej strida med utskottets pluralitet, om wuruvida landets välstånd tilltagit; det kännes nog land folket, att detta icke är fsliet, om man afser nängden, utan att tvertom ett fsilskt ekonomiskt och inancielt system vållat att välståndet kunnat öka: 108 vissa klasser, under det armod och arbetslöshet ilitegit blard de öfrige, och att det välstånd, som tundom synes, oftast till följd af ett flärdfullt lef 1adssätt, är skenbart. Icke heller vill jag bestrida, utt ju de alltifrån 18149 till 4849 brukliga vspetöfingar för beväringen kunna haft någon nytta. Men ag bestrider, att den svarat emot de uppoffringar, le fordrat af folket, och som icke endast äro de syeiga mötesoch mearsckkostnader, utan vida störra cke offentligen synbara, som drebba individerna; ch jig anser det vara en pligt af Regering och tänder, att på ett lämpligare sätt organisera, såväl jen ständiga stammen för försvaret, som den beöfliga bevåringsstyrkan. Då man talar om att ocknevis, eller hvad som vore bättre, och såsom ck 4809—10 årens Ständer förklarade sig, I likhet ped dåvarande Ekonomiutskotts åsigt åsyfte, häradsis, samla folket till några dygns öfoing i målskjutRR