Aftonbladet – 15 mars 1851, sida 3

SMpUlh Riksdagen. Dagens plena hos riksstånden. Dagezs diskussion på riddarhuset om benkovinstens användande har förts med ihärdighet, och sakrika anföranden afgåfvos af flera talare. Isynnerhet sade hr Bernhard Rosenbled så tillräckligt försett sig med siffror, dels om svenska bankers och dels om dan engelskes tiillstind under olika tider, att uppläsendet deraf gaf ridderskapet och adeln en nellanstund för liflig konversation, hvarigenom likväl hr Rosenblads intressanta upplysnirgar gingo örlorsde för de flesta. Ea del talare ville bifell till utskottets förslag, en annan Gel att 900.000 rd: skulle om året öfverlemnas till statsverket, och hr Rosendl.d äskade för letta ändamål till och med 960;000 rdr om året af hankovinsten; men alla dessa förenade sig slutligen ned friherre Palmstjerna, som ville att uttskottets motiver skulle ogillas, men 700,000 rikedalertr om året beviljas, med förbehåll för ständerna attt framdeles besluta öfver användandet äfven af diet återstående af bankovinsten. Hrr Silfverberg oceh L. J. Hjerta ville medgifva blott 500,000 rdr om året och yrkade derföre återremiss och hr Cederschöld fordrade helt och hållet afsleg på utskottets tillstyrkan att skänka bankovinsten till statsverket; men båda iessa meningar Jågo under för det parti, som slöt sig kring frih. Palmstjernas förslag. — Hos Presteståndet förekom 4) frågan om uppsäfvande eller ändrivg af Kongl. Maj::s stadga ang. jerdiogsmän, och 2) betänkandet angående utvidgande af judarnes rättigheter. Båda dessa frågor alefvo till Ekonomiutskottet återremitterade, den sednare efter en intressant diskussion, som i anseende ill sin vidlyftighet icke ksn här upptagas. Meningarna voro delade mellan vilkorligt bifell till betäntandet, återremiss, som yrkades af de flesta talarne, och afsiag, hvarför icke så få yttrade sig. Om dessa sista båda meningarna votersdes, med resultat af 25 röster mot 49. — Plenum fortsättes på e. m, Uti Borgarståndets plenum i dag föredrogs, efter uppläsningen af protokollet öfver valet af kommitterade för tryckfribetens vård, bankoutskottets beänkande JM 17, om förböjning af det åt bankens brandche!? utgående arfvode. Hr Falhem tallade för iterremiss och hr Sjk. m. fl. för afslag; den förre amedan han ansåg inga partiella förändringar i fråga om banken böra vidtsgas, utan:en fullständig reor2anisation försiggå, hvartill utskottet måte uppgöra örslag. För bifall talade hrr Bergman, Gezelius, Palander, Rinman, Schönmeljer m. fis, bufvuzsakli2en emedan brandchefen måste bo nära banken: oct: sålunda betala högre hyra än andra. Vid wvoterinsen blef betänkandet sfslaget. J4 18, omförhöjning if de åt bankens kessörer anslegne missräkningspenaiogar blef äfven sf hr Falbsm samt af hr Hessetaren bastridt. Den allmänna meningen var sit bankens kassörer, som degligen hendtera en summa af ungefär 80,000 rår eller några och tjugo millioner sikedaler om året, äro i behof af högre missräkvisgspenningar, särdeles nu då vexelrörelsen är mera atvidgad än fordom och det dessuiom är af vigt, att smbetsmän, sådana som bankens kassörer, hvilkas rägna sysselsättning och reglameniet ej tillåter att hafva extra inkomster, ej hafva för. knapp lön sig inslagen. För betänkandet talade hrr Almiren, Palander, Hörnosiein, Brinck; Halliog, Meche, Ekehnan, Ek, Gustsfison, Bergman, Babriige oci Mauren. Beränkandet bifölls genom voteriog med 36 ja mot 1 nej, äfvenså JG 19. Stetsutskottets utlåtande JG 63, om lån af statsnedel för jernvägsanläggbing mellan Götheborg och Mölndal, förekom derefter: Hr Björck upplyste att trafiken emellstn nämnde riter är särdeles liflig, och att det ej blott för Göbeborg utan för hela orten och landet skulle vara tor bytta att en dylik anläggning verkställdes, men ill man ej kunde begära, avi Götheborg: inmevånare, synorriigast i närvarande pennivgförlägenhet skulle ierpå nedlägga kapitaler. Han yrkade: återremiss, så ock brer Nordvall, Wedberg, Sundier, Gezslias, Palander Bsrgman, Etenman; Almgren, Gråå och Berger, hvaremot br P-t: som i deg för första gån3en efter sin sednaste sjukdom var närvarande, yrsade bisl till bet. och ansåg att msn borde fåsia at seende så väl på de med fördel drifos fabrikerna på ifråsavarandr ort, som på den förmögenhet som Götheborgs samhälle eger. Ut blef remitteradt, äfvensså JM 68, om press. Billberghs orka o. s. v. efter em debätt nvari her Norin, Hörnstein, Winge, Gästasson, Pasander, Gråå, Ekbolm och Ekenman deltogo. Samma utskotts utlåtanden J4 66, 67, 69 och 70 blefvo sedan tskilliga enmärkningar gjorts, bifallne. I anledning af AM 71, om ersättning åt major Benatch, uppläste br Petrö handlingar, som visade att frågen behöfde yttorligare utredas, hvadan ock, seden åtskilliga yitrat sig, utl. återremitterades. Ekonomiutskottets bet. JM ö2, om enläggning af yrbåk på Gottska Sandön bifölls. Som deltagande uti talmanskonferenserna innev. månad anmodades de förut dertill utsedåe mneml. rr Petre och Lagergren samt som suppleanter hrr Gråå och Ekkolm att fortforende fungera. — Hos Bondeståndet förekom i fråga om utvidjade rättigheter för mosaiske trosbekännare en så tåDgvarig dobsit, att endast vågra få ärender för öfigt medhunzo, Etonomiutskottets uttåtende AM 53, ier ifråsavsrande ämne athsndlades, begärdes återremitterad: ef David Avdersson, Ola Månsson, Ubr, Pebr Hansson från Wermland och Mstts Persson fr. Dalarna, hvilka önskade större utsträckningg i Judarseg medborgerliga rättigheter; men flertalett ef stånjet hade fullkomligt moisatta åsigter och vrille ej ena nedgifva den af utskottet föreslegna frihet. Vi återcomma till denna diskussion, som emellerticd slutades sed votering; hvarigenom utlåtandet af:loggs med 49 röster emor 39. . Johannes Nilsson från Skina irgaf i enldedning af slaget å Strindlunds försleg om uppbäffrarde af adalamane särashbilda fre mn ss ls är