Aftonbladet – 17 mars 1851, sida 1

och gladde sig åt de sorgfålligt vårdade rabatterna, omgilna af nyss klippt buxbom och öfverböljda med pingstliljor, svärdsliljor och en mängd andra blommor. Två gamla qvinnor, som bortrensande ogräs lågo jemte sängarne, sågo något förundrade på den inträdande. Framför busdörren låg en stor, hvit pudel; bon stannade ett ögonblick, men gick sedan modigt vidare. Hunden reste sig, skällde, vädrade på hennes klädning, lade sig åter milla och lät henne obesvärad passera. Snart stod hon i busets förstvga. Det första, hvarpå hennes blick föll, var en koffert, som här stod i ett hörn. Den med skälskinn öfverdragna kofferten var hennes och denssmma som bennes pu aflidna mor köpt för en badresa till Pyrmont. Då hon återsåg kofferten, som blifvit förutsänd, var det, som vore hon icke mera så främmande här, och icke hårdt, men dock utan räddsla klappade bon på den af dörrarne i förstugan, som var henne närmast. En manlig röst inifrån ropade: vänta, väntal och ti!lika hördes ett rullande och gnisslande, liksom arbetade ett machineri. Sedan hörde bon ett högt: kom inlix Hon öppnade dörren och såg i förs!a ögonbiicket ingen; men då ifrån böjden ropades: Stäng dörren!s och hon uppslog ögonen, upptäckte hon en gammal, korpulent herre, hängande och gungande i en länstol ända upp mot taket och med händerna omfattande tvenne tåg; ban lutade sig framåt och nedblickade på henne. I det ögonblick bon stängde dörren nedgled mannen till golfvet med sin siol, hvilken var fästad i taket med tåg, som lujpo genom der anbragta trissor. Benedicta3, qua intrat in nemine domini!s sade han, och pisättande glasögonen, som lågo bredvid en foliant på bordet, fortfor han, betraktande flickan: Barn, det ver väl att du icke lefde nio månader före vår tideräkning, ty säkert hade då erkeengeln Gabriel blifvit sänd till dig — och huru hade der då gått med den heliga jungfrun? Flickan förskräcktes, isynnerhet då den gamle herrn talade så underligt; hon fann äfven tem